Så gick det för herrarna i FWT Chamonix
Chamonix-Mont-Blanc – Aiguille Pourrie. Ett face som präglats av regn i förra helgen, följt av snö och vind. Exponerade bergsryggar består av en stenhård skare medan ravinerna är fyllda med mjuk snö. Dessa två skilda aspekter skulle spela stor roll i dagens tävling för våra svenskar.
Först ut på tävlingsdagen var vår egen Kristofer Turdell med den guldiga ledartröjan – men hans åk varade inte länge. Han valde en linje långt ut på skiers right i den solexponerade ytan som även blivit påverkad av regn och vind. Turdell var kontrollerad i luften i andra droppet men såg ut att bli smått överraskad i landningen när han möttes av en hårdare typen av snö. På grund av detta blev det för mycket bakvikt och det slutade med DNF. Var det mjölksyran från den långa branta hiken som spelade in? Förmodligen inte då Martin Lentz (åkare 5) valde att göra exakt samma åk som Turdell. Vilket slutade i en exakt kopia med bakvikt, hans skidor löste dock inte ut och han kunde köra i mål med en tröstande poäng på 15,00.
Åkare nummer sju var Loic Collomb-Patton förra årets vinnare av Chamonix-Mont-Blanc. Ett stabilt åk med en backflip världsklass som gav honom 89,33 poäng och en första plats. Den poängen höll hela vägen till mål och gav Collomb-Patton sin tredje raka i Chamonix. Reine och Wille hade startplats 15 respektive 17 båda två följde Turdells exempel med linjeval. Reine körde exakt samma åk som Turdell men lyckades bättre på andra klippan tros lite bakvikt i landningen. Inte helt omöjligt att Reines zero tail-rocker räddade honom. Reine körde in på en tredje plats med stabila 82,00 poäng. Den poängen skulle slutligen ge honom en 7:e plats. Wille däremot tog en annan infart till den andra klippan och lade till en extra klippa på slutet. Poängen landade på 79,33 vilket av vissa anses som lite underbetalt då han anföll berget a’la Wille och stompade samtliga klippor.
När det kommer till häftiga åk skulle ett av dagens mest spektakulära komma från Fabio Studer. Ett lite annorlunda linjeval som innehöll tre klippor varav han gjorde en 360 på första och en cork-3a åt andra hållet på andra. Samtliga klarade han sig ur skoningslöst. Trots denna show landade hans poäng på 85,00 som
förvisso gav han en tredje plats. En annan åkaren som gick ut stort och körde efter mottot “go big or go home” (norskt) var landsgrannen Dennis som gick obeskrivligt stort på en klippa med en backflip. Hans ofantligt långa air-time gav honom en förståelig överrotation som avslutades på rygg. Vilket förmodligen var för Dennis eget bästa då förmodligen varken lår, knän eller anklar hade pallat trycket.
Pallen slutade efter en tävling av mycket hög kvalitet med mr backflip, Collomb-Patton högst upp. Därefter tog kanadensaren Pehota med ett stabilt stort åk och ett maffigt drop i en teknisk och smal klippassage hem andra platsen och som värdig trea slutade alltså Studer efter att ha visat klassiga freestylekvaliteter.
