Freerides köldguide
Få sporter är så väderberoende som skidåkning. Antingen är det för varmt, för kallt eller så regnar det. Att ha rätt kläder är nödvändigt för att kunna njuta av skidåkningen. Freeride presenterar därför en köldguide där vi vägleder hur du bäst skall klä dig, äta och träna för att hålla dig varm.
Att man ska ha kläder efter väder är en sliten klyscha men den är lika sann i dag som 1980 – speceillt när det kommer till skidåkning.
Foto: Fredrik Schenholm / Tierra
Det fanns en tid då man klädde sina barn i långkalsonger, t-shirt av bomull, en polotröja i nopprig bomull och överst en galonjacka. Hela kittet ackompanjerades av ett par vita tubsockor från Intersport, även dessa i bomull. Jag vet, eftersom det här var den klädsel jag hade när jag själv var hjälmfoting. Ventilation och andandanes kläder var ord jag inte visste fanns och 99 procent av de övriga i skidskolan eller skidanläggningen hade inte heller någon aning om vad detta var. Ekvationen var enkelt, du åkte ned, blev svettig, knäppte upp jackan i liften för att släppa ut svetten. Lagom till att du var på toppen hade kroppen blivit så nedkyld att man huttrade och all form svettning var utbytt mot en tunn hinna av rimfrost på halsen.
Tiden då man klädde sig i bommul från topp till tå är lyckligtvis förbi. Med dagens genomtänkta material går det att skida i de flesta väder.
Man skulle kunna kalla den tiden ”bomullslösningen”. Man hade bomull till allt! Tyvärr har bomull den erkänt dåliga egenskapen att den suger åt sig vätska och blir kall när det är blött. Detta leder till att så fort du svettas suger kläderna upp vätskan och istället för att transportera bort den ordentligt från kroppen, ligger den kvar i plagget och både kyler och tynger en. De få som någonsin haft nytta av bomull i blöta situationer må vara bartenders som arrangerar wet-tshirt tävlingar på någon bar i alperna. För oss andra var bomullen en förbannelse som hängde kvar allt för länge.
Det finns självklart olika definitioner om vad som är dåligt väder, men som skidåkare är det förhållandevis universellt att dåliga kläder blir blöta, kalla och tunga. Utöver det är det kanske tycke och smak om man vill vara varm, kall, vindskyddad eller kanske extra rörlig. Att vara rätt klädd innebär att man har kläder som både är anpassade för det väder som är för tillfället, men även kan hjälpa till om förhållandena förändras. Goda kläder klarar av att vädra ut överskottsvärme, fukt, förhindra väta och vind att komma in utifrån och möjlighet att anpassas efter rådande väder och aktivitet. Materialen utvecklas ständigt och det som var toppmodernt och funktionellt för tio år sedan är ofta långt ifrån spjutspetsteknologi idag. Två drivande delar i utvecklingen är utvecklandet av nya material, som har förbättrade och annorlunda egenskaper. En annan viktig del är utvecklingen av de maskiner som tillverkar kläderna och tekniker för att fästa ihop dem.
Erik Isaksson är ansvarig för material och design på Tierra.
Foto: Tierra Erik Isaksson, produktutvecklingschef på Tierra, förklarar lite om vad som skett inom klädbranschen de senaste årtiondena.
–Den största skillnaden mot tidigare är materialen. Hela softshellsegmentet slog igenom för cirka tio år sedan och det gjorde att man började fundera på andra egenskaper än vattenpelare och slitstyrka i materialen. Egenskaper som följsamhet och behagligt mot kroppen blev viktiga säljargument. Det har spillt över på det som ibland kallas hardshell, alltså ytterskal av mer klassisk typ. De har också utvecklats till att bli mer följsamma och ”andas” bättre. Om du jämför en gammal Gore Tex XCR-jacka med en modern jacka i pro-shell så är pro-shelljackan både smidigare, lättare och andas bättre med samma slitstyrka.
Hur är det med motståndet mot väta när tyget blir bättre på att andas?
–Det har under senaste året kommit nya laminat där man har förbättrat andningen avsevärt, till viss mån på bekostnad av vattentätheten och slitstyrka över tid. Resultatet är kläder som är behagligare att använda under hård ansträngning.
Vad sker mer inom klädforskningen?
–En annan materialtrend är att hitta alternativa fibrer att göra garn att väva tyger av. Till exempel att hitta alternativ till den vatten- och kemikaliekrävande bomullsfibern i cellulosabaserade fibrer. Man vila använda ull istället för polyester eller andra polymerbaserade garn för att slippa stinkande underställ. Det leder oss till tredje området där det utvecklas hejvillt. Med efterbehandlingar av textilerna med kemikalier för att förbättra olika egenskaper som exempelvis minska lukt, förbättra vattenfrånstötningen och smutsresistens. Vi på Tierra inte är först ut att testa nya tekniker, då vi vill veta eventuella risker med olika kemikalier innan vi hoppar på en ny teknologi.
För några år sedan var det mycket tal om laserskurna tyger och limmade fogar. Hur är det nu?
–Symaskiner och tekniken att sy har inte förändrats speciellt mycket de senaste decennierna. Det man jobbar på är att optimera är flöden i produktionslinan genom att titta på hur man gör i andra industrier. Teknikmässigt har det skett mer inom annan sammanfogning av tyger och material. Limning, tejpning, laminering och svetsning med ultraljud. Dessa metoder har olika fördelar. Men främst kan man med tejp och lim skapa lösningar som är svåra att göra med traditionella sömmar.
Vad blir nästa stora trend?
–Jag hoppas att nästa stora trend blir miljö och att det blir mer efterfrågat från kunden på produkter gjorda med lite hjärta. Om man ska dra någon slutsats från de senaste stora sportmässorna är nog ullen den mest framträdande trenden.
En sån här dag vill man inte försumma på grund av nedkylning. Se därför till att inte slarva när det kommer till materialval.
Foto: Fredrik Schenholm / Tierra
Utöver den tekniska utvecklingen som skett de senaste åren, finns det en mängd kloka tips som skidåkare genom åren prövat sig fram till att de funkar. Freeride har sammanställt ett antal olika råd för den som ska ut på berget och vet med sig att man är kall av sig.
Lager på lager:
Den eviga frågan om hur man ska klä sig är inte helt enkel att svara på. Beroende på aktivitet behövs inte helt sällan anpassning av kläderna. Ska du sitta stilla i liften? Åka aktivt? Eller kanske rent av gå en hike? En bra dag bjuder på olika förhållanden som ställer skiftande krav på din beklädnad. Att tänka på hela din beklädnad som ska fungera som ett flexibelt system brukar underlätta. Principen är lika enkel som genial och den stavas lager på lager. Rätt tyg på rätt plats helt enkelt.
Även om materialen har förändrats från ull, senare bomull, vidare till att de flesta underställ var gjorda i syntetmaterial har man idag gått hela varvet tillbaka till att i många fall använda naturmaterial så som ull. Ull blir visserligen också blött när man svettas, men slutar till skillnad från bomull inte att värma när den blir blöt.
Lager 1
Vi börjar med det första lagret. Syftet med detta är att transportera bort fukt från kroppen för att minska risken för obehag och nedkylning. Bra underställ finns i fin ull eller syntetmaterial som inte binder fukt så som polyester eller polypropylen. På senare tid har det skett en återgång mot mer naturliga material som ull eller den lite finare versionen merinoull. Olika material transporterar vätska olika bra och har olika egenskaper när det kommer till lukt. Det kan vara värt att dels köpa flera underställ, alternativt tvätta det under veckan, för att lindra de övriga kamraternas näsor. Ett smutsigt underställ luktar allt som oftast och att skölja igenom det på kvällen är enkelt gjort. Ett rent underställ värmer dessutom bättre än en smutsigt.
Lager två är till för att värma.
Foto: Johan Ståhlberg / Boken Åre offpist
Lager 2
Syftet med lager två är att isolera mot kyla. Bra isolering handlar om att binda så mycket luft som möjligt utan att hindra fukten från kroppen att transporteras vidare från understället. Detta lager är det lager du oftast anpassar efter olika förhållanden. Ibland räcker en tunn fleecetröja eller kanske det krävs en extra jacka i dun eller Primaloft®. Är det kallt tar du båda två. Lager två kan med andra ord bestå av flera plagg utanpå varandra, det viktiga är att isoleringen blir tillräcklig.
Lager 3
Lager tre kallas ofta för skalplagg. Syftet med lager tre är att skydda mot väder och vind. Detta lager bör vara av ett material som släpper ut den väta som nu har transporterats ut från kroppen genom första och andra lagret kläder. Det mest välkända och beprövade tekniska materialet för skalkläder är gore tex, som med sin teknologi låter väta inifrån diffundera, sprida sig, ut men stänger ute väta från snö och regn. Denna jacka kan ha ett tunt foder, men detta är inte till för att värma.
Lager fyra i lätt varmt material och några livräddare på fjälletFoto: Johan Ståhlberg / Boken Åre offpist
Lager 4
Är det kallt eller om man växlar mellan hög intensitet och stillasittande kan det vara skönt att ha ett förstärkningsplagg med dun- eller syntet-foder att dra på sig utanpå skaljackan. Skönt vid rast, i liften eller när du kommer upp på Skutan och vill njuta av utsikten en liten stund innan du kastar dig ner på baksidan. Lätta att packa i ryggsäcken.
Kalla fötter
Få saker är så plågsamt som att sätta i ett par redan vinterfrostiga fötter i ett par iskalla pjäxor. Som tur är går båda sakerna att påverka. Pjäxorna värms med fördel upp lite i förväg om man ska åka bil en längre sträcka. Men se till att inte grilla dem och ha dem för varma när du stoppar ned fötterna i dem. Då detta kan skapa svett på fötterna som i sin tur kyler ned dem för snabbt och man åter börjar frysa.
En bekvämlighet som också hjälper till är en eluppvärmda sulor i pjäxan. Genom att installera en värmesula, som drivs av ett litet batteri kan den kallfotade skidåkaren förlänga sin tid i backen avsevärt. Du köper den enklast hos en välsorterad skidaffär och låter med fördel även de anställda montera det. En eluppvärmd sula har flera värmelägen och även den mest kallfotade kan hjälpas av detta.
Blodcirkulation
Att ha dålig cirkulation är den enskilt viktigaste orsaken till att man fryser om sina fötter. Vår blodcirkulation och kroppsvärme skiljer sig från person till person, men personer som röker eller snusar har generellt sett sämre cirkulation och fryser således enklare. Rökning gör så att blodkärlen spänner sig och att de då blir smalare och mer koncentrerade. Det leder till att blodådrorna kan transportera mindre syre till de kringliggande musklerna. Konsekvens blir att man fryser mer. Så sluta bruka nikotin.
Är du naturligt kall kan det vara klokt att gå en sväng innan du sätter fötterna i pjäxorna. En promenad på tio minuter i raskt tempo får igång cirkulationen och du behöver inte börja dagen med att ha två isklumpar fastspända i skidorna.
Om du får kalla fötter – gör som Anja Pärson och luftsparka några gånger.
Trots att skidåkning kan tyckas vara extremt aktivt och att man är ute flera timmar om dagen i naturen, finns det mycket kvar att lära. En vanlig åkare står ju i ärlighetens namn mer still i lift och liftkö än vad den åker skidor under dagen. Om man funderar på det är det kanske inte så konstigt att man fryser då. Ett stalltips är att göra som Anja och gänget som åker portar. Knäpp av dig dina skidor och sparka med fötterna trettio gånger per ben. Detta sätter igång en bättre cirkulation och förhoppningsvis behöver du inte gå in och ta av dig pjäxorna vid nästa kaffepaus.
En ytterligare fara med att frysa och hela tiden gå in och värma sig, istället för att hålla en jämn temperatur, är att kroppen sväller när den värms upp igen. Kanske har du själv märkt det om du har tighta pjäxor, hur det kan vara svårt att komma in i dem igen efter att man tagit av sig dem en kall dag? När fötterna sväller minskar också luften i pjäxorna och det är just den luften som skapar den bästa barriären mot kyla. Så är du kall, knäpp bara upp pjäxorna, ta inte av dem och om du har ett par extra strumpor på dig, skippa dem nästa dag. Luften är nödvändig för att värma fötter och tår.
Du är vad du äter
Ur en metabolisk synvinkel finns det flera saker som kan påverka cirkulationen. Viss föda har egenskapen att den sänker blodcirkulationen, hit räknas föda som är rik på tyramin. Av någon anledning är kost som förknippat med just skidåkning ofta rik på tyraminer, exempelvis choklad, lagrad korv, salt mat, friterat, alkohol och ost. Om man mot all förmodan lyckas undvika den typen av kost kan man i alla fall stryka att man fryser om händer och fötter för att man äter dålig mat.
All föda minskar dock inte blodcirkulationen! Det finns kost som har bevisad effekt för ökad värme i kroppen. Vetenskapligt bevisad effekt har bland annat:
Smyg ner lite cayennepeppar i maten, det är bra för blodcirkulationen.Foto: Wikimedia
Cayennepeppar: Detta sydamerikanska bär innehåller capsaicin, ett ämne som i studier har visat sig öka cirkulation, genom att stimulera insidan på artärerna.
Vitlök: Innehåller allicin, ett ämne som förhindrar slagg att samlas i vener och artärer och på så sätt försämrar cirkulationen. Vitlök har också visat sig minska risken för plack i artärerna
Självklart finns en mängd orsaker som påverkar metabolismen i kroppen, där kosten är en viktig del. Forskare har även ringat in två sjukdomar som ytterligare bidrar till att vi fryser, nedsatt funktion i sköldkörtlarna och Reynauds sjukdom.
Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen, under struphuvudet. Denna lilla körtel reglerar många av kroppens funktioner och påverkar många andra organ, bland annat reglerar den ämnesomsättningen och värmen i kroppen. Sköldkörtelrubbningar är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Mellan fem och tio gånger fler kvinnor än män drabbas av det. Det gäller särskilt de problem som uppstår när sköldkörteln producerar för lite hormon.
Vissa personer klarar kyla bättre än andra.Foto: Wikimedia
Reynards Sjukdom innebär att man får anfall med kraftig sammandragning av pulsådrorna till fingrar och händer. Det kan göra att man ibland får känslobortfall och vita fingrar och utlöses av exempelvis av kyla och stress. Orsaken är en överreaktion från det omedvetna, sympatiska nervsystemet, som normalt drar ihop pulsådrorna i huden för att spara på värme när det är kallt. För personer som är överkänsliga kan därför timmarna i pjäxor bli extra jobbiga.
Det är lätt att tänka att köld och att frysa är något som hör till att åka skidor och på det sättet ett nödvändigt ont? Men nya material och en större medvetenhet hos skidåkare borde kunna råda bot på en del av all frusna själar där ute. Om man dessutom skippar en del av den sedvanliga kosten innan, under och efter sin skidåkning är man en bra bit på vägen! Att frysa är en riktig glädjedödare på berget och många har fått sina skiddagar förstörda av att de frusit. Det finns en mängd husknep ute i stugorna om hur man ökar blodcirkulationen eller stänger kylan ute. Freeride uppmanar alla medlemmar att dela med sig av sina knep och förhoppningsvis kommer färre personer att frysa under den här vintern än tidigare.
