Hafjell: Lika nära som Sälen, mer än dubbla fallhöjden
Knappt femtio mil längs E6:an från Göteborg och Västsverige ligger norska skidorten Hafjell. Med sina 18 liftar, 29 pister och Norges tredje största fallhöjd på nära 900 meter finns utmaningar för alla olika nivåer av skidåkare. Addera tre parker, mysig känsla och korta liftköer och saken är klar.
Från toppen av av den nya liften Hafjell 360 är det tio stavtag och sedan är vintern igång. Säsongens första åk är planerat sedan länge: först Hafjell 360 upp till toppen, sedan några uppvärmingssvängar i den blå pisten Toppløypa, vidare ner i Hafjelløypa – den är först röd och sedan svart – hela vägen ner till botten. 864 höjdmeter storslalom i folktomma pister känns som ett bra sätt att fira första dagen på snö.
”864 höjdmeter storslalom i folktomma pister känns som ett bra sätt att fira första dagen på snö.”
Jag glider av liften och tar höger ner i Toppløypa. Mitt teknikmantra går redan på repeat i huvudet: stå som en målvakt, axelbrett isär med skidorna, fram med armarna, tryck på plösen, fäll in knäet och följ efter med höften. Lagom till att den blå pisten blir röd är den värsta ringrosten från sommaren borta och storleken på svängarna växer.
Jag passerar våffelstugan vid mellanstationen med en lång vänstersväng och sedan är det snart dags för den svarta målrakan ner mot dalstationen. Den begynnande mjölksyran i låren föreslår en paus, men hjärtat vill något annat och en minut senare gör jag en halvkontrollerad stoppsladd utanför restaurangen nere vid parkeringen.
I gondolen på väg upp igen träffar jag John från skotska Aberdeen. Han är i Hafjell tillsammans med sina föräldrar och sin 7-årige son. De har flugit från Aberdeen till Oslo och sedan tagit tåget från stationen som ligger i flygplatsen Gardemoen:
– Jag tycker det är billigare här än i Alperna, speciellt boendet. Och det var smidigt att ta tåget från flygplatsen, säger han. Den första dagen höll vi mest till i familjeområdet kring Mosetertoppen, men när min son fick reda på att man kört OS i de längre pisterna ville han även testa dem, fortsätter han.
På väg upp mot fjället passerar gondolen många av stugorna i området. Det finns en del boende nere i dalen, men de flesta hyttorna ligger på sluttningarna eller uppe på toppen av Hafjell. De nås via en väg på baksidan av fjället eller en slingrande dito strax norr om liftsystemet. Detta gör att många av stugorna i Hafjell har ski-in.
Området kring gondolens bergstation heter Mosetertoppen och här dominerar lätta pister. Här finns även längdspår som ingår i ett sammanhängande system av 60 mil spår som går genom skogarna och över fjället öster om Lillehammer.
Det känns som att många familjer väljer Mosetertoppen som bas. Här har barnen många backar att välja bland, här finns skidband, här ligger Hafjells parker och det är lätt för de vuxna att smita iväg på en längdtur eller ett åk i pisterna i de brantare delarna av liftsystemet.
Och inför säsongen 18/19 uppgraderades området kring Moseter rejält när man byggde Hafjell 360, en 6-stolslift med eluppvärmda säten och vindskyddande huv i plexiglas. Den nya liften gav även liftsystemet extra fallhöjd och med sina 864 höjdmeter matchar Hafjell idag orter som Åre (890 m) , Hemsedal (810 m) och Kvitfjell (854 m). Sistnämnda orten – Kvitfjell – ligger för övrigt 45 minuter bort med bil och ingår i samma liftkort som Hafjell, eftersom det är samma ägare.
Som svensk får man erkänna att skidåkningen faktiskt är bättre på denna norska skidort jämfört med svenska motsvarigheter som Sälenfjällens Lindvallen, Kläppen, Tandådalen, Hundfjället och Stöten, och även orter som Idre och Branäs. Hafjell erbjuder lite större utmaningar och variation i backarna, framförallt med mer än dubbelt så stor fallhöjd som både Branäs (415 m) och Stöten (370 m) som dessutom är de största av de uppräknade svenska ortern. Kikar vi på Lindvallen, Tandådalen, Hundfjället, Kläppen och Idre som alla har precis över 300 fallhöjdsmeter är fallhöjden i Hafjell nära tre gånger större.
Detta gör Hafjell speciellt attraktivt för de barnfamiljer där barnen kanske har hunnit fylla 6-7 år och som önskar lite större utmaningar i pisten för barnen, samt roligare skidåkning för föräldrarna när de får lite ledig tid i backen.
Invigningen av den nya sittliften Hafjell 360 var en del i firandet av Hafjells 30 år som skidort, men det branta berget strax norr om Lillehammer har lockat utförsåkare sedan 1930-talet. Inför de Internationella Studentspelen 1939 skapades den tävlingsbacke vars sträckning, i princip, användes under OS 1994. Backen var 3,5 kilometer lång och hade en höjdskillnad på 850 höjdmeter. Vinnaren 1939 hade en tid på runt fyra minuter och toppfarten låg på över 70 kilometer i timmen.
De norska mästerskapen 1958 blev den sista tävlingen i den mäktiga sluttningen ovanför byn Øyer på många år. Trots att den lokala viljan att bygga en skidanläggning på Hafjell var stark, fanns inte kapitalet.
På 1990-talet började idén om ett OS i Lillehammer att växa fram och man förstod att det var dags att damma av planerna att utveckla Hafjell. Sommaren 1988 sattes spaden i marken och i februari 1994 arrangerades OS i Lillehammer. Hemmasönerna Kjus och Aamodt rönte stora framgångar i de alpina grenarna, men på damsidan var Pernilla Wiberg mest framgångsrika skandinav.
Sedan OS har Hafjell fortsatt växa och med sina 18 liftar och 29 pister är skidorten idag Norges tredje största. Det som för 30 år sedan var en skidanläggning med mestadels röda och svarta pister, har efter utvidgningar med fokus på gröna och blå backar blivit ett skidområde för hela familjen.
Jag säger hejdå till John med familj och glider ner i den röda Kjusløypa. Har man döpt en pist efter en skidåkare som tagit 16 medaljer i VM och OS borde den vara fin, tänker jag.
Kjusløypa visar sig vara en trevlig bekantskap, här har man sparat på krutet och låtit naturliga krön och höjdskillnader i sidled vara kvar. På så sätt har man skapat en böljande teknisk pist med sköna småbranter och kittlande krön där du som skidåkare utmanas och där ingen sväng blir den andra lik.
”Jag glider ned mot röda pisten ”Kjusløypa”. Har man döpt en pist efter en skidåkare som tagit 16 medaljer i VM och OS borde den vara fin, tänker jag.”
Efter några åk i Kjusløypa och ett misslyckat försök att köra en av Hafjells tre parker med stil glider jag i stora svängar i en av de blå pisterna ner mot mellanstationen. Det går att åka lätta pister hela vägen från toppen till dalen och även om den blå backen sicksackar lite i de sista branterna ner mot dalstationen är den en pist och inte en smal transport.
Strax ovanför dalstationen och två stavtag från pisten ligger restaurangen Lodgen. I den timrade lokalen är det fem meter till tak och genom enorma fönster har du panoramautsikt ut mot Gudbrandsdalen. Matsalen rymmer en bastant bardisk, ett tiotal långbord och på väggarna sitter signerade bilder av norska skidhjältar. Jag beställer en burgare i baren och sätter mig vid ett av borden. Där sitter redan familjen Olsson från Göteborg, som är i Hafjell för andra gången:
– Det tar 5-6 timmar att köra hit från Göteborg och det är motorväg nästan hela vägen, så det är smidigt, säger mamma Maria. Och jämfört med svenska skidorter är skidåkarna färre och pisterna längre. Vi var här på sportlovet förra året och det var inte speciellt mycket folk då. Oslo har sitt sportlov vecka 8, så det krockar inte med Göteborgs, fortsätter hon.
På eftermiddagen sitter jag än en gång i Hafjell 360 på väg upp mot den högsta toppen. När man invigde den nya liften i december 2018 invigde man även fem kilometer ny pist. Trots att backarna är nya har barnen redan hittat ut i skogen jämte. Fram och tillbaka bland träden under liften snirklar sig skogsbanor fram. Gjorda för mjuka leder, bakvikt och plogsväng och helt omöjliga att forcera med skidor längre än 140 centimeter. Men banorna är väl ett bevis på att ungarna trivs.
Det sista åket visar sig bli dagens bästa. Tävlingspisten från OS – Olympialøypa – är avstängd för fartträning idag, men på pistkartan har jag sett att det går att länka ihop pisterna Hafjellhoppene och Bukkespranget för att sedan ta tunneln under Olympialøypa och än en gång avsluta med Hafjellløypa.
Halvvägs ner mot dalen övergår Bukkespranget från att gå på skrå till att lägga sig spikrakt i fallinjen. Här är pisten bred som en fotbollsplan och perfekt röd. Men i höjd med tunneln ger mina kontorslår upp och jag ställer mig vid kanten av OS-pisten och låter mjölksyran rinna undan. På andra sidan säkerhetsnätet fräser en ung kvinna på störtloppsskidor rakt ner mot dalen i fartställning och i tunneln bakom mig tjoar en 10-åring högt för att leka med ekot. Det spelar ingen roll om du är skidpionjär på 30-talet, olympier eller en 10-åring som gillar att köra fort – bra skidåkning är alltid bra skidåkning.
Fakta Hafjell
Var: Hafjell ligger längs E6:an, 15 minuter norr om Lillehammer. Det är 20 mil till Oslo, 48 till Göteborg, 63 till Stockholm och 74 till Malmö. Väl på plats i Hafjell behövder du egentligen inte bil, så vill du resa grönt är det smidigt att ta tåget till Lillehammer och sedan transferbuss till Hafjell. Mer info om norska tåg hittar du på Nsb.no
Lift och pist: Hafjell har 18 liftar och 29 pister. Majoriteten av pisterna är gröna eller blå, men det finns ett bra utval av brantare pister för den som gillar sådant. Liftkortet i Hafjell gäller också i Kvitfjell som ligger 4,5 mil bort, läs reportage om Kvitfjell här.
Aktuella förhållanden: kika här
Fallhöjd: Den totala fallhöjden i Hafjell är 864 meter och eftersom det finns blågröna pister från toppen kan även barn utnyttja hela berget.
Parker: Hafjell har tre parker. Den största och mest kända är Main Park. Här har man kört X-games och parken har blivit utsedd till Norges bästa.
Säsong: Hafjell har lång säsong och brukar vara en av de skidorter i Norge som öppnar tidigast på säsongen. Skidorten är snösäker, men det finns även ett välutbyggt konstsnösystem som täcker stora delar av anläggningen. Här brukar man ofta åka skidor mellan november och april.
Bästa tiden: De bästa priserna hittar du efter nyår (norrmännen firar inte trettondehelgen) och fram till vecka 8, då osloborna har sportlov. Mellan sport- och påsklov blir priserna lägre igen. Veckan före påsk är en högsäsongsvecka i Hafjell, men sedan lugnar det snabbt ner sig igen.
Boende: Det finns mängder av boenden. Bor du nere i byn Øyer har du gångavstånd till både butiker, restauranger och liftar. De flesta stugorna i området ligger på sluttningarna eller uppe på toppen av Hafjell. Många av dem har ski-in. Mer info om boende hittar du på Hafjell.no
Mer information hittar du på Hafjells webbsida.
Mer om Norges skidorter hittar du här på Visit Norways webb om skidåkning.
Aktuella erbjudanden i Hafjell säsongen 2018/2019:
Psst! Vi kan redan nu berätta att ett riktigt bra MTB-reportage om Hafjell kommer lagom till sommarsäsongen 2019. Hafjell har Norges absolut bästa bike park, med riktigt bra maskinbyggda leder för alla nivåer. Stay tuned!
Sponsrade inlägg är en del av Freerides annonserbjudande. Inläggen är framtagna tillsammans med kommersiella samarbetspartners. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till annons@freeride.se
