Rädda Mölle från surfdöden

Möllevågen i Skåne räknas som Sveriges kanske bästa. De senaste åren har en utdragen strid pågått om vågens framtid där surfare, kommunen, hamnen, länsstyrelsen och snart Miljödomstolen är inblandad.


Foto: Jesper Molin

Mölle. Pointbreak. Högervåg. Det finns visserligen många pointbreaks i Skåne men denna vetter rakt ut mot vindriktningen, den samverkar med strandlinjen och den hästskoformade hamnbassängen på ett sätt som tar bort alla småskvalpiga vågor som surfing i Sverige annars har som vardag. Den lokala vinden brukar sätta sådana villkor. Men inte här. Istället är Möllevågen ren och lång, ibland upp mot 100 meter. Den är snabb och fungerar i många olika väder. Därför räknas den som en av landets absolut bästa bryt.
– Vågen har varit upp mot tre meter hög när det blåst ordentligt. Men till vardags är den mellan bröst- och huvudhög. Man får inte köra för långt på den, även om man vill fortsätta i evighet. Stenbottnen kommer snabbt fram, säger Jonas Lilja som var med när ”Möllevågen” startade i slutet av 1980-talet. Idag är han även ordförande i relativt nystartade föreningen Skånes Vågsurfare.

Nu är det högst troligt att man har surfat i Mölle innan 80-talet. Jonas ingick i ett av de två surfargäng (där det ena bestod av vindsurfare och det andra av vågsurfare) som åkte Skåne runt i jakt på nya vågor. När de kom till Mölle och såg den fantastiska vågen, såg de också en skylt som hängde på en av husen längs angränsande Strandvägen. ”Coolangatta” stod det. Colangatta på den australiensiska Guldkusten är världskänd för sina höger pointbreaks. Bara en surfare sätter upp en skylt med namnet på alla höger pointbreaks Mecka.
– Vi hoppade i vattnet och bingo! Vi förstod direkt att detta var surf i Sverige på riktigt. Då var vi mellan 10-20 surfare i vattnet.


Foto: Jesper Molin

Foto: Jesper Molin

Ryktet spred sig snabbt och snart var lineupen mer än välbesökt.
– Jag gav mig ut halv sex en onsdagsmorgon i början av juni tidigare i somras och till och med då var det tio surfare i vattnet. Men jag tycker inte man kan tala om någon nämnvärd lokalism här. Det är inga knytnävar, men man kanske inte ska komma och hoppas på att få en massa nya kompisar första gången man dyker upp, säger Jonas.

Vett och etikett för hur man närmar sig ett nytt bryt är mer eller mindre de samma över hela världen. Ta det lugnt, stressa inte, var ödmjuk och välj vågor som du kan hantera så att du inte sätter dig själv och andra i fara.
– Jag kan ibland tycka att när nya tjejer och killar dyker upp så kunde de kanske presentera sig och försöka lära känna oss som surfat Mölle länge. Om alla bjuder till blir det roligare. Det var faktiskt en av anledningarna till att vi startade Skånes Vågsurfare, att ge nya surfare en möjlighet att komma in på scenen och träffa de gamla rävarna. Vi vill göra surfingen mer social, fortsätter Jonas som surfat i Skåne i 25 år.


Foto: Jesper Molin

Skånes Vågsurfare har också fått en allt viktigare uppgift att värna om surfingens intressen i Skåne. Trot eller ej, men alla gillar faktiskt inte surfare. Till exempel inte hamnkaptenen i Kåseberga när han upptäckte att surfare använda hamntoaletten som ombytesrum.
– Då gick vi upp till honom och pratade ihop oss. Och sedan var det inga problem. Vi surfare tjänar på att ha bra relationer till de som bor och jobbar vid kusten.

Några som inte alls gillar surfarna i Mölle är kommunpolitikerna i Höganäs kommun. Sedan några år har kommunen drivit hamnkontorets önskan från 1970-talet att bygga en vågbrytare för att skydda hamnens båtar bättre. Mölle hamn är för oskyddad från havet för att seglare ska kunna gå in i hamn med lugn och ro när det blåser. Dessutom är det strömt i hamnbassängen.


Foto: Jesper Molin

När förslaget om en ny pir som skulle gå från Strandvägen rakt ut mot den gamla piren i hamnen och en vågbrytare utanför de två pirerna, då vaknade surfarna till liv. Möllevågen ligger som sagt mitt i Mölles hamninlopp. Här delar surfarna utrymme med fiskare och turister. Det nya förslaget skulle innebära surfdöden i Mölle. I december 2003 arrangerades den första ”Rädda Mölle X-session” och surfare från hela Sverige och även Danmark slöt upp. Efter det har det arrangerats ytterligare två Rädda Mölle-tävlingar. En namninsamling startades också.
– Vi fick till ett möte med kommunen och konsulten som ritat förslaget med piren och vågbrytaren. Förslaget blev inte av. Utan det var först för ett år sedan som det hetta till igen, berättar Jonas.

Kommunen, hamnen och vägföreningen hade tagit fram ett budgetförslag på en 28 meter lång vågbrytare som skulle gå i 90 graders vinkel in i hamnbassängen från den gamla piren. Den skulle inte påverka vågen sades det.
– I september i fjol ringde jag kommunen och presenterade Skånes Vågsurfare och vad vi ansåg om vågbrytaren. Vågorna skulle reflekteras mot piren och skapa en ny våg i vinkel mot brytet och ge så kallad back wash. Med andra ord puckelpist på vattnet och kaotisk surfing. Vårt förslag var att man skulle vinkla vågbrytaren ännu mer in mot hamnbassängen och lägga stenar på framsidan så att vågorna absorberades istället för att reflekteras. Men vi fick kalla handen. De ville inte lyssna alls.


Foto: Jesper Molin

När kommunen gjorde en ny utredning om vågbrytaren i april i våras visade den att surfarna hade rätt i sina kalkyler om vad som skulle hända med vågen. Taktiken ändrades från kommunhuset som nu ville förbjuda surfare i vattnet helt utifrån Sjöfartsverkets regler för hamninlopp. 27 april arrangerades därför en utpaddling i Mölle som protest från surfscenen.
– Vi vill att Mölle ska se surfingen som en tillgång för byn, menar Jonas.

Frågan om vågen och vågbrytaren växte och snart låg den på Länsstyrelsens bord. I början av juni kom Länsstyrelsens beslut som gick på surfarnas linje; det finns riksintressen för rörligt friluftsliv, läs surfing, och kulturhistoriska aspekter som gör att Möllevågens och hamnens öde måste upp i Miljödomstolen där läget ska staplas upp i omfattande miljökonsekvensbeskrivningar. Under tiden rullar Möllevågen vidare och många surfare får göra det de älskar mest här i världen.

Fotnot: Precis innan publiceringen av denna artikel har kommunen beslutat att gå tillbaka till ritbordet igen. Man har tagit tillbaka förslaget med vågbrytaren som alltså inte komemer att gå till miljödomstolen. I vilken utsträckning Skånes Vågsurfare kommer att vara inblandade i processen den här gången är inte klart än.

Text: Dan-Marcus Pethrus

Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.