Reine Barkered – Skideleganten från lillebrorbyn

Reine Barkered. Mannen som hittade bakdörren till den största strålkastaren. Reine är en lågriskaktie i en högrisksport som alltid vet vad han gör. Man kan få känslan av att han är smartare än övriga skidåkare för det verkar så lätt för honom. Konjukturbarometern för Reine Barkered pekar uppför i en moderat lutning. Inte för mycket, inte för lite. Är det hemligheten bakom en av Sveriges bästa skidåkare?

Man får faktiskt lite Stenmarksvibbar när man pratar med den gamla käppnötaren. Det ligger en vilande ödmjukhet över Reine. Om det är skidskolearvet eller bakgrunden från Duved som gör han harmonisk vet jag inte, men när man pratar med honom blir man glad och jag tror inte det finns någon som har ett elakt ord över till skideleganten från lillebrorbyn. Vi tar ett snack med Reine när han just vaknat upp i hummerns delstat, Maine.

– Tjenare! Jorå, är i Maine med Jackies (Jaclyn Paaso reds. anm.) familj och hälsar på och hänger med hunden. Det är en Alaskan Husky som vi skaffade i Sverige och importerade till USA. Den är sjukt irriterande men vansinnigt söt. Sverige har ju ingen rabies som tur var så det var bara lite pappersgöra men inte så farligt att få in den i landet.

Den tidigare världstourvinnaren känner sig i toppform inför den stundande säsongen och även om han knäcker hummerklor i Maine är huvudet redan fyllt med snö. Första dagarna på snö brukar kunna vara lite vingliga men inte för Reine Barkered. Hans “första-dagar-på-snö”-rutin skiljer sig lite från skidskolan där han en gång återfann kärleken till skidorna.
– Det känns jäkligt bra inför säsongen. Jag har redan stått på snö en vecka i Hintertux. Fysiken är bra och åkningen satt. Det kändes som att jag inte lagt skidorna på hyllan, mest som en veckas uppehåll bara. Det enda jag gör första dagarna på snö är att stå på innerskidan och känna hur bra koll man har. Brassa på med riktigt mycket fart och lägga sig på innerskidan. SuperG-åkning på innerskidan. “Ätaskitsväng” med flit.

Reine har inför säsongen bytt lite stall och uppgraderat sina partners. FWT-stjärnan har en ny handsksponsor samt ett samarbete med Addnature. Även en större sponsor har kanske tecknats för den ödmjuka pöjken.
– Det är kul med Hestra. Jag har ju fått lite prylar från dom förut men nu har vi snackat mycket och dom är taggade och det är jag med. Addnature och jag har ett litet samarbete också som är riktigt gött.

Reine har växt och växt och vuxit ur ett par olika kostymer på vägen dit han är nu. Från en gröngöling den dagen i Squaw Valley, under sin andra FWT-tävling, när han som osnuten tour-färsking droppade in i den tighta passagen på Silveradofacet och fick alla åskådare att undra vem i h-vete den nya svensken var, till att bli en tungviktare med betydligt mer press och förväntan på axlarna. Det nya favoritskapet bekommer inte den ödmjuka Duvedsbon och han framhäver att det ännu är riktigt osäkert vem som kommer ta på sig FWT-kronan vid fotan av Bec de Rosses i vår.
– Wille har ju kört yogacamp i Indien så man vet inte vad han kommer komma tillbaka med för nya superpowers. Ser framför mig hur han kommer se ut som Ken i streetfighter och det är ju läskigt. Det finns många som jag tror kommer köra bra. Loïc (Loïc Collomb Patton, reds. anm.) kommer bli jobbig, sen kommer ju Fabian Lentsch och det är ju nojigt efter hans åk i Obergurgl. Det var jävligt coolt att se. Han kan vara lite loose men får han ordning på rutinen så blir han nog farlig. Det är några amerikaner också men jag har lite dålig koll. Har hört att det är någon kille folk är stokade på, men det verkar som att alla har sina år. Något år är det han, ett annat är det den osv. Jag ska satsa på att skicka det från dag ett men det kommer att bli svårt i år eftersom man måste stå alla tre åk för att ta sig till Alaska. Ska man safea eller chansa? Det kommer nog inte gå att köra safe. Jag kommer köra det jag tycker ser bäst ut försöka göra det så bra det går.

”Det var första gången jag hade fantiserat lite om att vinna och jag var helt psykbruten den dagen”

Hänga på touren verkar både vara roligt, läskigt, tråkigt och kul. Reine som nu är lika sammankopplad med touren som någon får svara på frågorna vad som är mest och minst glamoröst på FWT.
– Hänget på boendena är nog det mest glammiga. Dom brukar styra upp schysst boende med lounge för förfriskningar och det är ju härligt, speciellt när man utnyttjar väderdagarna och bara hänger runt på schyssta orter. Ska du fota är det ju jobb varje dag, medan du faktiskt får lite tid att bara åka skidor när du tävlar. Annars får man ju inte åka så mycket.

– Det minst glammiga är alla resorna emellan allting. Dagen efter avslutningsfesten är i och för sig inte så glammig heller, mycket ångest i luften då. Inte så mycket för mig, men dom smittar ju av sig dom jäklarna. Att kliva upp klockan 5 för att åka ett enda åk känns också ganska oglammigt.

Reine Barkered om en eventuell vinst i NM:
– Jo, jag tror det är dags i år. Dom är så jäkla duktiga där uppe nu bara.

Skidåkaren vi mest ser på tävlingarna ska vi i år förhoppningsvis få se lite mer utan nummerlapp. Fokus kommer fortfarande att ligga på FWT men planer finns på att ta sin skidåkning bort från domarna och mer framför kamerorna.
– Jag tänkte köra lite mer fotomissions och lite annorlunda grejer. Har lite planer som innefattar hundspann och toppturer men jag kan inte säga så mycket än så länge.

Reine Barkereds effektiva och kontrollerade åkstil utan utsvävningar har visat sig vara ett bra recept för framgång, men vem skulle han åka som om han fick välja själv?
– Candide Thovex! Ja men vafan går det att säga någon annan? Skulle i och för sig kunna tänka mig en hybrid med honom och Hugo Harrison. Candide är ju sådan komplett åkare. Det är så jäkla mycket han har producerat över åren. Egentligen vill jag bara ha hans instagramföljare om jag ska vara ärlig…

Vilka var dina första skidor?
– Jag har något vagt minne. Dynastar… Eller Elan… Det var nog ett par vita Elan med rosa trianglar. Den modellen står uppe på Stormköket. Tveksamt om det var första skidorna men de är de första jag minns iallafall. På Stormköket står typ alla jag har racat på inklusive Dynastar Course 86 års modell med ”vibrasjonsdempere”.

Vilken är den största klippa du droppat?
– Det var nog en på James Bondberget. Jungfraumassivet, Mürren. Jag tror det var den största. Definitivt största till alldeles för platt. Kommer inte ihåg så mycket av landningen men jag kom ut switch. Bra mycket hårdare än väntat. Min polare som hoppade efter mig trots min varning bröt ryggen.

När har du varit som mest rädd?
– Extreme Verbier 2012. Jag vet inte varför. Jag bara var helt vansinnigt nervös/rädd. Det var första gången jag hade fantiserat lite om att vinna och jag var helt psykbruten den dagen.

När har du varit som mest nöjd?
– Det var nog första gången jag hoppade högsta i Östra, 2002? 2001? Nervös så innåt, men jag var bakis så jag brydde mig inte så mycket. Jag gjorde det mest för att jävlas med Utter (Henrik Utter, reds. anm) faktiskt. Vi hade sagt att ”den där hoppar man inte utan foto och film” och stod ovanför klippan. När vi konstaterat det så tar jag ett extra steg uppåt och säger “vi ses” innan jag stakar ut mot kanten. Det enda jag hör i luften är Utter med ett “va faaan” för han visste att han måste hoppa den då.

Vissa säger ju att du inte är en riktig skidåkare förrän du bajsat på dig i en landning, dragit ett korsband och tomahawkat Östra Ravinen i Åre. Har du tumlat Östra?
– Ja då. Jag trodde det var bra snö men det var klassiskt vindbuff. I luften tänkte jag att “det här blir perfekt” sen – BAM – tomahawk. Jag dubbelklickade bindningarna och en stor del av landslaget stod i botten och tittade på. Det var lite skämmigt.

Om du var tvungen. Vem skulle du slå på käften om du måste?
– Röjter Svärd – statsarkitekt i Åre. Han förstörde byn inför VM 2007. Det finns ju några stycken man skulle vilja slå på käften.

Vem skulle du vilja berömma?
– Det var svårt. Det finns så väldigt många. Bengt byvärd i Åre får det bli. Det är många som tar för givet att det ska se schysst ut men inte alla som tar tag i det.

En dryg timme efter att jag pratat med Reine plingar det till på Skype och jag ser en liten grå tvåa bredvid hans namn i skypefönstret.
Reine Barkered: Ge smockan till IOC istället
Reine Barkered: Varför? ”for reasons”