Ride The Cow 2024 – en stor folkfest

Återigen har Sveriges kanske trevligaste friåkartävling genomförts i Hemavan och här är resultat och bilder från tävlingen.

Ride The Cow 2024 gick av stapeln för 16:e gången torsdag till lördag förra veckan. Tävlingen har under åren bjudit på allt från sol och puder, till snöstorm, inställd tävling och en hel del regn. I år bjöds vi på fostrande snöförhållanden och kalla temperaturer till alla 120 anmälda deltagare. Vi fick se allt från snowboardlegender till laddade junior ta sig an Hemavans alpina bakgård, och tillsammans med musikfestivalen Dagsmeja mynnade allt ut i en stor folkfest.

Dag 1 Torsdag 18 april

Stämningen är som den kan vara en tidig morgon i april. Kallt ute, lite tidigare än vad som är bekvämt och med adderad stress av en eventuell tävling. För än så länge är det ingen som vet vad som väntar. Efter kaffe och registrering drar åkarmötet igång på övervåningen på Hemavans Fjällcenter. Redan dagen innan har det teasats om att det är orginalfacet som står på agendan, vilket bekräftas på mötet. Det blir tävling på orgninalfacet – ett tävlingsåk med många möjliga linjer och allt från små stenar till stora klippor.

Väl ute på fjället börjar det uppdagas vad som väntas. Efter att tre föråkare tagit sig ned står det klart att snön är stenhård. Och i den nedre delen finns några återfrusna och gamla lavinkäglor. Tillsammans med olika typer av hårt underlag och flatljus är det ganska utmanande. Det ska inte alltid vara lätt.

Trots detta bjuds vi på show. Tävlingens fotograf Viktor Näslund hoppar nedre delen av klippan som kallas Einar och gör sedan sälen ned för halva fjället. Snowboardåkarna har det svårt i de hårda förhållandena, men vi sparas från större missöden. Nivån är imponerande för svårighetsgraden och när Erik Kraschelibang Wikberg kör den ökända dubbeln får alla hjärtat i halsgropen. Vad som följer är en recovery av rang. Erik landar med en del bakvikt efter andra klippan och kommer såpass långt ned att goretexen skrapar i isen, för att sedan ställa sig upp igen ca 100 meter senare. Även junioren Leo Möller (som också syns i En elektrisk roadtrip – Otrolig friåkning i Lofsdalen och oväntat missöde på fjället) tar sig an dubbeln och går riktigt stort, men får tyvärr inte möjlighet till samma återhämtning och tappar skidorna. Martin Blom är med på noterna i sitt åk, men det är inte hans skidor och han belönas senare med specialpriset DIN to win och får en skruvmejsel.

Rookien Leja Skålen imponerade med hög fart och snygg åkning, och junioren Emil Andersson ställer ner ett riktigt bra åk. Som yngst i seniorklassen hoppar Leon Gabrielsson störst av alla, från toppen av Einar, men den hårda landningen vinner tyvärr duellen de två emellan.

Dag 2 Fredag 19 april

Den utlovade solen står som spön i backen. Dagens face är Alaska, en bra bit in i Kobåset, dalen som gett namn åt tävlingen. Vinden friskar i en del och det är rejält kallt till en början. Föråkarna låter hälsa att snön är betydligt mer förlåtande än dagen innan men att det svåraste kommer vara att hålla värmen på start. Efter att både målbåge och domartält blåst bort och solgroparna liknar bivacker vänder det. Åkare, arrangörer och väderlek samarbetar så till de grad att vinden lägger sig mer och mer och att ingen får vänta särskilt länge på start. Ingen av oss här ska frysa. Här ska det gå undan, det väntar konsert med Johan Airijoki efter afterskin.

I den mjukare snön får vi direkt se leverans av samtliga klasser. Finske telemarksåkaren Iisko Kuusisto öppnar en riktigt exponerad linje över facets största klippa. Droppet är stort och landningen är platt, och Iisko går över styret och använder hela rörligheten i sina telemarksbindningar. Daniela Daniyolo Jacobsson imponerar ordentligt med sina rejäla klippor, och legenden Ingemar Backman visar prov på stor kreativitet. Edward Simu ger åter sken av att det kanske ändå är nåt i vattnet i Tärnafjällen som gör att de fortfarande kan leverera skidåkare av rang. Edward hoppar en klippa med dagens mest exponerade landning, svänger snyggt ned och kör sedan Isfallsklippan felfritt. Detta bär sig hela vägen till Haglöfs Rookie of the Year för 22-åringen. 

Dagens linje står amerikanen Trexler Hirn för. Lite på diagonalen över fjället, men på ett helt naturligt sätt. Exponerade svängar och dropp, stor klippa, 360, och en ny linje på klippan längst ned ger honom dagens högsta poäng bland skidherrarna och till slut även segern. Ronja Stenhöös lämnar inga tvivel om hennes skidteknik och ställer ner ett otroligt stabilt åk, där hon får får den branta fjällsidan att se ut som ett barnområde. 

Caroline Kihlström får det också att se väldigt lätt ut när hon för andra dagen i rad levererar dagens bästa åk bland snowboarddamerna. Joakim Rasmussen visar att han åkt annat än park och kör ett riktigt freerideåk, en stålkant klarar minsann minst lika mycket som två. Axel Mossling ger sken av att vara född på en snowboard trots att han började åka för bara några år sedan. 

Efter en turbulent start med tält som blåst iväg, målbåge som tagits av vinden ca 100 meter upp för fjället och en del frusna deltagare gassar nu solen och stämningen är riktigt go. Mibas brassar burgare för fullt och alla i målområdet hjälps åt att skapa det som är Sveriges trevligaste friåkningstävling. För det är där det händer. I mötet mellan gamla och nya bekantskaper, mellan likasinnade och oliktänkande, mellan legender och nybörjare. Det är där friåkningstävlingen har sin plats, och det är där den frodas. 

Alla hann ned till afterskin och spelningen med Johan Airijoki. Johan själv körde två stabila tävlingsåk och hann också själv ned till sitt gig. Han hann till och med byta om.

Resultat: