Skidtest: Black Crows Ferox Freebird (2022)

Vi har testat skidan Ferox Freebird 110 från Chamonix-baserade skidtillverkaren Black Crows. Den bredaste skidan i Black Crows topptur-sortiment som går under benämningen Freebird. En puderskida fokuserad på lössnö och gjord för topptur. I kombinationen av dessa egenskaper utsäger den sig att ha en förmåga att prestera även från kant till kant. Vi provade skidan och utsatte den för vad den är tillverkad för. 

Jag är på väg norrut. En snabb lunchpaus i Östersund kombineras med att hämta upp ett par purfärska skidor från Black Crows. Jag får äran att låna dessa lätta och stilrena skidor Ferox Freebird från Black Crows inför stundande äventyr i Västerbotten.

De senaste säsongerna har jag provkört diverse modeller från Black Crows. Anima, Noccta, Atris, en tidigare modell som hette Daemon samt senaste säsongens Justis. Black Crows skidor har sällan gjort mig besviken och därför ser jag extra mycket fram emot det här testet.

Efter att ha sett vilken skida världsmästaren Kristoffer Turdell turar runt på och använder när han inte vinner Freeride World Tour så var valet av Ferox Freebird enkelt. Nu till testet men först lite bakgrund om Black Crows.

För er som sen tidigare inte har stiftat bekantskap med dessa svarta kråkor till varumärke så kan jag berätta att det skapades 2006 av de franska proffsåkarna Camille Jaccoux och Bruno Compagnet. Dessa kreatörer, tillika grymma skidåkare hade en strävan att sammanfläta skönhet och effektivitet i en skida.

Listan kan göras lång och om du är intresserad av att veta mer om detta varumärke så skriver skaparna en hel uppsats om hur deras varumärke symboliserar allt ifrån skidkultur till hur Black Crows och friskidåkning är ekvivalent med just… ehm: frihet. Vidare uttrycker Black Crows en fransk kaxighet utöver det vanliga. Exempelvis skriver de små citat på sidewallen av alla sina skidmodeller. Några exempel på hur Black Crows manifesterar sin uppkäftiga framtoning på sina skidor har vi här: ”If you can read this, your are not skiing”, “We Shower Together” eller varför inte “French people kiss better”.

Om skidan Black Crows Ferox Freebird

Den här topptursskidan från Black Crows har något som tillverkaren beskriver som en H-konstruktion. Tanken med den här konstruktionen är att förflytta trycket från kroppsvikten direkt ut mot kanterna av skidan då konstruktionen består av en uppbyggnad likt ett H, där skidan är tjockare under foten och längs kanterna.

Vidare har skidan en dubbelrocker med en utmärkande bred tip och tail tillsammans med en klassisk camber under foten. Skidan är gjord av en mix a fiberglas och kolfiber tillsammans med en kärna av paulownia, isocore och poppel.

Specifikationer

Längder (cm): 170,1, 176,7, 181,4, 186,2
Midja (mm):110
Tip (mm):13,5-15,7
Tail (mm):12,6-12,7 (mm)
Radie (meter): 21
Vikt per par: 170,1 cm: 3400 gram, 176,7 cm: 3500 gram, 181,4 cm: 3600 gram, 186,2 cm: 3800 gram

Testplats och före

Vi forsätter resan norröver och ställer in siktet på Tärnaby. Målet är att dels testa skidan några åk i pisten men framförallt att ta den på en rejäl topptur upp på Ryfjället. Första dagen inleds med nyfallen lössnö. Skidan flyter på fint tack vare sin breda midja på 11 cm.

Under eftermiddagen har den lilla mängd nyfallen aprilsnö blivit till slask men jag försöker ändå prova skidans egenskaper från kant till kant i pisten. Det är en relativt bred skida med ganska lång svängradie. Det känner jag verkligen av och jag upplever den aningen seg i den enkla pisten. Jag tror att den hade presterat bättre om jag hade satt mer fart på den och utmanat den ytterligare i en lång brant pist i alperna.

Dag två. Jag och min eminenta fotograf och toppturs-entusiast Oskar har precis letat oss till den lilla skogsparkeringen vid foten av Ryfjället. Jag spänner på mig stighudar och ställer om Plum-bindningen till walk-mode.

På vägen upp är Ferox Freebird en riktig fröjd. De känns otroligt lätta och alldeles perfekta för att spåra i den färska decimetern nysnö. Jag har erfarenhet av att tura på allt ifrån tunga lagg med ram-bindning a la Duke / Guardian, via moderna hybrider som Shift till några av de lättaste tech-bindningarna i branschen.

Upplevelsen av att tura med dessa skidor var en riktigt behaglig och jag rekommenderar verkligen den här skidan om du vill ha en rejäl skida, men som samtidigt inte upplevs för tung eller klumpig på vägen upp.

Efter ett par timmars turande är vi uppe på toppen av Ryfjället. Vi missar precis den lilla lucka med sol som vi försökte planera in utifrån väderprognosen. På toppen av Ryfjället är det kallt och rått och det känns snarare som en tur i januari än en vårtur i april.

På vägen ner är det till en början dålig sikt och isigt. Då upplever jag skidorna som stabila. Senare när underlaget mjuknar, sikten blir bättre och det är dags att gasa. Då upplever jag skidan ganska seg och svår att få sväng på. Trots den markanta rockern så fastnar jag lite med yttersidan i utgång av sväng trots att jag försöker driva på den.

Vid första ögonkastet fastande min blick på skidans bakre del. Dess feta tail gav mig känslan av lekfullhet men så upplevde jag tyvärr inte skidan när jag väl körde den. Enligt min analys kan det vara som så att jag kanske är för lätt, väger 75 pannor, för det här stora paret på 186 cm och att om det istället hade varit en viss världsmästare, Kristoffer Turdell, som hade bombat på ner för Ryfjället den här dagen så hade resultatet garanterat varit annorlunda. Jag tror också att jag hade fått en bättre upplevelse om jag dels hade åkt djupare och kallare lössnö och inte ”dust on crust” (fjäderlätt ovanpå skare) i svenska fjällen och dels om jag hade kört ett brantare åk. Det ska dock framhållas att jag är gammal alpin race-åkare, så helt oäven på att trycka på är jag inte.

Summa summarum: En tuff och rejäl åkare som vill kunna tura lätt och inte är feg för att ge allt på vägen ner. Den här skidan är perfekt för dig!

För mig som inte har samma tryck i pjäxan som Black Crows team-åkare, tillika världsmästare Mr Turdell, så upplevdes skidan lite seg och mindre lekfull. Om jag skulle köpa den här skidan skulle jag ta den till alperna och köra stort. Inget att mysa runt i pisten i svenska fjällen med, enligt mig.

Efter att ha provat den här skidan känner jag mig lite splittrad. Det är en kombination av positiva och negativa överraskningar i egenskap av en grym turskida, stilren design men kanske lite för tuff för min och många andras åkstil som bidrar till mitt betyg och helhetsintryck av skidan. Mitt betyg på Black Crows Ferox Freebird  landar på 3,5.

Betyg 3,5

Vem är jag som testat skidorna?

Namn: Olle Stenbäck
Ålder: 26 år
Längd: 184
Vikt: 75 kg
Bakgrund: Före detta alpin tävlingsåkare som bytte race-lagg mot puderskidor. Spenderade sedan 3 säsonger skidåkandes utomlands. Senaste 4 säsongerna har universitetsstudier kombinerats med skidåkning i mesta möjliga mån.
Övrigt: Åker helst orört lättillgängligt puder men när inte det finns så är jag inte feg att sätta på mig stighudarna och leta mig till den bästa snön. För stel för att kalla sig jibber men dammar av ett och annat litet trix ibland. Därav föredrar jag relativt lätta men framförallt stabila skidor som ändå går att vara kreativ på.

Text: Olle Stenbäck
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.