Telemarkshistoria

Tekniken härstammar från Norge, på den senare delen av 1800- talet. Senare utvecklades telemarkstekniken i Alperna. I Sverige har inte tekniken används i mer än drygt tjugo år. Utrustningen är under ständig utveckling, precis som den alpina utrustningen.

Sondre Norheim
Den första telemarksskidan formgavs, 1870, av Sondre Norheim, från Morgendal, Telemark fylke (län). Skidan hade inget spann och mittfåra, men avsmalnande midja och rembindning runt hälen. Skidan gjordes för att underlätta svängarna. Sondre var känd för att experimentera med skidtekniken och ansågs ibland som galen.
Skidorna påminner mycket om dagens mått men de var mycket längre, nästan 3 meter långa. I Norge konkurrerades all annan skidåkning ut. Det var på grund av telemarkskidans överlägsenhet i utförsåkning.

Nutid.
Telemarkssvängen fortsattes senare att utvecklas av österrikare och britter i Alperna. Då den föll i glömska i Skandinavien. På 70- talet återupplivades tekniken, i USA, av ett gäng hippies som tröttnade på att åka slalom. Efter det har telemarksstekninken kommit och gått i omgångar. Nu har tekniken kommit tillbaka till Skandinavien och norrmännen är åter dominerande inom tekniken

Utveckling
När den nya influensen nådde Sverige på 80- talet var det mest ett sätt för turåkarna att ta sig ner för backen.
Nästa våg kom i slutet av 80-talet, då var det pisterna som gällde och att tävla var något nytt inom sporten.
På 90- talet dog intresset ut för banåkning och återigen var det turåkarna som använde tekniken och det blev trendigt att gå på tur med telemarksskidor. I Sverige var det Kittelfjäll och Riksgränsen som var de mest attraktiva ställena för telemarksåkning och ”Telisarna ” var nästa i majoritet på dessa ställen.

Utrustning
Det var först på 90-talet som pjäxor och skidor började utvecklas. Skidorna blev bredare och pjäxorna i plast.
Utvecklingen av telemarksskidor följer sin alpina kusiner.
– Skidorna: Att välja skidor kan inte vara lätt. Men om man inte vill köpa nytt, går det bra att använda vanliga alpina skidor. Bara man har stabila pjäxor. Man ska undvika de allra hårdaste alpina skidor.
Ett par mjuka alpina friåkningsskidor fungerar bra. Väljer man ett par feta skidor kan man räkna med dåligt isgrepp.
– Pjäxor: Pjäxorna var förr gjorda i skinn. Men skinn är nästan helt borta från marknaden och har nu ersatts med plast. Nu är pjäxorna varma och sköna och håller betydligt längre än på läderpjäxans tid. I dag är det Garmont som kommer med en hel del nyheter med bl. a. fyra olika hårdheter i plasten för bättre möjlighet att hitta en pjäxa som passar just dig.
– Bindningen: Bindningen är den svagaste länken i telemarksutrustningen. Den går ofta sönder, lossnar från skidan och är svår att komma i och ur. Problemet kommer från att det i grunden är en längdåkningsbindning. På senare år har det börjat komma bindningar som sitter fast med fyra skruvar direkt på skidan. Den optimala lösningen inom bindningarna finns inte än. I Norge jobbar produktutvecklare med att utveckla en helt ny typ av bindning som liknar cyklisternas SPD- pedaler.

Text: Frida Wickman, Elev Skidlärarlinjen 01/02

Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.