Billig lyx i Kittelfjäll
Konsten att ta sig upp till det efterlängtade åket har många dimensioner: pjäxpulsning, snöskor, stighudar och liftar av olika slag. Freeride begav sig till Kittelfjäll i Lappland för att under en dag göra ett snabbt test av de två lyxvarianterna catskiing och heliskiing. Lyx behöver inte alltid kosta skjortan.
It´s a dirty job but someone´s gotta do it, menar Stellan Fries.
Stellan Fries, bror till meriterade skidfotografen Gösta Fries, möter upp utanför Kittelfjälls Hotell. Det är en av de där smått magiska dagarna när solen värmer i bästa försommarstil men snön ändå är tillräckligt kall. Vi tar bilen till Grönfjäll för att därifrån bege oss upp mot Södra Gardfjällens ändlösa möjligheter till offpist-åkning.
På en parkering står vår transport prydligt parkerad; den bredbandiga pistmaskinen med passagerarhytt där bak. För några år sedan var det en Kässbohrer som preparerade pister på Åreskutan, nu en snowcat. Idén med catskiing kommer som det mesta på området från Nordamerika.
Efter att ha lastat i skidorna i takboxar är det ilastning och påfyllning av kaffe inne i hytten med de bekväma sätena. Sakta med säkert tar vi oss genom skogen och upp ovanför trädgränsen. Vi är vackert inramade av Grönfjäll till vänster och Klippfjäll till höger. Södra Gardfjällen bjuder på mellan 1200-1400 meter höga toppar och fallhöjdsmeter upp till 600 meter. Snön som yr upp från ”katten” lägger sig som droppar på de nästan helt inglasade hyttsidorna. Effekten av sol och vita bergskammar mot en blå himmel, allt bakom glasets vattendroppsmönster har hög konstfaktor. Spåren av snowcaten bildar böljande motorvägar över snövidderna i och bortom dalen. Det inger en smått surrealistisk känsla.
Snökatten i dess rätta element.
Med utgångspunkt i dalen tar det sällan mer än 15 minuter att ta sig upp till åken i Södra Gardfjällen.
– Vi brukar hinna med nio vändor på en dag. Då finns det även tid för lunch och fika inlagd, berättar Stellan som är en av eldsjälarna bakom catskiingföretaget Cat Trax. För en grupp på minst fyra och max 12 personer kostar en dag med Cat Trax 1495 per person.
Idag är det dagarna innan Free Radicalsgänget kommer på besök, därför blir upplägget lite begränsat eftersom det behövs mycket rekognosering och preparering av kickar. Första åket tar vi från Grönfjäll. Efter att ha inspekterat om den stora hängdrivan är säker tar vi oss en och en ner mot dalen. Bergssidan ligger i skugga och snön är ganska hård. Så det är med riktigt god fart vi glider ut på plan mark i dalen. Inom några minuter är snowcaten framme vid vår samlingspunkt.
Tjusningen med catskiing blir snabbt tydlig. Man sätter sig ner i hytten, tar en klunk kaffe och börjar sedan analysera varandras åk från hytten. Vi konstaterar att föret på Klippfjäll troligtvis är bättre och styr helt enkelt ditåt. I sätet får även benmuskler med eventuell mjölksyra en chans till återuppladdning. Vi fortsätter beta av höjdmeter med hjälp av snowcaten i ett behagligt tempo.
Micke Högberg lastar ur skidor på Dauna.
Desto intensivare blir det då mellan åken i helikoptern när det är dags för heliskiing. HeliNord är en av två heliskiföretag i Kittelfjäll. Priskriget dem emellan gör att det troligtvis är svårt att hitta billigare heliskiing i Skandinavien. I Kittelfjäll finns det 1-toppslyft från 150 kronor. Inför kommande säsong ryktas det om 6-toppslyft runt Kittelfjäll för 1200 kronor. Anledningarna att besöka Kittelfjäll blir alltså bara fler och fler.
Vilket är världens farligaste rovdjur, undrar fjällemmeln på Dauna?
Kittelfjällsprofilen Micke Högberg på Udda Äventyr och guidekompanjonen Dan-Olof Forslund möter upp på den naturmässiga helikopterplattan och ger instruktioner för såväl flygning som åkning. Efter det att Pilot-Börje har dykt upp i den blåvita helikoptern tar vi strax höjd. I Kittelfjäll, med närliggande fjäll som Borkan, Marsfjäll, Risfjäll och Dauna, finns en otrolig bredd i skidåkningen; från kalfjällets öppna ytor till knivig skogsåkning. Kursen sätts för dagen mot Dauna, områdets kanske bästa skogsåkning. Många är av uppfattningen att just skogsåkningen här uppe är den stora behållningen. Efter dialog med guiden hittar du rätt nivå på lutning och tätheten mellan träden. Men all åkning i skog kräver medvetenhet och beslutsamhet i vägvalet.
– Vi börjar lite mjukt, säger Micke med snowboarden under fötterna. Han glider rakt västerut för att sedan svänga ner åt höger ner mot sjön.
Skogsåkning när den är som bäst.
Vi förstår snabbt Daunas potential. Här finns massor av möjliga åk utan att någon gång behöva åka i samma spår. Det andra åket tar vi rakt norrut ner mot sjön. Det blir snabbt brantare men träden står glest och skapar fina ”storslalomportar”. Längre ner tätnar skogen och kraven på aktiv skidåkning ökar. Efter det sköna åket glider vi ut på den frusna sjön och lastar i helikoptern.
Vi hinner med ytterligare ett lyft innan mörkret kommer. Vi vill pröva Daunas ”baksida”, alltså rakt söder ut. Det är när man lägger stora svängar ner i en vacker, isolerad dal, där helikoptern står som en skön sluthållplats, som kärnan i heliskiing utkristalliserar sig. Det är den bekväma friheten man betalar för.
