Debattartikel: Svenskar överrepresenterade bland lavinoffer
Allt fler svenska skidåkare är inblandade i lavinolyckor. Nu inleds därför ett långsiktigt arbete med att höja kunskaperna och förändra attityderna hos svenska skidåkare, skriver bland annat Eva Thörnelöf, Fjällsäkerhetsrådet, i en debattartikel.
Förra året förolyckades sju svenskar i lavinloyckor.
Foto: Wikimedia CommonsFörra vintern omkom sju svenska skidåkare i laviner, vilket är betydligt fler än en genomsnittlig säsong. I likhet med tidigare år omkom en majoritet av dem utomlands, ett faktum som skiljer svenska skidåkare från andra jämförbara nationaliteter. Åtta av tio svenskar förolyckas utomlands, medan motsvarande andel bland exempelvis norska skidåkare inte ens är en av tio. Detta facit utgör fond när aktörer med koppling till vinterfjällen i dag samlas till en lavinkongress i Åre, för att utvärdera svenskt lavinsäkerhetsarbete och för att etablera mål och strategier för framtiden.
I samband med kongressen presenterar Fjällsäkerhetsrådet en ny rapport, som baseras på enkätsvar från drygt tusen svenska alpin- och snowboardåkare med stor vana av åkning offpist. Enkäten har tagits fram i samarbete med skidåkarsajten Freeride.se, forskare vid Luleå tekniska universitet samt Åre Lavincenter. Respondenternas personprofil liknar dem som omkommer i laviner, vilket gör studien användbar i det förebyggande arbetet. Resultaten visar bland annat att toppturandet, det vill säga offpist som inte kan nås med en skidlift, har blivit allt vanligare. Många offpiståk görs också i liftanläggningarnas direkta närhet, vilket kan göras utan planering och större förkunskaper.
Den nya undersökningen visar på en betydligt mer utbredd användning av lavinutrustning än tidigare. Nio av tio äger i dag en i princip fullskalig lavinsäkerhetsutrustning. Sex av tio har den med sig varje dag vid offpiståkning – men fyra av tio övar inte på att använda utrustningen tillräckligt ofta. En stor grupp åkare kan därför antas vara välutrustad, men otillräckligt förberedd vid en lavinolycka.
Drygt åtta av tio anser sig ha god kunskap om laviner och lavinsäkerhet. Men det finns tecken som tyder på att avancerad åk- och lavinsäkerhetsutrustning kan ge en falsk känsla av trygghet. Detta kan vara en faktor bakom att många svenska offpiståkare förefaller ha utvecklat en radikal åkkultur; tre av fyra anser att det är nödvändigt att ta risker för att få bra offpiståkning.
Det faktum att antalet omkomna i lavinolyckor i svenska fjällen är relativt få, medan relativt många svenskar förolyckas i andra länder, återstår dock att förklara. En numera etablerad slutsats är att svenskars generella lavinkunskaper är lägre än hos jämförbara nationaliteter, och att vi tolkar information om lavinfara, såväl i Sverige som utomlands, på ett felaktigt sätt.
En dellösning på det problemet är en mer konsekvent och enhetlig begreppsanvändning kring laviner, lavinfara och lavinsäkerhet i Sverige. Svenska liftanläggningar har sedan 1997 presenterat lokal lavinfara på en femgradig lavinskala. Dessa bedömningar gäller bara det område som man kan nå genom att glida till och från en lift, vilket inte alltid är tillräckligt känt.
Så här ser den nya lavinskalan, som började användas förra vintern, ut.
Svensk media har under lång tid rapporterat om lavinfara med stöd av liftanläggningarnas bedömningar. Rapporteringen har ofta gett intrycket att bedömningarna avser hela fjällkedjan, vilket är en feltolkning med potentiellt allvarliga konsekvenser. Faktum är att relevant lavininformation i dag saknas för mer än 99,9 procent av de svenska fjällens samlade areal.
Från och med föregående vinter har branschorganet Svenska Liftanläggningars Organisation (SLAO) infört krav på lägsta utbildningsnivå hos dem som ansvarar för lavinbedömningar på liftanläggningarna, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning.
Bland enkätens respondenter anser bara två av tio att det är lätt att få tag på bra lavininformation. Nära varannan tycker att lavininformation i andra länder brukar vara bättre än svensk, bara en av tio tycker att den svenska är lika bra.
Syftet med den rapport som presenteras i dag är att bidra till ett ökat kunskapsutbyte, förändrade attityder och ytterst färre skadade och döda bland skidåkare som kommer i kontakt med lavinfarlig terräng.
Trots att Sverige anses ha ett av världens bäst fungerande fjällsäkerhetsarbeten ligger många av våra skidåkare efter när det gäller lavinkunskaper, vilket visar sig alltför tydligt i den dystra statistiken över lavinolyckor. Det är hög tid att ändra på det!
Eva Thörnelöf, Ordförande för Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd
Per-Olov Wikberg, Nationell samordnare vid Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd
Matts Nilsson, Nationell samordnare för fjällräddningen vid Polisflyget/Rikskriminalpolisen
Martin Åkesson, VD för Freeride.se, Sveriges största webbplats för skidåkare
Fotnot: Debattartikeln har tidigare publicerats i Göteborgs-Posten
Foto: Wikimedia
