Inför NM: Filippa Ring

Filippa Ring kommer till Riksgränsen med ett nyligen ihopläkt nyckelben, och är inte helt säker på formen inför årets NM, men med en andraplats i fjol och en tredjeplats 2012 gör man nog ändå bäst i att inte räkna bort en av Sveriges mest mångsidiga skidåkare.

Vintern som gått har Filippa Ring bland annat gjort debut i världscupen i slopestyle, vunnit en trestjärnig FWQ-tävling i Andorra och råkat ut för sitt livs första benbrott (nyckelbenet) efter en slumpmässig vurpa i Kläppens vårslask. Nu är hon på plats i Riksgränsen, och vi tog ett snack inför tävlingen som drar igång imorgon.

Hej Filippa! Hur är läget, hur är det med nyckelbenet?

– Det är ganska bra. Hade du frågat för en vecka sedan hade jag nog sagt att jag inte skulle köra tävlingen, inte för att jag inte är hel utan för att det hade satt sig i huvudet att jag inte ville riskera att ramla. Men nu i veckan har jag steppat upp åkningen och ändå inte ramlat, så jag tänker fortsätta med det.

Nu har du varit på pallen två år i rad men ännu inte fått kliva högst upp, hur gärna vill du vinna?

– Jättegärna egentligen, men jag känner mig inte i den toppform jag hade velat vara i. Men det är ju bara förstaplatsen som jag har kvar att ta så..

Har du rekat något åk?

– Ja, det har jag, det är ju inte jättemånga linjer att välja på men jag har varit och kollat så det är snö på mina uthopp på kvalfacet iallafall.

Hur var snön?

– Det var mjukt men lite tungt, och man såg ingenting, men det sägs att det ska bli bättre imorgon. Är det som idag kommer det bli uppskjutet, och det vore tråkigt, då blir det att bara sitta i lobbyn och vänta.

Hur surt skulle det vara att inte gå vidare från kvalet?

– Inte jätte ändå, om jag inte bryter nyckelbenet igen för det hade varit så ovärt. Men jag är nöjd med min säsong som varit, och allt står och faller inte med NM, även om det är en stor tävling.

Men hur viktigt är NM?

– Det är rätt viktigt. Det är den sista tävlingen på säsongen, det sista minnet som hänger med in i sommaren. Och ser man till konkurrensen så är den hård, så det gör att det är extra kul om det går bra. Många sponsorer har koll på hur det går här och det är också viktigt. Tredjeplatsen här 2011 var den som gav mig min första kontakt med sponsorer, kör man bra i NM får man uppmärksamhet.

På tal om det, behövs det fler friåkningstävlingar i Sverige? I dagsläget finns det ju inte så många.

– Ja, jag tror det behövs fler mindre tävlingar. Nu är det Ride The Cow, och NM men förutom dem ska man ut och tävla FWQ i Europa, och alla vill kanske inte slänga sig ut i det utan att ha koll på konkurrens och så. Nu är det Ride The Cow, NM, FWQ, och det skulle behövas fler ingångsportar än så.

Vilket är ditt bästa NM-minne?

– Det är egentligen inte det bästa, det är mer komiskt, men det är det som jag kopplar mest till NM. På banketten första året jag var på pallen blev jag övertalad att vara med på snöbollskrig, men jag hann knappt komma utanför dörren på Grönan förrän någon okänd individ som stod uppe på bron kastade en snöboll som träffade mig rakt på näsan så jag fick näsblod. Jag har aldrig blött så mycket näsblod i mitt liv, så den kvällen fick ett abrupt slut. Jag var helt slut både mentalt och fysiskt för jag hade varit så nervös innan tävlingen och inte kunnat sova, och sedan vaknade jag upp dagen efter finalen med världens fläskläpp.

Vem vinner banketten i år då?

– Det är många som kommer gå in för det, men det återstår att se. Är man där så märker man nog vem som vinner.

Har du något knep för att köra bra i NM?

– Köra fort och droppa stort såklart, men man måste ändå vara smart och inte åka för mycket på sin gräns. I den här tävlingen är det många åk, och ett fall förstör mycket. Inte så att man ska sejfa, men inte heller kasta sig ut för något man inte vet att man kan stå. Det är lite taktik i det. Mina åk i NM har inte varit mina livs bästa åk, men jag har kört stabilt samtidigt som de som gått större har fallit.

Vilka skulle du tippa som topp tre bland tjejerna?

– Karin (Stöckel), står hon så blir det bra, för hon kör stort. Jackie Paaso också, hon droppar som en hel karl.

Ska du inte säga dig själv på pallen?

– Näe, njae, jag är inte i toppform även om jag såklart hoppas på mig själv. Det är så många som är bra. Jag säger Matilda (Rapaport) också, hon har vunnit här förut, även om historien egentligen säger att jag borde säga någon helt annan, de åren jag har kört har det alltid varit någon oväntad som vunnit.

På herrsidan då, vilka blir topp tre där?

– Det är också svårt, men Wille (Lindberg), jag tror att han är revanschsugen, och han åker tryggt här i Gränsen. Kristoffer (Turdell), han vann ju förra året, och sen säger jag Niklas Borg. Han är bra på att slänga tricks, jag har varit på en del tävlingar med honom och han är alltid påhittig, och jibbig. Inte för att sätta någon press alltså. (Skratt.)