Jacob Wester om drömöppningen
Jacob Wester har startat säsongen på bästa sätt med två segrar i Freestyle.ch och Icer Air. Han tror på mer tow-in i tävlingar framöver och berättar att han hittade den starka formen på Bali.
Foto: Dan-Marcus Pethrus
Hur reagerade du och andra åkare på det nya upplägget med katapult?
Alla visste om det, så det var ju inget som vi överraskades med på plats så att säga. Dock visste ingen hur bra det skulle funka, vi hade bara fått en länk till en video där vi såg katapulten användas och där såg det ut att fungera rätt bra, men då var det på snö under vintern. Så det var lite av en chansning att åka över till San Fransisco.
Vad var utmaningen med att köra med det upplägg som fanns?
Största utmaningen för mig var faktiskt att hålla i repet ordentligt. Det var anledningen till att jag tvingades köra utan stavar, jag kunde inte hålla kvar repet om jag skulle ha stavarna i händerna också. Jag brände händerna genom handskarna några gånger när repet drog iväg. Att det var lite snö såg jag aldrig som ett problem, det fanns både inrun och landning. Det är klart att det skulle ha varit tråkigt att ramla av ställningen någonstans ner på asfalten men lite koll får man väl ha, hehe.
Tror du att tow-in på detta sätt kan vara något för tävlingar framöver?
Absolut. Det behöver bara bli en standard på hur allt ska se ut, så det inte slängs ihop kvällen innan som i San Francisco. Längre ansats, långsammare acceleration på repet och högre maxfart skulle göra det mycket bättre. Men det kommer nog…
Hur la du upp taktiken med hoppen?
Jag tyckte det var rätt skönt att det bara blev en jam session och att bästa trick vann. Det gjorde att jag inte tänkte så mycket, jag visste att det var till min fördel att det var en höger-hip så jag körde lite snurrar och försökte fokusera på att gå så stort som möjligt. Jag gillar ju cornerhopp så det gick min väg. Om man vet att man bara behöver landa ett trick så blir man inte speciellt nervös.
Du har fått en grym säsongsöppning, pressar eller pushar det dig att prestera i de stora tävlingarna i vinter?
Det här boostar mitt självförtroende på tävlingar något enormt. Jag trodde aldrig det kunde gå så här bra på just citytävlingar. Jag har alltid sett dom som min svaga punkt. Därför kommer det nog bara kännas bra i vinter när jag får tävla på ett riktigt berg i riktig snö. Dessutom lugnar det mig nästan att det går så bra nu, för då skulle det inte kännas fullt lika miserabelt om jag skulle klanta mig på resten av tävlingssäsongen.
Varför kör du så bra just nu?
Jag har ingen aning, faktiskt. Någonting föll på plats under sommaren och jag skulle inte vara förvånad om det beror på att jag har spenderat rätt mycket tid borta från skidåkningen, eller civilisationen över huvud taget för den delen. Jag var på Bali i två månader och bara fann mig själv i somras och jag tror det hjälpte, hehe. Låter väldigt new age men jag kan inte förklara det bättre. Jag kom hem från den trippen och var mer målmedveten än någonsin.
