Så påverkas elpriserna av snö och kyla – spara pengar till mer skidåkning
Vill du också ha mer pengar över till skidåkning? Ett effektivt sätt att spara pengar under vintern är att tänka på elförbrukningen, men först måste vi förstå hur snö och kyla påverkar elpriserna.
Vintern är här och temperaturen sjunker samtidigt som snön faller till många skidåkares stora glädje. Sjunkande temperaturer innebär också ofta högre elkostnader, något som inte är lika glädjande för gemene man. För att veta hur vi ska kunna spara pengar under vintern behöver vi först förstå hur snö och kyla påverkar elpriserna.
Hur snö och kyla påverkar elräkningen beror på flera faktorer, bland annat snösmältning och kalla nätter. För att djupdyka i ämnet har vi hjälp av Vattenfalls meteorolog Mikael Luhr som reder ut sambanden.
Snöns betydelse för elpriset är i första hand något som märks på längre sikt. Så länge snön ligger kvar och inte smälter bidrar den i begränsad utsträckning till vattenkraften, och därmed till elproduktionen, under själva vinterperioden.
– Snö är ju vatten och om den ligger i närheten av vattenkraftverk skapar den ofta stora inflöden när den väl smälter, säger Vattenfalls meteorolog Mikael Luhr. Sen spelar det också roll var snön faller och smälter. Ju närmre vattenkraftverket snön smälter desto mer kommer den vattenkraften till gagn.
Vårens snösmältning är avgörande
Det är alltså inte under vintern som snön har störst effekt, utan under vårfloden – från slutet av mars fram till midsommar – när stora snömängder smälter under kort tid. Samtidigt påpekar Luhr att dagens klimat, med snabba skiftningar i temperatur och väder, gör att snösmältning ibland kan ske även mitt i vintern.
– Att snön inte bidrar så mycket till vattenkraftproduktionen under vintern gör att det behöver vara relativt välfyllda reservoarer vid vattenkraftverken och gott om vind för priserna ska vara låga under vintern.
Kyla ger snabbare effekt på elpriset
Även om snö och kyla ofta hänger ihop är det kylan som har den tydligaste och mest omedelbara påverkan på både elanvändning och elpriser. Effekten kan märkas även på kort sikt. Enligt Energiforsk stiger elpriserna med mellan tre och åtta öre per kilowattimme för varje grads temperatursänkning, beroende på elområde. I norra Sverige är ökningen lägre, medan genomsnittet för landet ligger runt fyra öre. När temperaturen sjunker ökar behovet av uppvärmning, vilket leder till högre efterfrågan på el och därmed högre priser.
– Så fort vi har ett snötäcke över en större del av Norden får man en betydligt starkare avkylning under nätterna. Kylan hänger i sin tur ihop med vissa återkommande vädermönster, oftast i samband med nordliga eller ostliga vindar, som trycker ner kall arktisk luft över Norden. Kyla har stor påverkan på elpriserna under vinterhalvåret.
Samtidigt är kyla ett av de väderfenomen som är svårast att förutse, vilket gör prognoser osäkra, menar Luhr.
– Det finns indikatorer som visar på när vädret utvecklas åt det hållet, men det är ofta svårt att långt i förväg se den helt korrekta tajmingen för en köldknäpp. Det skiftar från gång till gång hur väl vi har kunnat fånga upp stark kyla i förväg, det beror på ganska många faktorer.
Visste du att …
- Det djupaste snötäcket som någonsin uppmätts i Sverige var 327 centimeter och registrerades 1926 i Kopparåsen i Lappland, nära Riksgränsen.
- Hur mycket nederbörd som faller som snö varierar kraftigt både mellan olika år och mellan landets regioner.
- Vintern 1969/70 hade flest dagar med snötäcke över Sverige – totalt 150 dagar. Bara tre år senare noterades i stället vintern med minst antal snödagar, endast elva.
- Antalet så kallade nollgenomgångar, när temperaturen pendlar mellan plus- och minusgrader, har minskat något över tid. Under 2024 inträffade 76 sådana dagar, jämfört med ett genomsnitt på 79,2 dagar sedan år 1900.
Så kan du spara el (och pengar)
När temperaturen sjunker under vintermånaderna ökar hushållens behov av el, inte minst för uppvärmning. Samtidigt finns det flera saker du själv kan göra för att minska kostnaderna för el, vilket bäddar för mer pengar över till annat… till exempel skidåkning. Vattenfalls energiexpert pekar på de mest verkningsfulla sätten att spara energi, rum för rum.
Ett klokt första steg är att ta reda på vilka delar av hemmet som drar mest el, eftersom det är där potentialen för besparingar är störst. I villor med direktverkande el står uppvärmningen för den största delen av elanvändningen. I ett hushåll som förbrukar runt 20 000 kWh per år går cirka hälften till uppvärmning och ungefär 25 procent till varmvatten. Den resterande elen används till belysning, vitvaror, hushållsmaskiner, datorer och annan vardagselektronik.
Har du en elbil och kör mycket tillkommer ytterligare elanvändning, även om den övergripande fördelningen i hushållet i övrigt inte förändras. Om bostaden redan är utrustad med en värmepump är den oftast så energieffektiv att fler åtgärder kopplade till uppvärmning och varmvatten inte ger lika stora besparingar som i andra typer av hus. Eftersom många av dessa insatser inte påverkar boendekomforten kan de ändå vara värda att se över.
Det är också bra att ha i åtanke att elkostnaden per kilowattimme inte enbart utgörs av själva elpriset. Både den rörliga nätavgiften och energiskatten, som läggs på med moms, påverkas av hur mycket el som används. Med införandet av effektavgifter påverkas dessutom nätkostnaden av hur höga effekttoppar hushållet har – det vill säga när många elkrävande apparater används samtidigt.
- Fler energismarta tips: 21 smarta tips att spara el i vinter – Vattenfall
4 vanliga myter om el:
- Tv-apparater på standby och mobilladdare som sitter kvar i eluttaget förbrukar mycket el – falskt.
- Att knäppa av och på sliter mer på tv-apparater, lampor och datorer – falskt.
- Lägre temperatur än -18 grader i frysen är bättre för maten – falskt.
- Kläder blir inte rena i en full tvättmaskin – falskt.
