Snölagring: En ny, spännande men inte helt lätt vetenskap

Varje år får Svedala rike en till två färre dagar med natursnö, vilket på sikt innebär senare vintrar och en kortare skidsäsong. En dyster prognos till synes. Men Erik Melin Söderström, projektledare SNÖ på Peak Innovation, forskar kring hur skidanläggningar kan anpassa sig och på ett effektivare sätt ta tillvara på det vita guldet. Hans specialitet är snölagring.

Freeride, som tidigare rapporterat om hur Kungsberget sparat stora mängder snö under sommarhalvåret, ringde upp Erik för att klura ut vad som görs för att garantera säsongspremiären, vad plusgradig snöproduktion är, och kommer framtidens snö att lagras med hampa?

Alternativ snölagring

Hallå Erik! Vad kommer snöintresset ifrån?

– Min bakgrund är elitsatsande längdskidåkare. Åker fortfarande tävlingar, även om det kanske inte är mitt huvudfokus längre. Men det är där intresset för skidåkning, snö och även klimatförändring kommit ifrån.

Varför är det bättre att producera snö senare i säsongen än i början?

– Det man kan säga är att öppna backar tidigt på säsongen med snöproduktion kan vara ganska dyrt eftersom det går åt mer el medan om du däremot producerar den här snön, lagrar den och gör det under optimala förhålladen under en hel vinter så har du billigare snö till att börja med. Sedan tillkommer kostnader med hantering och utkörning. Men det gör att ekvationen blir närmare lika, om man säger så.

Vad kan man göra för att garantera säsongöppningen och “säkra” bra skidåkning?

– Bra markarbete så att det krävs mindre snö. Att införskaffa snötillverkningssystem, elller uppgradera befintligt system. Att leverantörerna jobbar med att utveckla nya, energieffektivare processer att tillverka snö närmare noll grader.

– Nu kommer också produktion i plusgrader (även om den för närvarande inte är särskilt energieffektiv). Den är mer som ett komplement och kommer troligen aldrig ersätta vanlig snötillverkning. Men den kan vara ett alternativ till att lagra snö (t.ex. för event i städer) eller en tidig säsongsöppning av en eller några nedfarter.

– Snölagring.

Sågspån eller duk

Erik och hans kollegor vill också titta på hur man kan mäta snökvalitén på ett bättre sätt med olika parametrar, och även om man kan förbättra snön under perioder när den är av sämre kvalitet.

Hur kan man lagra snön under sommaren?

– Man samlar ihop snön på våren eller producerar den under vintern i en hög som man sedan täcker man med antingen träbaserade material (såsom sågspån, bark eller flis) eller olika typer av textiler eller dukar.

”Det finns faktiskt mycket kvar att lära sig inom snölagring, den nya vetenskapen. Det har visat sig att det är krångligare än vad man först trodde men det är också spännande.”

– Sedan avtäcker man snöhögarna och kör ut snö med lastbilar eller pistar ut den med pistmaskiner.

Åre 2019 & biodieseldrivna pistmaskiner

Tar transporterna bort lite av den miljövänliga aspekten?

– Iallafall så länge som drivmedeln är fossilbaserade. Men ta Åre till exempel, under VM i alpint så hade de bara HVO-pistmaskiner. [Biodieslet HVO, Hydrotreated Vegetable Oil, användes under Åre 2019, reds anm.]

– Träbaserade material bevarar snön bättre idag men är svårare i hanteringen eftersom det tar längre tid att lägga på och ta av. Därför jobbar vi med att utveckla bättre textila täckmaterial för att minska tid, kostnader och miljöpåverkan från maskinerna som jobbar med hanteringen.

Vad får man vanligtvis tag i de träbaserade materialen?

  Det är egentligen ett spillmaterial från sågverk. För ett antal år sedan kunde man kunde få tag på det här gratis men genom klimatförändringarna har det blivit en ökad efterfrågan så du får betala en bra slant nu för de här träbaserade materialen.

– För alpina anläggningar är det vanligare att man använder textiler. Det har att göra med att man oftast lagrar snön någonstans mitt i backen. På högre delar är det svårt att ta upp lastbilar med det här materialet, då är det lättare att kunna köra ut några dukar och rulla ut som man kan göra med en pistmaskin eller skotrar.

Återanvända dukar

Kan man använda dukarna flera säsonger eller måste de bytas ut regelbundet?

– Nja, det är lite olika. I alperna, på vissa glaciärer så använder man den bara en eller två säsonger och det är högre UV-strålning där. Men vi vet att i Skandinavien kan man använda dukarna i flera år.

– Jag tror att Idre Fjäll, det är fjärde säsongen som de använder sina dukar i år. Det går definitivt, det som händer är att för varje år som du hanterar dem så blir de kanske lite mer skitiga och tappar lite av sin reflekterande förmåga. Det går att tvätta dem såklart, Idre har provat och tvätta dem när de blev väldigt skitiga men det är också en omständig procedur. Så alla gör inte det.

– Vi ska göra lite labrationstester och jämföra olika textila material. Dels produkter som finns på marknaden men även titta på helt nya, potentiella lösningar som skulle kunna vara bättre eller mer miljövänliga eller kanske inte bryts ner lika fort.

– Då kanske man ska titta på naturbaserade material. Där har vi några tankar om att kolla på hampa, ull eller cellulosabaserade textildukar.

Billigare snö

Projektet kommer att pågå till slutet av år 2020 men snölagringstesterna kommer att göras i år.

– Det har visat att det är ganska så komplext. Man skulle kunna tro att det är ganska enkelt att räkna ut hur mycket som borde smälta och vilka material som borde vara optimala för att skydda snön men det är ganska många parametrar som påverkar. 

– Det finns faktiskt mycket kvar att lära sig inom snölagring, den nya vetenskapen. Det har visat sig att det är krångligare än vad man först kanske trodde men det är också spännande.

 

Text: Malin Dunfors
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.