Lavinprognosernas framtid hotad

Inför sportlovet 2012 presenterades de första svenska lavinprognoserna men nu väljer Naturvårdsverket att inte gå vidare med projektet. Ta del av ett öppet brev från Hans Gerremo, vd SLAO, och Magnus Ling, generalsekreterare STF samt en kommentar från Naturvårdsverket själva.

Hans Gerremo, vd SLAO Foto: SLAO

Magnus Ling, vd STF Foto: Johan Jeppsson

Följande är ett brev från Hans Gerremo och Magnus Ling:

Vintern 2012 presenterades för första gången lavinprognoser för hela den svenska fjällkedjan. Naturvårdsverket, som har ansvarat för satsningen, presenterar i dagarna en rapport som visar att projektet varit mycket framgångsrikt. Samtidigt har myndigheten beslutat att avbryta arbetet, vilket innebär ett stort och onödigt steg bakåt för svenskt fjällsäkerhetsarbete. Nu måste miljöminister Lena Ek agera. Lavinprognoser är en viktig del av lavinsäkerhetsarbetet som räddar liv.

Minst 25 svenska medborgare har omkommit i lavinrelaterade olyckor de senaste tio åren, och merparten har förolyckats utomlands. Svenskar är relativt sett kraftigt överrepresenterade vid lavinolyckor i Alperna. En sannolik orsak till detta är bristande erfarenhet av att ta till sig information om lavinförhållanden.

Sverige var länge ett av få västerländska bergsländer utan en nationell lavinprognostjänst, men inför sportlovet 2012 presenterades lavinprognoser för hela den svenska fjällkedjan. Med hjälp av prognoserna kunde fjällbesökarna därmed för första gången väga in de närmaste dagarnas lavinfara när de planerade sina turer. En annan och mer långsiktig nytta med lavinprognoser är att de bidrar till uppmärksamhet kring fenomenet, vilket höjer de generella kunskaperna om hur man färdas säkrare i lavinterräng.

I dagarna presenterar Naturvårdsverket en utvärderingsrapport där det konstateras att i princip samtliga mål för pilotprojektet är uppnådda. Sverige har nu visat att också vi kan etablera en kostnadseffektiv, långsiktig och hållbar lavinprognostjänst för hela svenska fjällkedjan, baserad på internationella riktlinjer och samarbeten. Uppmärksamheten i medierna har varit omfattande.

Hans och Magnus ser gärna att miljöminister Lena Ek agerar snabbt
Foto: Regeringskansliet

Processen har kvalitetssäkrats i djupgående samarbeten med motsvarande norska och kanadensiska lavinprognosprogram. En särskilt viktig samarbetspartner har varit Norges vassdrags- og energidirektorat, som har den norska regeringens uppdrag att utveckla och upprätthålla lavinprognoser i samverkan med bland annat Meteorologisk Institutt.

På denna avgörande punkt skiljer sig Sverige och Norge åt – i Sverige har inte regeringen pekat ut ansvaret på samma tydliga sätt. Det har resulterat i att Naturvårdsverket, som hittills har ansvarat för lavinprognoserna i samarbete med SMHI, nu väljer att inte gå vidare med projektet.

Detta beslut kom som en överraskning för de flesta som har varit involverade i arbetet med att etablera långsiktigt hållbara lavinprognoser. Det har bland annat handlat om en kompetensuppbyggnad genom deltagande i nationella och internationella nätverk, etablerande av arbetsrutiner och samordning mellan en mångfald professioner samt kommunikationsrutiner för att göra lavinprognoserna kända bland fjällens befintliga och potentiella besökare. Ett sådant arbete kan inte utan vidare läggas på is, för att återupptas vid ett senare tillfälle.

Vi efterfrågar därför ett snabbt politiskt beslut från miljöminister Lena Ek, som klargör myndighetsansvaret och som innebär att arbetet med lavinprognoser fortsätter snarast möjligt. Rimligen borde arbetet återupptas av Naturvårdsverket, i samverkan med SMHI.

Den svenska fjällkedjan lockar till sig en växande ström av svenska och utländska besökare, vilket är positivt. Det finns inga rimliga skäl till att Sverige återigen ska bli ett av få västerländska bergsländer utan lavinprognoser.

HANS GERREMO
vd SLAO, Svenska liftanläggningars organisation

MAGNUS LING
generalsekreterare STF, Svenska Turistföreningen