Inför NM: Matilda Rapaport
Med buller och bång lyckades hon klå hela världseliten och placera sig högst upp på prispallen i Verbier. Matilda Rapaport nöjde sig inte utan åkte sen till Alaska och filmade med Shades of Winter. Nu är hon på jakt efter ännu en topplacering i Riksgränsen. Freeride slängde några ord med Sveriges just nu dominerande skidåkare.
Hej Matilda. Var är du just nu?
Hej! Jag är i Stockholm några dagar och njuter av vårväder och häng med familj och vänner som jag inte har sett på länge. Det är ganska skönt att komma ur pjäxorna några dagar faktiskt, min vinter har varit väldigt intensiv med mycket åkning, tävlande, filmande och resande. Otroligt roligt men nu är jag lite sliten. Så en vila var välkommen.
Matilda Rapaport gillar vispen
Foto: Jesper Stenmark
Hur har din vinter varit?
Under försäsongen åkte jag mycket i Engelberg med friåkargänget och före detta Ski Lodge-kollegor, som hänger där. Jag hann också med resor till favoriterna Disentis, Mürren och Haslital innan tävlingssäsongen drog igång. Efter det har jag flängt runt på FWQ och FWT-tävlingar i bland annat Andorra, Hochfügen, Fiberbrunn och Verbier. Som grädde på moset avslutades säsongen med mitt livs resa till Haines, Alaska där jag och österrikiskorna Sandra Lahnsteiner och Lorraine Huber filmade för Shades of winter.
Du seglade upp som en joker inför Verbier och det slutade inte sämre än att du vann. Beskriv känslan?
Den känslan går helt enkelt inte att beskriva. Jag var chockad, trodde att någon drev med mig när jag hörde att jag ledde i mål. Att över huvudtaget få starta i Verbier har varit en dröm så länge jag har hållit på med friåkning. Så känslan när jag fick kliva upp överst på pallen var obeskrivlig.
Vad föder det för typ av förväntningar inför NM?
Det är vinna eller försvinna som gäller, haha. Skämt å sido så har min tävlingssäsong gått långt över förväntan. Jag har lyckats vara på pallen sex av sex gånger. Till Gränsen kommer jag för att slappna av, ha roligt och träffa kompisar. Ett bra resultat vore så klart kul, men skulle mer kännas som en bonus.
Har du några speciella minnen eller anekdoter du vill dela med dig av från årens lopp uppe i Gränsen?
Jag minns en liten ”dispyt” mellan några åkare och vakter utanför baren ”Grönan” under banketten för några år sedan. Vilka de inblandade var har jag dock förträngt… Men det är preskriberat nu va?
Vems åk har varit det mest imponerande under alla år du varit där uppe?
Ja må vara partisk, men Mattias (Hargin, Matildas pojkvän) åk i Ravinen 2011 var något av det bästa jag sett i NM-sammanhang! Det var riktigt isigt men han körde snabbt, stort och rent och när övriga åkare kom på smattrande bredställ insåg man än mer hur bra åker var. Då var jag stolt. Sen tycker jag alltid att Jesper Rönnbäck imponerar med sin stil och sina annorlunda linjeval.
Kan du med tre ord beskriva känslan att vara upp i Riksgränsen under NM?
NM är den perfekta avslutningen på skidsäsongen. Stämningen är avslappnad, våråkningen slaskig och festen brukar bli en rejäl urladdning.
Vad är bäst med ”Gränsen” och NM?
Folket. Helt klart.
Vilka tror du kommer slåss om segern i damklassen?
Jag tror det blir hårt i år. Jackie (Paaso) och Anne May är två av världens främsta åkare, Evelina (Nilsson) lär vara peppad på att försvara titeln och hon kör fantastiskt bra, vilket också Filippa (Ring) gör. Jag gissar att Lotten (Rapp) är taggad på revansch och sen finns det säkert andra som vill utmana också. Det ska bli spännande helt enkelt!
