Mårten Johansson – laviner, hjälmar & den mänskliga hjärnan
Freeride träffar Mårten Johansson, grundare av Åre Lavincenter och kanske Sveriges främsta expert på laviner och lavinsäkerhet, för att prata om hur allt startade, lavinens risker, skador och hur du bäst kan skydda dig.
Berätta, hur började ditt intresse för laviner och lavinsäkerhet?
– Allt började med en kanadensare som jag träffade i Chamonix under tidigt 80-tal, han var enormt duktig på lavinsäkerhet. I min värld då, som ung, så var han övernaturlig i att kunna säga var laviner skulle utlösas. Jag tog följe på honom och hamnade efter säsongens slut i Kanada och i deras lavinkurssystem. Som första svensk tog jag med mig det systemet hem till Sverige och praktiserade det. Jag började även inse att jag hade en fallenhet för detta, en känsla för snö och hur den fungerar. Men jag gick såklart först och främst dessa utbildningar för min egen del och för att kunna jobba i skidpatrullen.
– Det var just skidpatrullen i Riksgränsen och sedan Abisko som lockade, på den tiden var det de som drev lavinfrågan i Sverige. Vilket såklart passade mig perfekt, då jag fick jobba med lavinfrågor i praktiken. Jag träffade även min fru här, som då bodde i Stockholm. Men att pendla mellan huvudstaden och Riksgränsen var inget alternativ, så vi bestämde oss för att flytta till Åre vilket blev den bästa orten med fjäll som låg mitt emellan.
– Idén för ett lavincenter fanns redan i huvudet när jag jobbade i Abisko – ett lavincenter och tranceiverträningsbana, samt en informationstjänst. När jag kom till Åre och jobbade i skidpatrullen för Skistar så träffade jag Ludde Lundström, dåvarande skidpatrullchef och Lars Börje Bulan Eriksson, som själva hade funderat på att grunda detta. När jag berättade att jag hade samma tanke så fick jag idén av dem. Jag hade ju mitt egna företag och utbildade skidpatrullen redan, så steget var naturligt. Lavincenter hade såklart inte kunnat hända utan Skistar Åres inblandning som storkund och även hyresvärd för vår lokal mitt i stjärnbacken, de är en stor anledning till att vi finns till idag.
Vad är det som driver dig?
– Detta är ju ett vansinnigt roligt jobb, man får åka skidor och kasta bomber, kan det bli bättre? Företagsamhet är en stor drivkraft för mig också, jag är i grund och botten entreprenör och utmaningen att få det att fungera och hitta en väg framåt ekonomiskt i lavinfrågan, är roligt och drivande. Att se och förstå hur det går att få ihop utbildning och kurser för både myndigheter, privatpersoner och skidaanläggningar. Sen så arbetar jag även som konsult inom lavinsäkerhet som sakkunnig, samt servar lavinutrustning.
”Detta är ju ett vansinnigt roligt jobb, man får åka skidor och kasta bomber, kan det bli bättre?”
Hur ser folks generella kunskap och uppfattning om laviner och säkerhet ut?
– Vi har lyckats bra med utbildning och budskap om säkerhet här i Sverige, tycker jag. Särskilt med vikten av att ha rätt utrustning med sig är inhamrat hos både media och användare. Idag känns det lika självklart som med säkerhetsbälte i bilen – det var såklart ett genomtänkt budskap att kommunicera. Sen tycker jag att gemene man ska få en ros för att de har väldigt mycket mer kunskap idag med en bra grundnivå om var och hur man åker i lavinterräng, samt att hantera utrusningen. Det märks särskilt här i Åre tycker jag, de (årebona) sa ofta att laviner bara hände i Alperna, men den tiden och attityd är förbi, tyvärr tack vare den hårda vägen.
Attityden om laviner hos svenska freeriders?
– Beslutet om att inte åka ett osäkert åk kanske inte är lika djupt förankrat, även om man har rätt utrustning. Jag ser en olycklig trend via sociala medier (någont som Freeride skrivit tidigare om här) där man pushar folk hårt i sin åkning via bilder och filmer om hur fantastisk något är, även om det egentligen är väldigt osäkra förhållanden. Detta kan i sig orsaka att olyckor sker då folk hetsar sig ut för att jaga fler likes och åker där man kanske inte ska åka, bara för att inspirera. Sociala medier skapar ett mer aktivt grupptryck som inte fanns för 20 år sedan.
Användandet av hjälm?
– För 5-10 år sedan när hjälmen kom på bred front så börja den stora massan använda den, och trenden går fortfarande uppför. Det glädjer mig då traumat i lavinen, där man slås mot klippor, träd och stenar som kan finnas i dess väg, gör att skydda kroppen och framförallt hjärnan är lika viktigt som din tranciever, spade och sond. Brutna ben och liknande kan alltid läka, men en hjärna är svårt att ersätta, så använd och knäpp hjälmen!
”Brutna ben och liknande kan alltid läka, men en hjärna är svårt att ersätta, så använd och knäpp hjälmen!”
Har skidanläggningarna något ansvar för laviner?
– Personligen är jag allergisk mot avstängningar som vi till exempel ser i USA. Jag tycker det är dåligt ansvar att gå den vägen och Sverige tar generellt ett gott ansvar och man har även ett legalt ansvar inom produktsäkerhetslagen som säger att en tjänst ska vara säker, inom en rimlig nivå. Det vill säga inom pisterna och dess absoluta närhet. Sverige har också en egen räddningstjänst på plats i skidanläggningen i form av skidpatrullen – hur många idrottsanläggningar kan stoltsera med det? Jag tycker dock att nyhetsmedia gör fel genom att alltid jaga en ansvarig hos anläggningen, men det ofta kanske är skidåkaren själv som gör fel eller missbedömer terrängen.
– För 15–20 år sedan såg man att skidanläggningar vaknade upp mer angående lavinsäkerhet. Sedan dess ska alla som jobbar i skidpatrullen ha minst tre dagars utbildnig och såklart all rätt och nödvändig utrustning.
Vad är viktigaste kunskapen att ha med sig på berget och i lavinterräng?
– Att förstå att ibland måste man säga nej och välja att gå tillbaka eller åka i flack terräng en dag. Det är viktigare än all möjlig utrustning du kan ha på eller med dig. Välj terräng efter förhållanden!
Vad har en stroke och laviner gemensamt?
2018 fick Mårten en allvarlig stroke under en vistelse i Stockholm. Ett besök som antagligen räddade hans liv, då närheten till Sveriges bästa hjärnskadecentrum fanns snabbt till hands. Stroken orsakade en förlamning på vänster sida av kroppen, vilket påverkar förutom rörlighet och motorik en del kognitiva problem, såsom närminnet. Något som sätter stopp och skapar stor förändring hos de flesta drabbade – men inte Mårten. Har du tur kan du se honom gå från Bergbanans mittstation ut i stjärnbacken, nedanför restaurang Hyddan, där Åre Lavincenter ligger. Ett kontorsläge som inte precis är handikappanpassat, som läkarna i huvudstaden envist pratade om. En kontorsplats som Mårten försöker besöka 5–6 gånger i veckan. Givetvis får stroken inte helle stoppa passionen för skidåkning, där allt egentligen började. Mårten åker fortfarande skidor, om än begränsat, och om du brukar titta på TV4:s Nyhetsmorgon såg du Mårten åka understället av Marcus Noterius, i vintras.
”Samma eller liknande skador på hjärnan uppstår vid en stroke som du får av syrebrist när du ligger för länge under snön.”
På plats på hjärnskadecenter i Stockholm för rehablitering upptäckte Mårten, för honom, en intressant sak i sammanhanget. Här träffade han andra i behov av samma rehab som honom, som fått liknande hjärnskador som Mårten efter sin stroke, men efter att legat begravd i laviner. Samma eller liknande skador på hjärnan uppstår vid en stroke som du får av syrebrist när du ligger för länge under snön. Även om cirka 89% överlever de första 18 minuterna begravd, så är verkligheten av en lavin att många dör av syrebrist från snöfyllda luftvägar, om de inte slår ihjäl sig.
– Vilket får en att ställa frågan, är det värt lite pudersvängar? Avslutar Mårten.
Text: Johan Ståhlberg