Med longboard i trafiken
Det räcker med att studera en helt vanlig småstadsgata för att inse att longboard har blivit hetare än någonsin. Men få vet vilka trafikregler som gäller.
Longboardåkare betraktas som gångtrafikanter.
Niclas Nilsson, utredare vid Transportstyrelsen.
Foto: Pressbild
Att reglerna för longboardåkning är otydliga illustreras inte minst av den osäkerhet som råder bland Transportstyrelsens pressansvariga. Till slut lyckas jag dock få prata med Niclas Nilsson, utredare vid Transportstyrelsens avdelning för vägtrafik.
– Utgångspunkten för all longboardåkning är att bestämmelser som gäller gående även gäller för dem som åker rullskidor, rullskridskor eller liknande. Även longboardåkare räknas alltså som fotgängare, vilket gör att de regler som gäller för gående även gäller för longboardåkare.
Det innebär bland annat att man som longboardåkare ska använda sig av trottoarer och gångbanor i första hand. Även kombinerade gång- och cykelbanor får användas. I de fall trottoar eller gångbana saknas får man använda sig av körbanan.
– Eftersom longboardåkare definieras som fotgängare så säger bestämmelserna att man ska hålla sig på vänster sida vägen. Det finns dock ett undantag för de ”gångtrafikanter” som färdas med högre hastighet än gångfart, som säger att de ska åka på höger sida om det är lämpligare. Här gäller det att tänka till lite och använda sunt förnuft, menar Niclas.
Longboarden ska köras på cykel- och gångbanor.
Även i stadstrafik finns det trafikregler som kan vara otydliga. Bilar har väjningsplikt gentemot longboardåkare vid övergångsställen – men även här gäller sunt förnuft. Vi kan inte bortse från naturlagarna, även om det kan vara både coolt och roligt att utmana dem.
– Vid ett övergångsställe har även de gående ett ansvar att anpassa hastigheten till dem som närmar sig övergångsstället. Så man har absolut inget företräde som longboardåkare, särskilt eftersom man rör sig snabbare än vanliga gående, berättar Niclas Nilsson.
Det är även tillåtet att åka longboard på gågator, även om det finns undantag.
– Det kan vara så att vissa kommuner har förbjudit ”rullbrädeåkning”. Detta var framförallt vanligt när skateboardåkningen började bli populär. Grundregeln är dock att kommunen måste upplysa om detta med ett märke eller liknande.
Trots att lagboken gärna buntar ihop longboard med sparkcyklar och skateboards vet de som någon gång rullat nedför en backe att farten skiljer sig markant. Nilsson tycker dock inte att det betyder att lagen är missanpassad.
– Trafikreglerna är formulerade så att de täcker in de absolut flesta situationer. Sedan finns det alltid de som hamnar mittemellan. Ett exempel är tävlingscyklister som i vanliga fall ska använda cykelbanan men som rör sig för fort för att passa in där. Det är svårt att ställa upp reglerna så att de täcker in alla situationer. Samtidigt har alla ett ansvar i trafiken att undvika situationer där trafikolyckor kan uppstå. Såväl longboardåkare som andra trafikanter måste visa respekt inför sina medtrafikanter, summerar Niclas.
Med longboard slipper du fortkörningsböter.
Och trots att man med en smula mod och bra kullager enkelt kommer upp i hastigheter över 60 km/h så är det inte möjligt att få fortkörningsböter med longboard. Man kan få fortkörningsböter med cykel eftersom det räknas som ett fordon. Däremot anser man att gångtrafikanter, och därmed longboardåkare, i praktiken inte kan spräcka fartbegränsningarna och de kan således inte drabbas av fortkörningsböter. Eftersom man fortfarande räknas som trafikant kan man däremot bötfällas för vårdslöshet i trafik.
Vid en närmare granskning visar sig trafikreglerna inte vara så komplicerade. Grundregeln är att man fungerar som gångtrafikant, och med försiktighet och en smula sunt förnuft kommer man långt. Däremot behöver man inte bekymra sig för fortkörningsboten. Det känns skönt.
Foto: Viktor Nyström
