Ursäkta, distribuera lagg – hur funkar det?

Sitter man på hårdvaran, i det här fallet skidorna, är man kung. Eller? Vi skickade ut Jibberisch för att träffa killarna som nyligen tog över distributionen av Moment Skis i Sverige.

Under skidfestarhelgen i Tandådalen började jag som vanligt fundera på hur jag skulle kunna livnära mig på någonting skidrelaterat. Ofta när jag får lite dötid i närheten av snöklädda berg och kullar börjar nämligen huvudet frivilligt eller ofrivilligt ringla sig runt olika typer av tänkbara möjligheter.

Tyvärr är många av dessa idéer inte alls förankrade i vår regeltyngda verklighet. Genom åren skulle jag säga att endast en har potential att överleva bland bergen. Så den tänker jag självklart inte avslöja här. Alla andra idéer tänker jag inte heller avslöja när jag tänker efter. Mest därför att denna text handlar om något helt annat än håglöshet och halvtaskig fantasi.

Men så hände det – där i Tandådalen, bland lavinfarlighet två på Skistars absoluta skala, liftar som fungerade sådär, sprutsnö och tält med en hel massa olika skidor i – en hyfsat hållbar idé uppenbarade sig. Eller en tanke i alla fall. Ett frö!
Ett eget skidmärke. (Eller i alla fall rätten att sälja skidor från ett märke.)

Det vore rätt tungt. Först och främst därför att i alla filmer man ser, där huvudpersonerna ägnar sig åt Hollywoodhyllade tvivelaktigheter, är det ju alltid den som har hårdvarorna som har en förbannat massa status. Den som har varorna sätter reglerna, är alltid lite hård och rolig och bor ofta i ett stort hus. Min framtid och eviga önskan att bli en alfahanne på berget kanske inte är så långt borta ändå?

Fatta – Åka runt i en stor bil fylld med skidor, signa proffs, mässor, hotellrum, spa-anläggningar, puderfotograferingar, dyka upp i byn och flexa lite och invänta beröm – allt!
Ja, jo, både ni och jag inser ju att verkligheten hinner ifatt romantiken ovan. Men nyfikenheten liksom dröjde sig kvar även efter att min initiala ambition blivit ett vackert lik.

Hur gör man om man vill? Vart börjar man? Vad krävs?

Av de skidor jag testade i Tandådalen kom jag att tänka på Moment. De hade ett par modeller, som trots vissa storbergsåkares åsikter och rent och skärt gnäll om pistningen, fungerade riktigt bra.
Moment passade också in som en liten upptäcktsresande i den stora skiddjungeln. Ett attribut som tilltalar mig. Och jag hade ju snackat lite grann med herrarna i Tandådalen medan de skruvade bindningar. Så, eftersom de verkade vara ett par sköna lirare och bekvämt nog bor hyfsat nära mig letade jag upp dem båda för att se om de var sugna på en öl och skidsnack.

(Märkligt nog är många skidåkare lätta att lura till sig med just löften om öl och skidsnack.)

Moments huvudkontor ligger i Reno, Nevada, och märket grundades av Casey Hakanson. Verksamheten började som en hobby. De tillverkade skidor till vänner och familj i ett garage. Allteftersom efterfrågan klättrade justerades verksamheten för att möta den. Idag tillverkas betydligt fler skidor än vid starten 2003 men verksamheten är ändå väldigt liten i jämförelse med skidbranschens jättar. Skidorna tillverkas på plats i Reno, inte långt ifrån berg där de kan testas. Det bidrar till snabba och korta svängar mellan test, feedback, ändringar och produktion. Någonting som spontant känns som en stor fördel.

Överlag är det en liten verksamhet som har nära kontakt med råvaruleverantörer och stort fokus på kvalité och hållbarhet. Lägg till människor som förefaller brinna för skidtillverkning och förutsättningarna för att få fram bra lagg bör vara goda. Runt 10 000 skidor tillverkas för hand varje år. De svenska och finska distributionsrättigheterna ägs av ett företag, White Gold Trading AB, som drivs av Patric och Christofer (som skruvade bindningar i Tandådalen.)

Så! Varsin öl på bordet och frågor i huvudet. Hur krångligt kan det vara att börja kränga skidor egentligen? Vad krävs för att bli skidgudfader? Och hur rik blir man?!

En liten presentation kanske kan vara på sin plats, vilka är ni?
– Patric Andersson
– Och Christofer Ahlén, Christofer med ett ”f” och en sådan där apostrof på e:et i Ahlén. Förbannat viktigt.

Erfarenhet av skidåkning? Åkt mycket?
Christofer: Jag är 29, född i Hallstahammar och har bott de senaste tio åren i Stockholm. Skidintresserad från början men även av sport i andra former; tennis, hockey, innebandy och annat. Sporter har kommit och gått kan man väl säga, men skidåkningen och den typen av aktiv livsstil har alltid funnits där i botten. Jag har aldrig säsongat på det traditionella göra-en-hel-säsong-bummar-sättet, utan har varit borta i lite längre perioder här och var genom åren. Mycket i Alperna, S:t Anton, Bad Gastein, Mürren och på hemmaplan, Åre, Riksgränsen och i Vemdalen mycket eftersom familjen haft stuga där.

Patric: 27 år, född och uppvuxen i Stockholm. Lite samma resa som Christofer. Spelade mycket fotboll, ville bli fotbollsproffs och tränade som fan med Brommapojkarna när jag var yngre. Men skidåkningen föddes tidigt och har alltid funnits med.

Och när det gäller det där med jobb? Vad gör ni när ni inte åker skidor?
Patric: Jag har jobbat i detaljhandeln sedan jag slutade gymnasiet och har skaffat mig erfarenheter kring försäljning och exponering av varumärken och annat som inte får glömmas bort därifrån. Och Coffe (Christofer reds. anm.) jobbar med återförsäljarutveckling i bilbranschen. Han jobbar mycket med projekt ute hos återförsäljarna för att nå ut på marknaden. Bra grejer att kunna med tanke på vad vi vill åstadkomma med Moment.

Hur lärde ni känna varandra då?
Patric: Vi träffades på en fotbollsläktare runt 2000-2001 ungefär. Det klickade direkt och vi har varit råpolare från dag ett. Vi kom tidigt på att vi är sjukt lika, samma intressen och vill lite samma saker.

Var det så ni kom på idén med att börja sälja skidor?
Christofer: Precis, man vill ju jobba med någonting man älskar. Så det var så allting började. För kanske tre år sedan?
Patric: Ja, något sådant.
Christofer: Vi satt och funderade på hur man skulle kunna göra och med vad.

Fanns några andra idéer än att sälja skidor?
Christofer: Nej, faktiskt inte. Vi har båda alltid varit intresserade av prylar och alltid haft ett intresse på det viset. Hårdvaran var det som gällde från början. Att jobba med produkterna och bygga ett varumärke. Först snackade vi om att kanske dra ihop en webbshop eller något sådant, vi hade lite idéer kring hur man kunde göra den annorlunda mot det som finns idag. Men ju mer vi satt och filade på en affärsplan och på hur vi ville jobba, ju mer naturligt kändes det att börja jobba med ett märke och bygga det. Vi tror våra erfarenheter kommer mer till sin rätt där också. Ut och snacka med folk. Bygga ett märke liksom.

Hur gick processen till?
Christofer: Alltså, vi snackade om detta i flera år. Vände och vred på vad vi ville göra och hur vi ville göra det. Jag vet inte hur många gånger jag har väckt Patric på min soffa typ 04:30 en måndagsmorgon efter att vi suttit och snackat om idéer och räknat på hur vi ska få saker att gå runt, för att sedan gå till jobbet klockan 08.00.
Patric: Det har varit många sena kvällar och nätter och allt har tagit sin tid. Att få med banker och allt sådant där tar tid. Att presentera sina tankar och idéer för folk som inte riktigt vet vad det handlar om är svårt och tidsödande. Men också nödvändigt såklart.

Sätta på sig slipsen och gå och fråga om lån alltså?
Christofer: Ja, nästan så. Fast vi sparade ihop pengar själva för att starta upp verksamheten och kunna börja driva den framåt.
Patric: Men vi behövde en bank och en investerare i ryggen ändå. Det handlar ju om hårdvara som ska köpas in. Så många möten har det varit. Banker och jurister. Men den största delen har vi satsat själva från våra besparingar, dragit igång aktiebolag och grejer.
Christofer: Vi har verkligen gått in i detta med hundra procent och satsat allt.
Patric: Man måste göra det, annars blir man omsprungen. Det finns så många varumärken, både små och stora som har bra grejer och är duktiga på vad de gör. För att lyckas måste du nöta skosula. Det går inte annars.
Christofer: Jag tror det är lite därför vi kom upp på banan med detta också. Vi snackade om det så länge, vred och vände på allt och var seriösa.
Patric: Du skulle hört flickvännerna. De var så sjukt trötta på oss. Allt snack hit och dit. De typ skrek att vi skulle se till att dra igång alltihop och inte bara snacka hela tiden.
Christofer: Exakt så var det. Men hade vi inte tagit tid på oss och snackat igenom saker och räknat på grejer tror jag inte vi hade varit där vi är idag.
Patric: Det behövs att man funderar igenom grejer. Men det har varit ett förbannat ältande ett tag innan vi började köra på allvar. Så all heder åt flickvännerna som orkat lyssna allt ältande.

Skål för flickvänner med tålamod! Hur mycket skidkoll hade ni när ni började? Stenkoll på hängning, skärningar, radie och allt annat?
Christofer: Absolut koll på material och en åsikt om vad som gör en bra skida.
Patric: Vi tyckte också att vi hade koll på hur andra varumärken jobbar och hade en liten vision om vad vi tyckte saknades.
Christofer: Precis!

Vad saknas?
Patric: Vi vill bygga vidare på ett varumärke som inte känns för stort, utan som står för kvalité och inte bara massproduktion. Som vill synas och vara personliga. Inte bli för stora och plastiga.
Christofer: Vi vill att märket och skidorna ska tala för sig själva längre fram. Då är det viktigt att det är bra skidor vi har med oss. Det skulle inte funka annars. Plus att vem vill stå och försöka kränga på andra produkter man inte tror på själv?
Patric: När vi var på mässor fick vi lite känslan av att hela branschen var lite likadan. Vid montrarna pratade många samma språk och körde på efter samma mall kändes det som. De stora jättarna stod där med sina märken och pratade inte med sådan glöd som vi hoppats på.
Christofer: Lite så, som att de vet att de säljer som fan ändå oavsett. Vi vill öppna armarna och välkomna alla in i Momentfamiljen. Lyssna och vara personliga. Vi tror att det är där vi kan stå ut en del genom att visa glöden och stå för något kreativt och nyskapande i Sverige.

Varför just Moment?
Christofer: Vi kollade runt lite och kollade upp vilka märken som inte hade några distributörer i Europa.
Patric: Precis, och vi visste en del om Moment sedan tidigare, då vi bland annat åkt på ett par av deras modeller genom åren.
Christofer: Vi gillade att det är ett litet märke, skidor som tillverkas av skidåkare. Handgjorda skidor som värnar om kvalité. Ingen massproduktion.
Patric: Deras synsätt på skidåkning och varumärke samt deras vision och passion är någonting vi delar rakt av. Därför kändes Moment väldigt bra.
Christofer: Bra skidor framför allt.
Patric: Vilket vi fått ett kvitto på från skidtesterna nu också. Alla som kommit ner till oss efter att ha testat skidorna i Tandå eller Åre, har varit sjukt nöjda. Vilket förstås är riktigt kul.

Hur gick det till när ni väl hade bestämt er för att satsa på Moment?
Patric: Vi mailade till Moment och fick reda på att det finns ett företag som heter Boardpunx som har sitt headquarter i Danmark. De är Moments högra hand i Europa och tillhandahåller distributionsrättigheter. Så vi tog kontakt med dem. Det blev en superseriös process med intervjuer för att säkerställa att vi passade för Moment.
Christofer: Jag tror det hjälpte rätt mycket att vi låtit detta mogna ett tag, hade startat ett aktiebolag och har vår erfarenhet från våra ”vanliga” jobb.

Hur gör man för att nå ut i bruset av alla skidor och märken på marknaden?
Patric: Som vi sagt tidigare, har vi försökt gå utanför mallen. Ska man göra det går det inte att gömma sig. Och aldrig glömma bort att märket är större än oss två. Det är Moment Skis vi är. Inte Patric och Christofer. Skidorna måste få börja tala för sig själva. Först då, när skidorna berättar sina egna historier, det är då vi kan nå ut på riktigt. Därför måste vi synas på skidtestarhelger till exempel. Sociala medier är en annan viktig kanal för att nå ut med budskap och visa att vi finns. Vår filosofi gällande marknadsföring sen dag ett, har alltid varit att vi ska vara bäst på sociala medier på den lokala marknaden, och det kände vi saknades. Det finns, känner vi, mycket att göra för att nå ut till slutkunder och kunna nå ut med Moment som varumärke. Vi har fortfarande bra idéer som vi hoppas kunna genomföra inom kort för att stärka varumärkesprofileringen. Vår resa har precis startat på sociala medier, det är en process som tar tid och inte sker över natten.

Var finns skidorna att köpa i Sverige idag om någon skulle vara sugen?
Patric: I dagsläget finns vi bara i en affär, Skistore i Göteborg. Men planen är såklart att ha skidor på hyllorna i flera butiker. Vi har siktet inställt på nischade och fristående butiker som vi vill jobba med – som Alpingaraget och liknande.

Inte på Intersport och Stadium?
Christofer: Nej, det är inte riktigt däråt vi vill.

Jag såg någonting om att ni skrivit på med nya teamåkare?
Patric: Teamåkare blir givetvis en del av allt detta. Ambassadörer på skidorter, så att folk ser att det åks på Moment, gör ett grymt jobb åt märket och är det viktigaste vi har för att synas i backen. Mattias Larsson och Frej Jönsson är våra riktigt tunga kort i teamet och när vi träffade de båda kändes det som att de delar vår glöd och passion att driva ett varumärke framåt och de har båda en unik stil. Vi är så glada att de vill åka på våra skidor.

Stöttning från Moment?
Patric: Absolut, vi har bra kontakt med Sune, Europamanagern för Moment där vi får stöttning och bollar idéer.
Christofer: Eftersom Moment är ett ganska litet märke så har vi riktigt bra kontakt, men också frihet att göra lite vad vi vill. Det finns inga mallar och regler för hur vi måste göra.

Så inget franchiseavtal a’la McDonalds?
Christofer: Nej, absolut inte. Vi kollar ju av vissa saker såklart. Men på det stora hela har vi väldigt stora friheter. Dialog istället för order kan man väl säga.

Hur går det än så länge tycker ni? 
Patric: Vi kan inte leva på detta än. Vi håller på och pusslar ihop vardagen så gott det går. Tyvärr. Så vi kör det här vid sidan om, skidtestarhelger och sådant går fortfarande på semesterkontot. Men vi har en långsiktig plan att kunna leva enbart på vårt eget företag så klart.
Christofer: Men det är värt allt slit, och jag måste bara säga att skidtestarhelgerna vi varit på nu är bland det roligaste vi har gjort. Att snacka med skidåkare, höra vad de tycker om skidorna. Även fast man varit svintrött på kvällarna har man bara velat köra på mer.

Framöver då?
Patric: Vi vill fokusera på att implementera Moment på svenska och finska marknaden till hundra procent samt att vi håller på att försöka få rättigheterna för andra marknader också för att kunna bredda oss och få ut större volymer. Och så har vi tagit in ett klädmärke – TREW GEAR – i portföljen.

Är distribuera skidor någonting ni rekommenderar? Några tips för den som är sugen?
Christofer: Absolut! Gör det! Testa! Misslyckas man så gör man. Men då vet man det i alla fall och behöver inte sitta och undra. För oss kommer det vara tufft som fan framöver. Vi kommer få slita hund. Men det är det värt för att försöka göra det man älskar.
Patric: Ett tips skulle väl vara att tänk igenom saker ordentligt innan. Ha en plan som man verkligen tror på. Och var beredd på att göra det lilla extra. Det låter klyschigt, men så är det.
Christofer: Och omge sig med rätt personer, det är viktigt.

När ölen är slut, alla skidåkarna gått hem och jag summerar ihop vad Christofer och Patric egentligen ägnar sig åt, kommer jag fram till att det var nog ganska bra att jag inte sprang in med huvudet före i ett skidställ. För trots att både Patric och Christofer sitter skönt tillbakalutade i varsin fåtölj, har både frisyrer och tugget för att smälta in bland vilka skidåkare som helst – så förefaller de också ha erfarenheten och det driv och jävlar anamma som krävs och måste finnas där för att lyckas. För att lyckas stå ut bland alla dessa skidmärken i den neonfärgade djungel som bara blir tätare och tätare.

Jag blev lite trött av att bara försöka tänka i de banorna. Kan ingen bara ge mig pengar för att godtyckligt åka lite skidor?