Morgonskidåkning i Zermatt
Morgonskidåkning är ett underskattat sätt att uppleva skidglädje i manchester-randiga och folktomma pister. Freeride testade konceptet i schweiziska Zermatt och lade de första spåren i skuggan av Matterhorn.
Ett slumrande schweiziskt Zermatt
Foto: Fredrik Schenholm
– BEEP! BEEP! BEEP!
En irriterande alarmsignal ljuder i det morgonmörka hotellrummet. Är det verkligen semester att ställa klockan på 06.20? Underställ på. Toalettbesök. Skidkläder på. Ner mot lobbyn. På med pjäxorna i skidrummet. Plocka med lagg och stavar. Ut på Zermatts svarta gator. Allt sker i ett trött töcken – vad som verkar gå supersnabbt tar egentligen en evighet.
Morgonluften får oss att kvickna till medan vi går längs Zermatts bilfria gator mot dalstationen av gondolliften Matterhorn glacier paradise. Helt bilfritt är det dock inte; i korsningen mellan kyrkan och Edward Whymper-museet (Matterhorns första bestigare år 1865, reds anm) svischar en liten fyrkantig elbil med ett postemblem på sidan ljudlöst förbi. I övrigt är det mörkt och stilla. Zermatts besökare ligger troligen fortfarande kvar under tjocka duntäcken och drar sig i sina hotellbäddar i väntan på att solen skall komma upp och belysa Matterhorns topp.
Första kabinen upp – vissa Fredrikar kunde inte hålla sig till frukostbuffén.
Foto: Fredrik Schenholm
Strax efter halv åtta är vi på väg upp med den första liften. Polstjärnan möter oss när vi kliver av vid Trockener Steg 2 939 meter över havet. Den hänger som en stark lanterna där långt borta i rymden och avtecknar sig mot det mörka himlavalvet. En rörlig ljuskägla lyser upp snön framför oss – det är en ensam pistmaskin som lägger sista handen före skidåkare kommer upp med den första vanliga gondolen vid niotiden. Ett litet gäng med schweizisk personal fortsätter vidare till fots mot den allra sista kabinliften som skall ta dem upp till Klein Matterhorn 3 883 meter över havet där deras arbetsdag snart skall ta sin början i bergstationen och dess restaurang.
Skidbacke av vitt manchester-tyg och ett lätt belyst Matterhorn som fond – piståkning blir troligen inte bättre.
Foto: Fredrik Schenholm
Vi vänder våra blickar bort från Klein Matterhorn och låter skidspetsarna peka höger och neråt mot de första manchester-svängarna nedför pisten Theodulsee. Det är till en början ett flackt rött piståk men i takt med att det lutar allt mer ökar hastigheten. Vi glider från kant till kant över perfekt raka och bländvita pistränder som man så ofta ser i reklamkatalogerna, men som man så sällan får det höga nöjet att plöja igenom med sina vassa stålkanter.
Fartvinden får det att ila i tänderna när vi leende carvar oss nerför berget. På vänster hand tronar Matterhorn 4 478 meter över havet. Solen kastar sina strålar på en liten, liten bit av toppen. Säga vad man vill om ögonmagneten, varumärket och den berömda pyramaidtoppen men jag tror banne mig att jag aldrig skådat en bergstopp med samma vackra, distinkta, ensamma och magiska uppenbarelse. Jag har full förståelse för den engelske alpinisten Edward Whympers dödsföraktande besatthet att bestiga berget för snart hundrafemtio år sedan.
En annan sak jag har full förståelse för är mina skidkamraters motvilja att överhuvudtaget stanna och vila denna morgon när vi tar sikte mot sittliften Furggs dalstation och håller skidåkarens höger in till den korta biten av pisten Sandiger Boden och sedan direkt vidare ner mot pisten Furgg-Furi, utmarkerad som nummer 62 på pistkartan . Furgg-Furi är som en berg och dalbane-liknande och brant transportsträcka; perfekt för skärande svängar med mycket kant i de tvära böjarna. Det känns som om vi är ensamma i hela Zermatts enorma skidsystem och kompistävlar i hög fart nedför någon form av rodel-storslalom-skicross-bana.
Foto: Fredrik Schenholm
Det är inte bara i skuggan av Matterhorn som det finns möjlighet att kliva upp och skida med tuppen. I Alperna kallas morgonskidåknings-konceptet ofta för just First Track, som det gör här i Zermatt. Andra alporter som erbjuder samma sak är till exempel Verbier, Saas Fee, Champolouc, Obertauern och Chamonix. I Skandinaviens skidorter finns också liknande koncept: i Trysil finns exempelvis ”Tidligski”, i Åre kan du åka ”Ski Exklusive” och i Idre och Hemsedal kallas det kort och gott för ”morgonskidåkning”.
 Får får får? Foto: Fredrik Schenholm |
 Får får inte får. Får får lamm. Foto: Fredrik Schenholm |
– BÄÄH! BÄÄH! BÄÄH!
Det är nu 1 072 höjdmeter av folktom morgonpiståkning senare och en något uppjagad schweizisk fårherde i blå täckjacka och randig virkad mössa försöker få sin olydiga skock att passera rakt över pisten strax ovanför dalstationen Furi. Det är ett par hundra fallhöjsmeter kvar ner till byn, inte så mycket av kvalitetsåkning, och vi stannar och betraktar får-spektaklet istället och småpratar förväntansfullt om den kommande frukostbuffén.
Fakta First Track i Zermatt och morgonskidåkning:
Var: I Zermatt vid dalstationen av Matterhorn glacier paradise
När: Torsdagsmorgnar januari – april 2011, 7.40 går första kabinen.
Hur: Biljett köps dagen före i Snow and Alpine Center eller vid dalstationen Matterhorn glacier paradise.
För vem: Dig som gillar nypreparerade pister, obefintligt trängsel och morgonluft.
Varför: Svårt att finna ett bättre sätt att njuta av piståkning.
Pris: 30 CHF (du måste också inneha ett vanligt liftkort) inklusive frukostbuffé 8.30 – 10:30 i restaurang ICE vid bergstation Trockener Steg 2 939 m ö.h.
Andra orter: I Alperna kallas morgonskidåknings-konceptet ofta för ”First Track”, andra orter som erbjuder dettta förutom Zermatt är till exempel Verbier, Saas Fee, Champolouc, Obertauern och Chamonix. I Skandinaviens skidorter finns också liknande koncept: i Trysil finns exempelvis ”Tidligski”, i Åre kan du åka ”Ski Exklusive” och i Idre och Hemsedal kallas det kort och gott för ”morgonskidåkning”.
Foto: Fredrik Schenholm
