Säsongsavslutning a la Nyåker

Under en osannolikt varm majdag samlades ett gäng sanna entusiaster i den lilla byn Nyåker utanför Umeå för att suga ut det sista ur säsongen. En bakgård, en stereo, ett starttorn, ett 10 meter långt stålrail, korv och nyfikna oförstående grannar var allt som behövdes för en lyckad säsongsavslutning.

Söndagen den 7 maj visade termometern 24 grader i skuggan och inte ett moln kunde skådas. Många passade på att ta ”sommarens” första tur med båten, några drog till stranden för att spela beachvolley medan andra bara låg på verandan och glassade i solen. Jag och några vänner beslutade oss för att göra det enda rätta – åka skidor. Trots att der var sent på året låg det kvar en hel del snö. Snön smälte dock i rasande tempo på grund av det fina vädret. För att vara på den säkra sidan fyllde vi på med snö från närliggande snöhögar med hjälp av en traktor kvällen innan vi skulle åka. Då backen vi åkte i var förhållandevis flack och snön var väldigt blöt så var det nödvändigt med ett starttorn för att få tillräckligt med fart. Tornet, cirka 2 meter högt, byggdes i största scoutanda med hjälp av slanor från vedbacken.

Railen hade jag fått ögonen på redan förra sommaren då jag fick syn på ett lager med vanliga vägräcken i stål. Jag såg genast potentialen i dessa räcken och skyndade mig att fråga den lokala gräventreprenaden som ägde dem om jag kunde få ett exemplar. Det var inga problem men han hade svårt att förstå när jag försökte förklara vad det skulle användas till: ”på hans tid åkte man skidor på snö.”

När alla förberedelser var klara var det dags att åka. Solen brände skinnet och ur högtalarna pulserade inspirerande musik från bland annat Blindside och Hellacopters. Lättklädda bybor passerade med jämna mellanrum och såg mycket frågande ut när de upptäckte att vi kånkade runt med skidor och pjäxor på fötterna. Ingen satte hela railen på första försöket, det var lite längre än vad vi är vana vid och så var vi rädda att det skulle ”hugga”. Det lossnade dock snabbt och vi fann att det gled mycket bra trots att det var så varmt. Efter att ha åkt oavbrutet någon timme tog vi en paus för att grilla korv. När vi mättat våra magar och släckt den värsta törsten fortsatte vi åka tills vi knappt orkade stå på benen längre.

Foto: Markus Fredlander

Foto: Markus Fredlander

När så dagen började rundas av och middagen sedan länge kallnat på borden var det en samling stolta och svettiga herrar som nöjda över resultatet med den egenkonstruerade parken och dagens åkinsats konstaterade att det blir en repris nästa år. Förhoppningsvis kan vi då också utöka med en box.

Text: Markus Fredlander