Se upp för: Oskar Holmblad
Den som tillbringat mycket tid i Engelberg de senaste åren vet nog redan vem Oskar Holmblad är. Men för att upplysa världen utanför den Schweiziska svenskorten om honom kommer här en intervju i två steg med den bakåtvoltande, plattlandande killen från bästkusten.
Oskar Holmblad öser nerför Steinberg, Engelberg.
Foto: Fredrik Nordheim
Oskar, när började du åka?
– Jag började åka lagg som tre- fyraåring men sadlade om till bräda vid elva års ålder och bytte tillbaka till skidor igen när jag var femton.
Vad gjorde att du fortsatte?
– Lekfullheten och enkelheten i att bara åka runt med polarna och njuta och pusha varandra. Och adrenalinet såklart.
Första säsongen…för mig var det ”jag ska bara göra en säsong!” sedan var jag fast. Hur var det för dig?
– Jag var inställd på att åka skidor ett tag och sen, när det kändes rätt börja plugga. Problemet var bara att det var så jävla kul att åka lagg så det kändes aldrig rätt att börja plugga. Till slut kände jag mig dock understimulerad i säsongarlivet så fick ta tag i det och återvända till skolbänken.
Nu, plugg och skidåkning. CSN som sponsor?
– Ja, CSN är frikostiga, dom kräver ingen närvaro, bara att man sätter tentorna.
Hur går det att kombinera skidåkning och skolgång/säsongarliv tycker du? Vad får skidåkningen ut av skolgången och tvärtom?
– Det funkar faktiskt bättre än jag trodde i början. I och med att jag läser ekonomi och har väldigt få obligatoriska moment kan jag läsa på distans under tiden jag är nere och åker. Utöver det kan jag läsa in vissa kurser på hösten som jag då helt kan skippa på våren.
Skidåkningen får ut CSN av skolgången och skolan får tillbaka en halvt omotiverad student med väldigt mycket energi och skidsug.
Snödrivor skapades för att någon skulle dra volter från dem. Oskar tar sig gladeligen an uppgiften.
Foto: Johan Jonsson
Dina vids på Freeride får en del uppmärksamhet, och då tänker jag främst på stora dropp och ett par rejäla raggare. Fokuserar du på filmning? Kan det vara något projekt på gång, eller är det bara för att du vill visa att du bättre än alla andra?
– Fokuserat, nej. Jag har svårt att tygla mig på berget, svårt att vänta på rätt ljus och tillfälle att filma osv. Men det är kul att se det färdiga resultatet! Jag planerar dock att filma mer till vintern, ett miniprojekt med lite Engelbergfolk, får se vad det blir av det.
Du är ju nästan tvärtom mot mig när det kommer till utrustning. jag kör skalkläder, och du kör/har kört på ihoptejpade wettextrasor. Så för dig i vinter, vad är den mest spännande produkten, och vilka lagg kommer du att välja? Och om du fick välja, vem skulle du vilja bli sponsrad av och varför?
– CSN är inte så frikostiga som jag kanske antydde tidigare. Har man en liten budget får man rätta sig därefter och prioritera! Men nu har jag i och för sig bytt jacka efter många års trogen tjänst.
Skidor.. Atomic Automatic tror jag! Jag kör på Bent Chetler just nu och tycker den är asgo, men i vissa lägen lite för lite skida framför foten. Tror att Automaticen kommer vara en störtskön mix mellan Atlasen och Bent Chetlern.
Saga appellerar till mitt gangsterförflutna samtidigt som dom gör stora jackor, så prylar från dem hade jag knappast tackat nej till. Annars vore North Face fint, kan man kanske få lite klätterprylar också!
Har du några dolda talanger?
– Köra på sten och paja skidor!
Fernet eller gymmet? Gymmet
Ragga eller raggare? Slänga raggare
Strand eller berg? Berg
On sitea något nytt eller stompa något stort? STOMP!
Barbra Streisand eller Justin Bieber? Barbra, i brist på alternativ
För ett år sedan såg vår intervju ut såhär. Den föll sedan bort i glömska och nu på ettårsjubiléet och allt var det dags att göra något mer av det.
Så vad har hänt med den blonda jätten från sillstrypar-ville/bästkusten/whatever?
Har han slängt en trippel-raggare från en 20m+ klippa som var utlovat?
Blev det någon roadtrip? Varför gör han egentligen sina skidfilmer och varför ska vi bry oss? Ja vi har ju redan gått igenom det mest fundamentala när det gäller ”vem är Oskar” och rör oss nu mer in på hur stor genomföringskraft denna unga och hårfagre man egentligen är.
 Luftakrobatik under lift. Foto: Oskar Enander |
 Insta-inverterad Oskar i Jochpass, Engelberg. Foto: Edvard Berg |
Låt oss börja med studierna. Där var det snack om att få gjort en kandidat genom att lida genom hela hösten och då läsa alldeles för många poäng för att det ska vara hälsosamt. För att sedan slänga på ett par frogskins, en stråhatt och ett par utslitna Dalbello Krypton och klämma lagg och ”leva livet/loppan” under ett, till synes, evigt sportlov.
Du har tidigare år varit väldigt flitig med det senare iaf, men hur var det i vintras?
– Jag fick en hel del åkt i vintras trots mina rutinmässiga motgångar. Jag lyckades ”ta ledigt” (det vill säga dra) från skolan sammanlagt tio veckor och ändå sätta alla tentor, men jag missade snöfallen. Som vanligt skadade jag mig, denna gång efter att min hjärna fått en släng av hybris gällande min ryggs kapacitet och en landnings lutning. Det var ett jävligt långt flyg med en väldigt platt landning. Jag har nosat upp många såna ställen i Engelberg efter ett par år där.
Borde inte det betyda att du har lärt dig vad som är möjligt och inte.. i Engelberg alltså?
– Just när det gäller platta landningar lär jag mig aldrig. Det känns alltid som en bra idé, haha. Jag kanske tänker så pass mycket i skolan att jag slår av när jag åker lagg.
Vi snackade även om utbyte på UBC i Vancouver med en viss risk för skidåkning där med. Blev det något av det? Vad hände egentligen? Sverige måste få veta!
– Jag valde att vänta med utbytet tills jag var klar med min kandidat, och sedan ta beslutet huruvida jag ville läsa min master utomlands. Drömmen om UBC lever än men Handels i Stockholm känns som en troligare slutdestination. Arlanda erbjuder mycket bra förbindelser till Alperna..
Är det ett mer sminkat/maskerat/”klappa fint” sätt att säga att du inte kom in på UBC?
– Jag har inte sökt UBC faktiskt. Skulle inte palla vara ifrån bruden!
För er som inte vet så är Oskar en man med många talanger. Han har bland annat vunnit en korvätartävling på Gröna Lund där han lyckades käka tjugotre korvar på fem minuter, han ledar lätt en 6c, kör downhill som en demon, är (var?) medlem i den beryktade 70/30-klubben, har enligt Johan Jonsson en av de fetaste raggarna (bakåtsaltomortal på skidor) i Skidsverige och ingår i möblemanget på Ski Lodge i Engelberg (några av dessa påståenden är sanna, några inte.. vem vet vilka som är vilka..?)
Downhill, klättring, bärs och backflips. Hur ser en sommar ut för en man som kan allt?
– Jag ÄR i högsta grad medlem i 70/30 – jag landar plattast av alla ju! Fast det gör jag kanske mest för min egen skull..? Det här med plattlandningar är ett väl diskuterat men outtömligt ämne – nackdelarna är rätt uppenbara men något lockar ändå.
Sommaren spenderades med massa olika roliga saker. Jag jobbade en sväng som butler åt Red Bull på Hultsfred och Bråvalla och fick panik i Aftonbladets teve och levererade ett stammande osammanhängande referat där. Hur det kändes att vara butler fick Sverige aldrig reda på kan man säga. Vidare jobbade jag som kalsongpromoter på Pride i Stockholm, där jag stod och pratade med Mark Levengood och fick stjärtnyp. När jag var hemma i Göteborg knegade jag 06-12 på Chokladlagret på Liseberg (där all choklad som finns i spelhjulen lagras) för att maximera klättringsmöjligheterna! Jag blev en fena på att segla också!
Vad händer i vinter?
– Allt oklart där. Kanske ska jobba för Nortlander där jag hoppas på att få recensera skidorter under 2,5 månad. Om jag mot all förmodan inte får det så tänker jag dra till Japan en sväng i januari, sen till Fernie och hälsa på en polare, sen skriva C-uppsatsen runt om i Alperna.
Oskar kastar sig utför Bläckhällen.
Foto: Gustav Crystal Ohlsson
Efter en snabb (lång) Facebook-stalking så fattar man att Oskar gillar att gå i bar über och det finns väl ingen tjej som vill täcka hans bringa med onödigt mycket kläder. Men Oskars kropp är hans tempel och håller den i hårt trim under sommaren genom att..?
– KLÄTTRA! DÖNA CHINS! Spela fotboll! Hoppa klippor! Jag har odiagnostiserad DAMP/ADHD så jag gör egentligen ingenting speciellt, jag rör mycket på mig bara. Jag äter i och för sig mycket kvarg, det kanske är hemligheten.
Hur ser det ut på sponsorfronten? En man som fotat med några av de största skidfotograferna i världen, lägger upp filmer som får mer uppmärksamhet än utvalda avsnitt av Salomon Freeski TV och radar upp fina placeringar på NM borde väl kunna ro i hamn något?
– Jag resonerar som så att om någon tycker jag är ett intressant objekt att sponsra så hör de säkert av sig till mig. Men det kanske är fel approach, det har ju inte funkat hittills haha. Å andra sidan har jag finfina grejer, jag fick till exempel ett par nya (för mig) handskar av Jesper Stenmark, Sunnerheim har bidragit med stavar – listan kan göras lång. Jag har allt jag behöver!
VM final i Döds eller NM final i Branten?
– NM-final i Branten – måste ta revansch där.
Ravinen på en isig dag eller downhill i hällregn?
– Ravinen, isig eller ej, ger mig kalla kårar. Men det är ju kul att vara lite skraj, ravinen.
Klätter- eller skidbrudar?
– Klätterbrudar – Ingen loveskiing här.
Sista fråga. Beskriv känslan av att landa i motlut (puder är så sjukt uttjatat!).
– Kroppens alla muskler förvandlas för en sekund till det där gula i wienerbrödet (mormors hosta) Och det är ju gott!
Mer schweiziskt puder åt folket! Exemplarisk fotosväng i Engelberg.
Foto: Fredrik Nordheim
