Sydamerikablogg: Las Lenas
Las Lenas bjuder på snö som tyvärr är uppåkt. Killarna blir sönderhajkade av Seth Morrison.
Alla som har sett den klassiska surffilmen ”Endless Summer” förstår hur frustrerande det kan vara att höra ”You should have come here yesterday”. Det var nämligen vad som mötte oss när vi anlände till Las Lenas häromdagen. Vi missade precis en snöstorm som lämnade 70 centimeter fluffig snö efter sig. Vad gör man då när all snö är uppåkt? Helt rätt, man tar och spänner fast sin utrustning på ryggen och börjar gå.
När vi ser bergsidorna i Las Leñas förstår vi snabbt varför orten har blivit en favoritort för många skidåkare. Det finns enorma mängder couloirer i varierande svårighetsgrad som går att nås från den legendariska men ofta vindpinade liften TS Marte. Om man orkar lägga ner lite svett och tårar för att hitta orörd snö (eller är här i rätt tid) finns mängder av fantastiska åk.
Det kan ibland var svårt att hitta rätt väg ner bland de mäktiga klipporna, varför guide kan vara att rekommendera. Vi har emellertid fått goda tips på åk från ett par helikopterguider från Valdez i Alaska som tillbringar sommaren här i Las Leñas för att guida välbärgade amerikaner.
Idag gick vi på en tur där vi fick damma av stighudarna och konditionen ordentligt. Efter en dryg timmes vandring fick vi lägga de första spåren nerför en mäktig bergssida med kall och orörd snö. Ett härligt åk på drygt tusen fallhöjdsmeter avslutades nere vid en bensinstation en kilometer ifrån byn. En parantes i sammanhanget är att vi blev helt sönderhajkade av skidlegenden Seth Morrison som fullkomligt sprang uppför berget med skidorna i handen (vi kan även tillägga att Seth valde en betydligt hårigare linje än vi).
Las Leñas som by är troligtvis den fulaste som någon av oss har besökt, Val Thorens framstår som charmigt och genuint i jämförelse. Byn byggdes med det enda syftet att husera och utspisa skidåkare. Det finns en mataffär i byn och den är ungefär lika stor som en genomsnittlig Seven Eleven, fast med sämre utbud av matvaror.
Nattlivet i Las Lenas börjar när klubbarna i Åre stänger, klockan två. När vi flyttade in i vår lägenhet blev vi bemötta av fyra manliga buenos airare som precis flyttade ut efter en tre dagars powder weekend. Buenos Airare vallfärdar till Las Lenas för att festa loss mellan klockan 2 och 6 på morgonen, om det blir skidåkning dagen därpå är ett stort frågetecken.
Vi bor i en lägenhet uppe i Las Leñas med endast ett stenkast till liften, vilket är ganska behagligt. Ett annat alternativ som vi inte testat men hört rykten om, är att bo på vandrarhem i byn Los Molles 30 km härifrån. För cirka 170 kr får du husrum, frukost och middag. Man tar sig upp till Las Leñas med buss eller genom att stäcka ut tummen och lifta.
Efter fem dagar i Las Lenas är det dags att ge sig av mot nya äventyr, vad vi hört av alla locals och enligt snörapporten är det Chile som gäller om vi vill ha fluffigt puder. Sagt och gjort, imorgon tar vi bussen till Mendoza där vi sover en natt; sedan över gränsen till Chile. Vilken ort är oklart i skrivande stund, det beror på vart Kung Bore väljer att slå sig ned.
