Freerides fotoskola – Kameran och funktioner

Skidfotografen Johan Ståhlberg går igenom grunderna för fotografering. I denna den första delen guidas vi igenom kamerans insida och inställningar.

Kameran, är ett verktyg som du kan avbilda verkligheten med på en ljuskänslig film eller sensor. Tekniken är i principen densamma oavsett om du använder vanlig analog film eller digitalkamera.

Systemkamerans centrala delar:
1. Kamerahus
2. Objektiv
3. Ljuskänslig sensor eller ljuskänslig film
4. Slutare
5. Lins(er)
6. Bländare (Storleken på öppningen beror på objektivets ljusstyrka, oftst mellan 1,0 och 22
7. Sökare

Kamerahuset är, väldigt enkelt förklarat, som en ljustät låda. Det är oftast tillverkad i någon form av lättmetall eller plast beroende på märke och model.

Objektivet avbildar den bild du ser genom sökaren på filmen/sensorn. Objektiven är ofta avancerade och består av flera linser. Med objektivets brännvidd menas avståndet mellan objektivets optiska centrum och kamerans film/sensor. Brännvidden styr vilken bildvinkel objektivet ger. Ju lägre millimetertal på objektivet ju mer vidvinkel får du, till exempel ett fisheye-objektiv på 10,5 mm ger en bildvinkel på nästan 180 grader, medan Canons 1200 mm ger en bildvinkel på 1 grad.

Filmen/sensorn har olika känslighet för ljus, den känsligheten anges i ISO tal (fd ASA som ni kanske hört era föräldrar nämna). Vanligast är ISO 50 eller 100 vid fotande dagtid. Ju högre ISO-tal desto mer ljuskänslig blir filmen/sensorn, vilket innebär att du får kortare slutartider i sämre ljus. Bilden blir även mer kornig ju högre ISO tal du använder.

Här två identiska bilder men den vänstra är tagen med 100 ISO, bländare 5,6 och slutare 1/1000, och den högra ändrad till 3600 ISO i RAW-konverteringsprogramet. Som ni ser så blir den högra bilden mycket brusigare och tappar lite skärpa. Om jag hade fortsatt att använt samma slutartid och bländare hade bilden blivigt väldigt överexponerad, då jag höjde ISO-talet ungefär 8 steg. Den rätta exponeringen hade då varit bländare 8 och slutare 1/8000 eller bländare 22 och slutare 1/2000 beroende på om jag prioriterar en snabb slutartid eller ett högt bländartal som exempel.

Själva slutaren är alltid stängd normalt för att förhindra att den ljuskänsliga filmen eller sensorn exponeras. När du sedan trycker ner avtryckaren för att ta din bild öppnas slutaren den tid som du eller kameran valt. Den tid som slutaren är öppen kallas för slutartid. Oftast är slutartiden enbart en del av en sekund och skrivs därför exempelvis 1/125. Systemkameror har ofta en ridåslutare alldeles framför filmen/sensorn som öppnar sig i sidled (jämför med ridån på en teater) medan andra kameratyper och äldre kameror har en centralslutare som sitter placerad i objektivet.

Bländaren bestämmer den mängd ljus som ska träffa filmen/sensorn och påverkar bildens utseende med skärpedjupet. Normalt har de olika objektiven bländarsteg mellan 1,0 till 22 beroende på ljusstyrkan på objektivet. Ju lägre tal som största bländare, till exempel bländare 2,8, desto kortare skärpedjup. Då släpper kameran in en stor mängd sljus och det ger en snabb slutartid. Bländare 22 ger en liten bländaröppning och släpper in lite ljus vilket oftast ger en ganska lång slutartid och ett långt skärpedjup.

Jon Larsson fångad i lycka.

Sökaren används för att se bildutsnittet på kameran. Ju mer ljusstark objektiv du har (bländare 2,8 ocn neråt), desto ljusare blir din sökarbild i kameran. Oftast visar sökaren mellan 95 procent och uppåt av den befintliga bilden som skrivs på minneskortet/ exponeras på filmem, proffskamerorna visar dock oftast 98-100 procent.

Kameratyper
De två vanligaste kamerorna som används av medlemmar här på Freeride är antingen en kompaktkamera som även kallas Point and shoot. På denna finns inte speciellt många inställningar förutom förvalda program och blixt. Man plockar fram kameran siktar och skjuter av en bild.

Den andra typen av kamera är systemkamera analog som digital. Det som igenkänner en systemkamera är att du har möjligheten till helt manuella inställningar och du kan byta ut objektiven och det finns överflöd av olika tillbehör

Exponering
Rätt exponering av en bild innefattar tre olika faktorer:
1. Bländare
2. Slutaretid
3. ISO-tal på film/sensor

ISO-talet
Påverkar bländaren och slutaren hela tiden. Med lågt ISO-tal tar exponeringen längre tid än vad ett högt ISO-tal gör.

Bländaren
Bländaren bestämmer som sagt mängden ljus som ska träffa filmen/sensorn. Vid stor bländaröppning (litet tal, till exempel 2,8) kommer du få en snabbare slutartid men kortare skärpedjup. En liten bländaröppning (stort tal, till exempel 22) ger dig mindre ljus som kräver längre exponeringstid och stort skärpedjup.

Slutartiden
Denna är viktig. Har du för kort tid blir bilden för mörk (underexponerad) och har du för lång tid blir bilden för ljus (överexponerad). Slutartiden bestämmer även hur rörelser ska frysas. Ju kortare slutartid du har desto bättrer fryser du ditt object.

En fotograf, en skidåkare. En vanlig dag på jobbet.
Foto: Ola Melin

Vid fotografering av skidåkning eller annan actionsport finns det lite tummregler att tänka på. Har du objektet som du vill frysa på bild relativt nära dig (till exempel vid fotande av jibbing), satsa på att få en slutartid runt 1/1000 eller snabbare för att du ska vara säker på att frysa objektet. En blixt hjälper även till att frysa en rörelse.

Dessa tre faktorer bestämmer exponeringen, dvs den ljusmängd som filmen/sensorn behöver få för en korrekt bild. Med ena faktorn låst kan du variera de övriga två men bibehållen den rätta exponeringen. Men du måste exempelvis ta en längre slutartid för att du ska kunna få större bländare och få större skärpedjup. Vad som är korrekt exponering beror på ljusets styrka. Svagt ljus kräver större ljusmängd.

Om vi säger att 1/250s och bländare 8 är rätt exponering för denna bild, men jag vill ha ett större bländartal för att få större skärpedjup, då ändrar jag inställningarna till 1/60s och bländare 22.

Du bör själv noggrant anpassa dessa parametrar för olika situationer. I huvudsak gäller följande:
1. Känsligheten påverkar bildkvaliteten.
2. Bländaröppning påverkar skärpedjupet.
3. Slutartiden påverkar återgivning av rörelser
Med film väljer man känslighet genom att köpa olika sorters film. Med digitalkamera kan man ofta välja känslighet, ISO, genom en inställning på kameran.

Exponeringslägen
Fyra lägen kan finnas på kameran för inställning av bländare och slutarid:
M ¬ Manuell inställning av slutartid och bländare. Ger bäst kontroll! Används med fördel för att få en serie bilder jämnt exponerade, t ex för panoramamontering.

A/Av – Tidsautomatik efter bländarförval. Ger bäst kontroll av skärpedjupet. Största bländare ger automatisk kortast möjliga slutartid.

S/Tv – Bländarautomatik efter tidsförval. Behövs normalt ej. Styr tiden indirekt i A-läget genom att välja bländare.

P – Automagiskt val av både tid och bländare
Praktiskt men ger ingen kontroll alls!

Fokusering (skärpeinställning)
Genom att fokusera objektivet kan man få föremål på olika avstånd att avbildas skarpt. Fokusering sker genom att hela eller delar av objektivet flyttas fram och tillbaka. Detta kan ske manuellt eller automatiskt (autofokus).

Autofokusinställningar
Det finns i huvudsak två inställningar av autofokus på lite mer avancerade kameror. Ibland kan man även välja i hur många och vilka punkter i bilden som användas för fokuseringen. Väljer man flera punkter brukar kameran anse att det närmaste föremålet (inom dessa punkter) som är det viktigaste.

S – engångsautofokus
Kameran mäter skärpan i vald fokuspunkt och låser den. Avtrycket är spärrat tills skärpan är låst. När skärpan är låst kan man sedan komponera om bilden.

C – kontinuerlig autofokus
Kameran ställer in skärpan kontinuerligt i vald punkt. Detta används främst för motiv som rör sig. Avtrycket är normalt inte spärrat om skärpan är fel.
Vissa kameror har automatik som väljer mellan dessa beroende på motivets rörelse.

Matningslägen
Tre lägen kan finnas på kameran för inställning av filmframmatning/nya digitalbilder.

S – Enkelbild
Kameran tar en bild i taget. Man måste släppa upp avtrycket helt innan nästa bild kan tas.

C – Kontinuerlig
Flerbildsläge. Kameran tar bilder så länge avtrycket är nedtrycket. Från en bild varannan sekund till 10 bilder i sekunden. Ibland kan man ställa in olika hastighetslägen.

Självutlösare
Mycket användbart för att undvika skakningar när kameran står på stativ.

Artikelförfattaren framför kameran för en gångs skull.
Foto: Ola Melin

Text: Johan Ståhlberg

Johan är återkommande frilansare till Freeride.se sedan 2003 då han fortfarande hade hår på huvudet. Han har överlevt fler än sex chefredaktörer på sajten och har för det mesta otur med snön. Du hittar även Johans bilder och artiklar i bland annat Åka Skidor, Freeskier Magazine, Vouge Italy, Bike Magazine och Fotografiska med flera.