Förslag om förbud mot PFAS-ämnen i EU – Hur påverkar det våra friluftskläder?

Ett förslag om att förbjuda 10 000 PFAS-kemikalier i EU har tagit fram av fem länder, däribland Sverige. Förbudet ska gälla import, produktion och användning av de så kallade ”evighetskemikalierna”. För friluftsklädesindustrin innebär det att somliga behöver lägga in en högre växel mot användning av mer hållbara material. 

Kanske har du aldrig hört talas om de här farliga ”evighetskemikalierna” förut. Kanske visste du inte heller att de kan finnas i dina friluftskläder. Men om EU klubbar igenom förbudet, kommer du i framtiden inte längre behöva oroa dig för att dåligt väder får dig att ta på dig dåliga kläder!

Vad är då PFAS-kemikalier? Jo, PFAS-kemikalier (eller högfluorerade ämnen) är ett samlingsnamn för en grupp organiska ämnen som består av en kolkedja där väteatomerna helt eller delvis är utbytta mot fluoratomer. PFAS kallas ofta för ”evighetskemikalier” eftersom de inte går att bryta ner i naturen. Därför finns de överallt i vår miljö: i vatten, växter, djur och människor.

Många högfluorerade ämnen är fett-, smuts- och vattenavvisande. Man använder därför PFAS i bland annat till impregnering av olika textilier, läder samt i stekpannor med non-stickbeläggning. Man använder också högflourerade ämnen i skidvallor för att få bättre glid, (det finns fluorfria vallor också men de glider eventuellt lite sämre). Och eftersom PFAS inte kan brytas ner, varken i dricksvattens- eller avloppsreningsverk, så kommer resterna av vallorna så småningom hamna i vårt dricksvatten. Tänk bara på hur mycket flour som måste komma ut i naturen under Vasaloppsveckan till exempel.

Det finns redan förbud för vissa av PFAS-kemikalierna, exempelvis PFOA, men nu har då alltså Sverige tillsammans med Tyskland, Danmark, Nederländerna och Norge lagt fram det största begränsningsförslaget någonsin i EU. I praktiken hade det inneburit ett totalförbud mot dessa evighetskemikalier i EU.

När kan det bli förbjudet?

Att bearbeta begränsningsförslag inom EU brukar ta några år och denna begränsning är inget undantag. Tidigast 2026-2027 beräknar man att begränsningen ska kunna vara på plats. Förslaget lämnades in till Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) i mitten av januari och blev offentligt nu i veckan. Nu ligger förslaget i händerna på EU; deras vetenskapliga kommittéer, EU-kommissionen och tillslut medlemsländerna som ska rösta om det.

Tanken och förhoppningen med förbudet är att det ska leda till att företag hittar alternativa, mer miljövänliga, ämnen. De få högflourerade ämnen som är helt nedbrytningsbara är undantagna i förslaget.

De produkter som redan har andra alternativ att använda sig av kommer, enligt förslaget, att behöva byta ut PFAS-ämnena inom 18 månader efter att förbudet börjat gälla. Endast ett fåtal undantag kan komma att göras. Ett sådant undantag kommer gälla produkter som fyller en viktig funktion och som inte har några andra alternativ att använda, exempelvis skyddskläder och medicinska implantat som pacemakers. Dessa produkter kommer att få upp till 12 år på sig att byta ut ämnena.

Hur påverkar förbudet våra friluftskläder?

Fram tills för några år sedan var PFAS det bästa alternativet för tillverkning av bra och hållbara friluftskläder. Många friluftskläder är behandlade med PFAS för att stå emot vatten, men också olja och annat som kan fläcka ner kläderna.

Stämmer ordspråket ”Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder”?

Men efter mycket uppmärksamhet från forskare och media, har många tillverkare av friluftskläder redan fasat ut de mest långlivade och hälsofarliga kemikalierna. 2015 lanserade bland annat Greenpeace kampanjen Detox Outdoor som riktade strålkastarljuset på just friluftsindustrin. Hundratusentals friluftsentusiaster från hela världen gick med i kampanjen för att kräva utrustning fri från miljögifter. Kanske är det tack vare just dessa friluftsentusiaster som många företag redan fasat ut PFAS ämnen ur sina kläder.

Idag finns det vattenavvisande alternativ för friluftskläder som är bättre för miljön. Flera icke-fluorerade ämnen har dessutom visat sig ha minst lika bra vattenavvisande egenskaper som fluorkemikalier. Det är med andra ord fullt möjligt att ersätta dessa evighetskemikalier med mindre skadliga ämnen, i varje fall för vissa material och produkter. Exempelvis har vissa företag ersatt PFAS-ämnen i klädernas impregnering med andra ämnen, så som vax eller silikon. I vissa fall när företag fasar ut PFAS-ämnen, använder de dock istället andra fluorerade alternativ som kan vara nästan lika långlivade i miljön.

• Läs också: Impregnera kläder: steg för steg

Därmed, om EU klubbar igenom förbudet, kommer de som inte riktigt hängt med i omställningen under de gångna åren få skynda på. Dessutom, kommer företag i framtiden inte kunna byta ut ett PFAS ämne mot ett annat och glida under radarn som miljövänliga.

Därför vill man förbjuda det

Miljögiftet PFAS har funnits i hundra år men det var först på 00-talet man började rapportera om farorna i media. Företagen bakom miljögiftet däremot, de har känt till konsekvenserna längre än så.

En produkt som innehåller PFAS släpper ut kemikalierna under hela livscykeln, från tillverkning till avfallshantering. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de sprider sig långt, likt maskrosfrön, via luft och vatten. Eftersom de dessutom är svåra att bryta ner har de redan i dagsläget orsakat stora problem med förorenat dricksvatten runt om i Europa (även i Sverige).

Idag reglerar man enskilda PFAS-ämnen genom lagstiftning på nationell nivå, EU-nivå och global nivå. Det finns däremot ingen övergripande lagstiftning som gäller för alla PFAS-ämnen som grupp. Vad spelar det för roll? Jo, det har lett till att när man förbjudit ett PFAS-ämne ersätter ofta företagen det ämnet med ett annat oreglerat PFAS, vilket innebär att regleringen inte får någon effekt i form av riskminskning.

Denna knepiga situation, plus att alla högflourerade ämnen är svåra att bryta ned och skadliga för miljön, har lett fram till att man nu vill förbjuda alla dessa evighetskemikalier.

Hur farliga är ämnena för människor?

I dagsläget saknar man kunskap om hur flertalet högflourerade ämnen påverkar människor och miljö. Det finns dock tillräckligt med information om vissa PFAS-ämnen för att veta att de har skadliga effekter på hälsa och miljö. De PFAS-ämnen man vet mest om är PFOS och PFOA. Man misstänker att de är cancerframkallande, att de kan orsaka fosterskador samt skador på immunförsvaret och inre organ.

De som kan utsättas för skadliga halter är framförallt de som tillverkar PFAS-ämnen och de som tillverkar produkter som innehåller PFAS. Den mängd PFAS vi konsumenter får i oss när vi använder färdiga produkter som innehåller PFAS orsakar inte några akuta hälsoproblem. Men ämnena kan läcka från varor och material till inomhusluften som kroppen sedan kan tar upp och lagrar. Ibland pratar man också om ”Cocktaileffekt” vilket innebär att ofarliga ämnen tillsammans med andra kan bli skadliga. PFAS-ämnen kan alltså visa sig vara mer skadliga än vad de först verkar. Därför är det viktigt att inte utsätta sig för högflourerade ämnen i onödan.