Guide: Så väljer du rätt våtdräkt för vågsurfing – året runt
Hösten är snart här, vilket innebär högsäsong för vågsurf i svenska vatten. Men med denna årstid kommer och också kylan, vilket innebär att du måste klämma på dig ett extra gummiskinn för att inte frysa. Freeride guidar dig i våtdräktsdjungeln.
Att surfa kräver inte bara flexibilitet och tålamod – utan också rätt utrustning. En av de viktigaste investeringarna du kan göra som vågsurfare är en bra våtdräkt. Hur vet du vilken dräkt du ska välja? Vad skiljer en vinterdräkt från en sommardräkt? Och vad skiljer en dyr från en billig dräkt? Här guidar vi dig genom våtdräktsdjungeln.
- Läs också: Lära barn att surfa – 6 tips
Varför behöver man våtdräkt?
Våtdräktens huvudsyfte är att skydda dig från nedkylning. Vattnet i Sverige är sällan särskilt varmt, inte ens på sommaren når havet tillräckligt höga temperaturer för att du ska kunna plaska en längre stund, och kroppens värme försvinner snabbt i kallt vatten. Faktum är att du oftast behöver våtdräkt även i Europa.
- Läs också: Biarritz – det baskiska surfparadiset
Våtdräkten fungerar genom att släppa in en liten mängd vatten mellan huden och dräkten. Denna vattenfilm värms upp av din kroppstemperatur och bildar en isolerande barriär mot det kallare vattnet utanför.
Våtdräkter är i regel tillverkade av neopren som är ett syntetiskt gummimaterial men det finns också mer miljövänliga alternativ som är tillverkade av naturliga gummimaterial.
Tjocklek – grunden för rätt val
Våtdräktens tjocklek anges i millimeter, till exempel 5/4 mm eller 3/2 mm. Den första siffran anger tjockleken på dräkten överkropp, medan den andra beskriver armar och ben. Överkroppsdelen är alltid tjockare eftersom det är där du förlorar mest värme, medan armar och ben får något tunnare material för att behålla rörligheten. Om dräktens beskrivs med tre siffror, exempelvis: 6/5/4, betyder det:
6 = Tjockleken på överkroppen
5 = Tjockleken på benen
4 = Tjockleken på armarna
Grov guide för val av tjocklek efter vattentemperatur:
- >23°C: shorts och rashguard (en slags tunn tröja som skyddar mot sol och skavsår ) – eller ingen dräkt alls.
- 20-23°C: 2 mm – tunn dräkt utan armar och ben för lite extra värme.
- 17–20°C: 3/2 mm – tunn sommardräkt.
- 13–17°C: 4/3 mm – klassisk mellanårstiddräkt.
- 9–13°C: 5/4 mm – vinterdräkt med huva.
- <9°C: 6/5/4 mm – full vinterdräkt, alltid med huva, handskar och skor.
Ovan är en ungefärlig guide. Lufttemperatur, vind, luftfuktighet, tid i vattnet och personliga preferenser är också avgörande. Kom ihåg att din egen köldtålighet spelar in. Fryser du lätt? Gå upp en nivå i tjocklek. Surfar du intensivt? Då kan du komma undan med en något tunnare dräkt.
Sömmar, foder och tätningar
Det finns stora skillnader i hur dräkten är sydd, tejpad och fodrad – vilket påverkar både värme och livslängd.
- Flatlock-sömmar: Vanliga i billigare dräkter. Bekväma och hållbara, men släpper in vatten – fungerar bäst i varmt vatten.
- Blind Stitched (GBS): Sömmarna är limmade och sedan sydda utan att gå hela vägen genom neoprenet. Detta minimerar vattenläckage och är standard i mellan- till högklassiga dräkter.
- Tejpade/limmade sömmar: Dräkten sätts ihop utan att använda tråd. Den limmas och förstärks med tejp. Denna teknik används oftast på de mest avancerade dräkterna och ger en dräkt med maximalt flex och värme.
Fodret på insidan varierar också. Dyrare dräkter har ofta snabbtorkande, värmande innerfoder, vilket kan göra stor skillnad på dräktens värmande egenskaper.
Passform – det viktigaste av allt
Ingen våtdräkt fungerar som den ska om den inte sitter rätt. En för stor dräkt släpper in för mycket vatten, vilket snabbt kyler ner kroppen. En för liten dräkt kan däremot hindra din rörelsefrihet och göra paddlandet jobbigt och kan dessutom vara riktigt krånglig att komma i och ur.
- Läs också: Surfsemester i spanska San Sebastián
Tips för att hitta rätt passform:
- Den ska sitta som en andra hud – utan att skava eller begränsa andning.
- Inga stora luftfickor i armhålor, länd eller knäveck.
- Kragen ska sluta tätt men inte strypa. Dyrare dräkter sitter oftast betydligt bättre i kragen.
- Det är normalt att den känns lite trång på land – i vattnet känns den oftast mer flexibel.
Olika märken har olika passform. Prova alltid om möjligt, eller läs recensioner samt storleksguider för att hitta en modell som passar din kroppsform.
Frontzip vs. backzip vs. zipless
Hur du kommer i och ur din dräkt påverkar både komfort och värme.
- Backzip: Den klassiska modellen som är lätt att ta på och av, men kan släppa in vatten genom dragkedjan. Idag har dock de flesta våtdräkter med dragkedja på ryggen ett extra lager neopren på ryggen som fungerar som ett vattenstopp, detta skydd kallas ibland ”batwing”.
- Frontzip (Chestzip): Dragkedjan sitter över bröstet. Mer vattentät, bättre passform och rörlighet, men kräver lite mer teknik för att ta på och av.
- Zipless: Inga dragkedjor alls. Maximal flexibilitet och minimal vatteninträngning – men kan vara en kamp att ta av, särskilt i kallt väder. Idag är å andra sidan en bra våtdräkt tillverkad i så pass stretchigt och mjukt material att de är relativt enkla att komma i och ur även utan dragkedja.
Komplettera med tillbehör
När vattentemperaturen kryper neråt räcker inte dräkten alltid till på egen hand. Då behöver du också skydda fötter och händer.
- Skor: Finns i regel från 3 mm (sommar/höst) till 7 mm (vinter). Split toe (delad stortå) ger bättre balans och stabilitet men är en smaksak. En tjockare sula ger bättre hållbarhet om du går mycket på våg till platserna du surfar då grus och sten och liknande lätt sliter ut sulan om materialet är mjukare. Skor skyddar också mot vassa och hårda ytor på havsbottnen.
- Handskar: Finns också i regel från 3 mm till 7 mm (vinter). De tunnare modellerna kommer ofta med fem fingrar, 5 mm-handskar kommer ibland som lobster, det vill säga fri tumme och pekfinger vilket ger bra värme men fortfarande relativt smidiga. Den tjockaste och varmaste varianten är tumvanten som ibland är 7 mm tjock för riktigt kalla temperaturer.
- Huva: Ett måste för surf under vintern och i kala temperaturer. Finns antingen integrerad i dräkten eller som ett separat tillbehör.
Så tar du hand om din våtdräkt
En våtdräkt som tas om hand kan hålla i flera år – men misskötsel sliter hårt på både material och passform.
- Öppna alltid kardborrelås och dragkedjor maximalt innan du tar på och av dräkten.
- Skölj i kallt sötvatten efter att du använt dräkten.
- Torka dräkten i skugga – aldrig i direkt sol eller med värmekälla.
- Häng dräkten dubbelvikt och inte på en galge när den är blöt. Axelpartiet kan annars ta skada när du torkar dräkten.
- Tvätta med speciellt tvättmedel för våtdräkter vid behov.
