Magnus Loo lägger skidorna på hyllan
Efter nästan ett decennium som professionell skidåkare väljer Magnus ”Slange” Loo att lägga skidorna på hyllan. Läs mer om minnen, tankar om skidåkning och om framtiden.
Magnus ”Slange” Loo har varit ett internationellt namn inom friåkningen under närmare ett decennium. Han har medverkat i inte mindre än tolv internationella skidfilmer och i ett antal TV-dokumentärer, reportage och intervjuer men till den här säsongen har Loo valt att lägga skidorna på hyllan.
– Det var i början på hösten som jag tog det tuffa beslutet att med visst vemod men stolthet lämna det aktiva skidlivet bakom mig. Jag har alltid tänkt att jag skulle sluta på min absoluta formtopp i karriären. Kanske hade jag ett gäng år kvar att utvecklas som skidåkare men jag kände dock att prioritering mellan mål med skidkarriären och andra livsmål började slita mellan varann, säger Slange.
![]() Foto: Oskar Enander |
![]() Foto: Tero Repo |
Slange var som ung ganska ointresserad av portåkning och alla tävlingarna han åkte runt på. Tankarna om att bygga hopp eller köra i skogen tog över. Han åkte fritt varje helg och på all ledig tid han lyckades hitta.
– Jag är en kreativ drömmare så det är väl därför friåkningen passade så bra för mig. Jag är glad för alla de alpina- och puckelpiståren då de gav mig mycket, men egentligen var de kanske bara en transportsträcka tillbaka till friåkningen. Det är ju så skidåkning ska vara enligt mig; okonstlad, fri och uttrycksfull. Fan va flummigt det blev, säger Slange och skrattar.
– Men det finns många element inom friåkningen som jag fastnat för. Strategiskt tänkande, luftfärderna, farten, kontroll i en okontrollerad terräng, övervinnandet av eventuella rädslor och hinder. Ibland känner man sig lite som en superhjälte på snö. En vinter-ninja. När man tar av pjäxorna efter dagen blir man människa igen. Oslagbar känsla när allt klaffar. Men inte så oslagbar när det går åt helvete, suckar Loo.
– Naturen är också underbar att vistas i förresten, och det är få förunnat. Man har fått se en hel del spektakulära vyer men det sket man ju i när man var yngre.
Karriären började på skidgymnasiet i Järpen och Slange blev sen landslagsman i puckelpist där han körde EC, VC och tog ett antal SM-tecken innan friåkningssatsningen tog över i början på 2000-talet. Den första friåkningstävlingen körde Magnus redan 1996, NM i Riksgränsen, där han vann kvalet och senare slutade fyra i finalen. Magnus placerade under karriären sig högt upp i många tävlingar och i friåkningsvärldscupen men valde efter ett tag att enbart fokusera på film- och fotoshoots.
Det som kanske mest har kännetecknat Slanges åkning har varit den tekniska åkstilen och hans allsidighet som åkare. I sin filmsekvens i Free Radicals 618, där Loo tidigare under säsongen lidit av en ryggskada, fläskade han på rejält och bjöd på en av de mest omtalade svenska sekvenserna det året.
– I 618 filmade jag i sex dagar och hikade 1,5 timme till varje åk med en ryggskada i bagaget, så med tanke på det var det ju bra. Det är nog den filmdel jag själv är mest nöjd med men det är kanske för att jag vet historien bakom allt, berättar Slange.
Att lämna skidkarriären bakom sig har såklart varit ett svårt val. För Magnus del så väntar nu ett lite lugnare och tryggare liv med flickvännen Elin. I backspegeln finns shoots, filmdelar, tävlingsplaceringar, resor och annat som har hört till vardagen som skidåkare.
– Jag klarar inte att rangordna några speciella händelser efter vad de betytt för mig men varje gång något var första gången så kändes det alltid lite extra. Som när jag fick veta att jag kommit in i landslaget i puckelpist, när Niklas Allestig ringde och undrade om jag ville vara med och filma med Free Radicals, första intervjun, mitt cover på Powder Magazine och första stora sponsorn till exempel, berättar Loo.
– De två senaste åren var väldigt speciella på både bra och dåliga sätt. Jag hade sämre förutsättningar och mindre tid att leverera men trots det var slutresultaten bättre än någonsin. Fick slita en hel del för det dock. Man har också fått beröm av personer genom åren som betytt mycket. Människor man sett upp till och respekterat. Då känns det.
Slange berättar om framförallt ett minne som etsatt sig fast.
– En tidig morgon befann jag mig på toppen av ett berg på Franska gränsen och fick se soluppgången resa sig över Col Du Forclaz. Jag stod där med två goda vänner och helikoptern som släppt av oss tog av i ett snöyrande dån. Kvar blev den totala tystnaden och vidderna, enorma berg och ett orange ljus. Klockan var 7.00 och vi skulle flyga hela dagen, vart vi än pekade och i en oändlig och mäktig terräng. Innan dagen var över skulle man göra kanske några av sina mest krävande och riskabla åk och vi hade några av världens bästa filmare och fotografer på plats. Jag blev väldigt tagen av stunden, dess skönhet men också allvar, minns Loo.
Magnus Loos tips till de som verkligen vill satsa på en karriär som friåkare:
- Satsa för rätt anledningar; för att du älskar skidåkning och utmaningarna.
- Du bör ha ett rejält pannben och ett tufft psyke. Det är nämligen ett sjukt tufft jobb som bör utföras från hjärtat och med hjälp av envishet och målmedvetenhet. Kom ihåg att proffsen återger vanligtvis bara de glassiga sidorna av livet som skidåkare i intervjuer och undviker delvis eller helt baksidorna som kommer med på köpet.
- Ha en kortsiktig, långsiktig plan och delmål också.
- Åk ofta, helst hela tiden om det går och med polare som ligger på minst samma nivå som dig.
- Hitta bra och varierad terräng.
- Att skaffa sig en skidskolning som antingen alpinskidåkare eller puckelpiståkare hjälper defenitivt men det finns många talanger som klarat sig utan skolning.
- Träna barmark, lyft skrot och tungt men framförallt med rätt teknik.
- Hoppa, cykla och spring, visualisera att du åker skidor när du har möjlighet. Du ska helst vara lite bättre och mer orädd i fantasin, var noga med att visualisera ALLT i detalj och slappna av när du gör detta.
- Lär dig hur du bäst säljer in dig själv till sponsorer och andra projekt eller marknadsför dig själv genom media, blogg och så vidare.. Allt som kan boosta din karriär och ge dig nya chanser och möjligheter (fast på ett trovärdigt sätt) är bra. Var inte för cool nu för då riskerar du att bli snubben/tjejen som gick miste om allt, våga satsa!
- Ett bra kontaktnät bör man lugnt och stadigt bygga upp också, det underlättar att inte vara socialt handikappad. Var beredd på att det finns en del nötter i den här branschen som du bör ha överseende med eller kanske undvika helt. Det är viktigt att man inte har för bråttom och kör en reality check ibland också.
- … och glöm för fan inte att ha kul! Allt ska liksom komma av sig själv fast ändå inte. Om ni hänger med…:)

Foto: Tero Repo
Är det något som du ångrar i din karriär?
Jag lade ner mycket bortkastad tid och energi på en del saker och personer som jag ångrar. Annat än det så kanske man skulle tagit vissa saker mer med en klackspark ibland.
Även om den aktiva karriären avslutas så kommer inte Slange att sluta åka skidor.
– Som det ser ut nu så kommer jag att fortfarande vara involverad i branschen och med några av mina tidigare sponsorers arbete. Jag kommer även att hålla en del föreläsningar på sidan om studierna och heltidsjobb. Sen kommer jag såklart att åka så mycket skidor som möjligt i framtiden men om det blir fler bilder eller filmer är jag tveksam till. Men… man vet aldrig, säger Loo.
– Det ska bli skönt att bara åka för skoj skull. Ut och shredda med kompisarna på helgerna blir mer min grej nu. Jag har haft roligt på skidor för flera livstider framåt och jag har bevisat tillräckligt för mig själv vid det här laget när det kommer till den proffesionella biten, avslutar Slange.
Under alla sina år som skidåkare har han stött på en hel del människor. Folk som hjälpt till, assisterat och guidat på ett eller annat sätt. Allt från familj och vänner till sponsorer, fotografer, och filmare.
– Om jag ska tacka några som betytt väldigt mycket för mig under årens lopp så blir det självklart alla vänner och kollegor, sponsorer, fotografer och filmare jag jobbat med. Ett extra tack sänder jag till alla skidälskande människor som gillat det jag gjort, givit mig fina ord och bra feedback genom åren.
– Stort tack till min Mamma för att hon stod ut med att ha hjärtat i halsgropen i alla år, Niklas Allestig, min bror Marcus för att han hållt ställningarna där hemma när jag varit borta och min numera avlidne Far som lärde mig att åka skidor och som alltid ställde upp, avslutar Magnus Loo.
Slange i Free Radicals Serious:
Slange i Free Radicals Snowblind:
Slange i Free Radicals Satisfaction Guaranteed:
Slange i Free Radicals 618
Bästa skidort: Funäsdalsfjällen och Verbier.
Längsta resa: 72 timmar eller 3000 mil på tre månader.
Bästa åk-kamrat: Väldigt många bra under åren. Lillebror Marcus…
Kallaste resan: När det var -20 och alla rutor nedhissad i skidgymnasie bussen i en timma. Den som klagade först fick i straff att snusa en halv snusdosa på en gång (lös).
Äckligaste mat: Friterad gris anusring. Jag bara skoja, har nog inget svar på den.
Konstigaste festen: SM banketten 1996. Den förfesten hade fått Mötley Crue i sina ”hey days” att verka som societets damer på te bjudning, hahaha.
Mest bortskämda resan: Oxbow petade ner ett par miljoner i en katalogfotning en gång. Skotrar, helikoptrar, lyxhotell mm. (Jo då, det händer att också fransmännen får till det)
Minnesvärt citat: En puckelpist-kompis sa till sin konkurrent tre sekunder innan start i parallell EM. What the F happened to your skiboot??!! Tack vare det fick han typ två sekunders försprång och vann:) Förloraren var fransman…
Fulast frisyr: Johan Jonssons hockeyfrilla som Kaj Z klippte till under baren på SM-banketten 2005 i Funäsdalen.
Värsta crashen: Världscupen i Tignes 2007, jag låg sexa inför finalen och en schweziare tumlar mitt framför ögonen utför hela Grand Balme och dör. Tävlingen blev avblåst och det var en fruktansvärd upplevelse att se en sådan tragedi med egna ögon. Han var bara 18 år!
Själv så har jag klarat mig från några riktigt hårda crasher. Eller… jag landade på bröstet från 12 meter på en tävling en gång och fick kotkompression. Dagen efter satt man i en bil i 12 timmar. Inget bra med det heller.
Mest hemlängtan: Jag fastnade på flygplatsen i Istanbul i två dygn på väg hem. Har haft en och annan kraftig impuls att åka hem till Elin (flickvännen, reds anm) under vintern också.
En gång hade jag så sjuklig hemlängtan att jag på slutet av säsongen efter femte dagens filmande och tidigt uppvaknande lämnade skidorten i central Schweiz kl. 17.00 och sträckkörde till Funäsdalen via Stockholm på 28 timmar, ensam. Kan inte rekommendera det, ganska urkorkat faktiskt.
Bäst afterski: Hade en perfekt dag på berget en vår i Engelberg, balkongen på högsta våningen till ett hotell med världens utsikt över en solnedgång, massa öl, bra kompisar och ”metalmusik” i högtalarna.
Mer info om Magnus finner man på www.magnusloo.com












