Över 2 miljoner fler skiddagar i Sveriges skidorter denna vinter

Branschorganisationen SLAO har just lämnat sin årliga resultatrapport över vintern som gått. När siffrorna summeras kan man konstatera att den fenomenala ekonomiska utvecklingen med ökande omsättning flera år i rad förklaras dels av mer skidåkning, dels av dyrare skidåkning. Samtidigt som liftkortsomsättningen ökat med 50 procent har antalet skiddagar ökat med 28 procent jämfört med för sex år sedan. 

Svenska Skidanläggningars Organisation (SLAO) har precis lagt fram siffrorna från vintern som har gått. Skidsverige mår bra. Högkonjunktur i samhället, ett fenomenalt snöår 2018 och ett allmänt stort intresse för aktiv semester kan kanske vara några av förklaringsfaktorerna till att branschen som helhet växer i år igen med nära 2 procent. Det är femte (!) vintern i rad som liftkortsförsäljningen ökar i Skidsverige.

Att liftkorten blir dyrare för varje vinter som går är något som vi alla svenska skidåkare bittert känner till vid det här laget. Prisjusteringen den kommande vintern 2020 är inget undantag. Priset på exempelvis ett dagskort i Åre under högsäsong är inget som man nästa vinter kan få under 500-lappen. Priset på dagskort i Åre höjs till 520 kronor för vuxen, vilket är en ökning med drygt 6 procent.

Man kan ställa sig frågan: höjer skidanläggningarna priserna över inflationen varje vinter samtidigt som det är samma totala antal skidåkare som carvar omkring i anläggningarna?

Vintern 2013/2014 såldes liftkort till ett värde av 1155 miljoner svenska kronor och nu vintern 2018/2019 är samma siffra 1738 miljoner kronor, vilket alltså är en ekonomisk ökning med över 50 procent på sex år. Men är skidorternas ekonomisk omsättning av liftkort verkligen något som de facto gett mer skidåkning? Eller förklaras delar, eller hela, ökningen med att bolagen höjer sina liftkortspriser varje år?

Om man kikar på det beräknade antalet skidåkardagar (1 dagskort = 1 skiddag) på anläggningarna i Sverige och jämför samma år som ovan hittar man något intressant. Vintern 2013/2014 var det beräknade antalet skidåkardagar 7, 717 miljoner och motsvarande siffra i år var 9,9 miljoner, vilket alltså ger en ökning i faktisk skidåkning med 28 procent. Detta ger då att skidanläggningarnas prishöjningar förklarar 22 procent av tillväxten, medan nära 30 procent de facto är fler som har åkt skidor runt om i liftsystem i vårt avlånga land.

Omräknat i skiddagar är det alltså strax över 2 miljoner fler personer (eller redan skidåkande personer som åker fler dagar) som fräst runt i svenska skidorter vintern 2019 jämfört med sex år tidigare under vintern 2014.

Idre Fjäll som är är Sveriges fjärde mest besökta anläggning hade nära 70 000 fler skiddagar i år jämfört med för sex år sedan, enligt SLAO:s branschrapporter 2014 och 2019. Kikar vi på Skistar Sälen som är anläggningarna Tandådalen-Hundfjället och Lindvallen, som är Sveriges mest besökta, var det 314 000 fler skiddagar denna vinter 2019 jämfört med vintern 2014.

Text: Anders Wingqvist
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.