Radikala frågor till Mikael af Ekenstam

2003-03-10 00:00

Mikael af Ekenstam från Hemavan kan sammanfattas på följande sätt: vegetarian med ett för tillfället trasigt korsband, åker lika bra med telisbindning och är troligtvis den i Free Radicals-gänget som har flest högskolepoäng. Snart uppe i elva stycken NM i extremåkning.

Foto: Nicklas Blom/nicklasblom.com

Hur är snön, vädret och stämningen i filmteamet?
När jag lämnade grabbarna för några veckor sen så var allt bra. Grymt pepp och bra väder. Enda problemet var väl att all sol och vind hade gjort snön lite sunkig. Enormt tråkigt att jag skulle sabba knät så tidigt under min filmperiod…

Vilken är den bästa upplevelsen hittills under inspelningarna?
Dom första dagarna när vi filmade var det jäkligt bra snö. Då åkte man omkring och hade det rätt så gött framför kameran.

Vilken typ av åkning kommer du visa upp mest i den nya filmen?
Det blir nog mest må-bra-åkning. Jag ska koncentrera mig på att få sköna, stora svängar på öppna fält och få lite surfkänsla i åkningen. Sen blir det väl att jag slänger in lite klipphopp också när det känns bra.

En arbetsdag med teamet, hur mycket egentlig åkning blir det?
För lite. Innan dan har man kollat in en massa linjer man vill åka, vilken tid som ljuset faller in snyggt och en del andra grejer man måste tänka på. Men när man är uppe på berget så har klockan plötsligt blivit fem och bara en bråkdel av åken har hunnits med. Man kanske får en två-tre sköna åk på en dag om man har tur.

Var trivs du bäst, i snön och fräsa puder eller i luften efter ett fetingdropp?
Visst är det tokigt kul att åka puder men man känner verkligen att man lever när man är uppe i luften 10-15 meter ovanför marken. Och när man ställer landningen på ett högt dropp känns det hur bra som helst i hela kroppen.

Foto: Nicklas Blom/ nicklasblom.com

Hur länge kommer du följa med filmteamet och vad händer för dig efter det?
Som sagt, jag åkte hem från Alperna för några veckor sen. Nu sitter jag och kör lift i Narvik och försöker läka ihop mitt knä. I slutet av april ska jag vara igång för fullt igen. Då blir det nog lite kul åkning i norra Sverige och fortsatt filmning med Free Radicals i Narvik innan mitt 11:e extrem-NM i Gränsen.

Handen på hjärtat nu! Berätta om någon gång då du verkligen varit rädd uppe på berget. (om inte under denna inspelning, så någon annan tidigare gång)
När det skiter sig går det ofta så fort att man inte hinner bli rädd. Det kommer efteråt istället. Som när jag började tumla baklänges utför en smal orekad snöränna i les Arcs för några år sen utan att veta om rännan skulle sluta i fritt fall eller om den skulle flacka ut. Den flackade ut.