Arvet efter Shane McConkeys Volant Spatula

Men vad var det egentligen som Shane McConkeys skida Spatula gjorde med skidtillverkningen? Varför fungerade delar av konstruktionen så bra? Vi kikar på rockern som föddes.

Shane McConkeys nyskapande skida Volant Spatula förde i huvudsak med sig två nyheter: omvänt spann (reverse camber) och omvänd skärning (reverse side cut). Låt oss kika lite närmare på hur rockern utvecklades utifrån Shane McConkeys påfund.

Vi börjar med att kika på hur en traditionell skida såg ut innan McConkey rörde om i grytan med sin revolutionerande modell Volant Spatula i början av 2000-talet.

Det klassiska sättet att bygga alpina skidor är med ett långt spann under foten. Skidorna får kontakt först nära nos och bakända när de är obelastade. Denna typ av traditionell rocker-profil fungerar väldigt bra i pist där du får en lång stålkant att jobba med i skärande svängar. Mer spann ger mer carving, enkelt uttryck. Ett spann ger också en skida en viss fjädereffekt och pop. Shane McConkey ville vända upp och ner på detta.

Shane McConkeys skidas spann var precis det omvända ”reverse camber”. Under foten på hans nya prototyp hade skidan ett negativt spann – tänk banan, tänk medarna på en gungstol. Denna typ av så kallad fullrocker gav honom stora fördelar för flytet i pudersnö. Dessutom gjorde det att skidan var väldigt lätthanterlig i djup snö där bakända inte fastnade och åkytan blir kort. Precis de egenskaper som han letade efter.

Sedan de första årens vilda experimenterande i början av 2000-talet har det hunnit utvecklas flera olika typer av rocker, varav några överlevt. På de riktigt feta skidorna (+ 115 mm) lever fullrockern, eller dess mildare variant flatrockern, kvar. På den typ av skida som de flesta av oss åker, någonstans i det där kladdiga begreppet allmountain med midja från typ 90 – 110 millimeter, är det ganska självklart med antingen en tip rocker där nosen är uppböjd lite tidigare för bättre flyt, eller en mustaschrocker där både tip & tail är lite rockade.

Det traditionella spannet vill dock de flesta av oss ha, i alla fall i någon form, eftersom det ger bättre egenskaper på hårt underlag. Särskilt vi svenska skidåkare som saknar japanska, kanadensiska och västnorska snömängder. Det är ju som bekant tyvärr även kompakt före med skare, blomkålssnö och blåis stundtals även utanför pisterna.

Text: Anders Wingqvist
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.