Att landa på huvudet: Den dolda sanningen

Varför tar inte fler skidåkare krascher mot huvudet på större allvar? Hur ser attityden ut och vad innebär egentligen en hjärnskakning? Vi har pratat med tre svenska skidåkare som drabbats av trauman mot huvudet i olika former. Här är deras historier.

Inom hockey och boxning talas det med en allvarlig ton om hjärnskakningar men inom skidvärlden är det fortfarande märkligt tyst. Hjärnan är komplex och har fantastiska funktioner men tyvärr tar vi allt för ofta vår avancerade kroppsdel för givet. Varför tar inte fler skidåkare krascher på huvudet på allvar? Hur ser attityden ut och vad är innebär egentligen en hjärnskakning?

”Varför tar inte fler skidåkare krascher på huvudet på allvar? Hur ser attityden ut och vad är innebär egentligen en hjärnskakning?”

Vi har pratat med tre stycken skidåkare som kämpar med långvariga sviter efter hjärnskakningar och som har fått göra stora förändringar för att få sin vardag att fungera. Här reflekterar de över hur det dolda kan vara svårt att förstå och öppnar upp med egna erfarenheter. Ett försök att förbättra den i många fall bristande kunskapen och respekten till vår kära hjärna.

HEDDA TRUEDSSON – påkörd i pisten

Den 13 november 2016 skulle Hedda Truedsson och några vänner mysåka i pisten i Klövsjö. Istället krockade Hedda i hög fart med en annan skidåkare. Den andra skidåkaren smet och lämnade Hedda kvar, avsvimmad på stenhård snö:
– När jag vaknade upp efter några minuter var jag ändå ganska klar i huvudet och kunde svara på pistörernas rutinfrågor. Jag kände att jag mådde bra och ville åka hem, något som jag i efterhand har förstått berodde på att jag var i chock och hade adrenalin i kroppen.

Pistörerna insisterade däremot på Hedda skulle bli undersökt i sjukstugan och hjälpte henne dit. Hon förstod inte alls att det kunde vara allvarligt och sa hela tiden till pistörerna att ”Jag mår bra”, men sen kom smärtan och allt förändrades:
– Helt plötsligt kunde jag inte höra någonting på vänster öra och det kändes, som att det fylldes upp med blod, berättar Hedda.

Två år har nu gått sedan krocken i Klövsjö och Hedda kämpar fortfarande med att klara av vardagen. I somras tog hon studenten, ett år senare än planerat och hon berättar hur åren har varit ett rent helvete. Hon förklarar hur smärtan har varit hennes största utmaning, men att det också har varit svårt att få omgivningen att förstå:
– Det svåra är allt det dolda som människor inte kan se. Efter ett tag orkade jag göra saker under en timme och under den timmen verkade jag som vanligt. Men sen slog det till så att jag fick så ont att jag spydde och inte kunde gå upp ur sängen. Det svåra var att den biten såg inte människor runt omkring mig så de trodde att jag var okej, fast att jag inte var det.

Varför tror du att dagens unga skidåkare utsätter sig för risker?
– Något som jag tror är ett stort problem inom skidåkarvärlden idag och som leder till att folk kraschar på huvudet mer och allvarligare, är att det är ett sådant jäkla hets på sociala medier. Folk lägger upp så sjuka klipp, droppar högre och högre, slammar på is och folk runt omkring tycker att det är coolt och vissa ser upp till de här människorna.

Hedda fortsätter att förklara faran med den yttre pressen och hur man även som åskådare påverkar:
– Det är inte supercoolt att vara den där som står bredvid och hejar på, det är som mobbning i skolan. Du vet dom där människorna som stod vid sidan och hejade på men som inte behövde ta ansvar för konsekvenserna. Att stå och titta på när någon tar en alldeles för stor risk och dessutom mana kan vara ett stort problem, avslutar Hedda.

VAD ÄR EN HJÄRNSKAKNING OCH HUR KAN SYMPTOMEN SE UT?

En hjärnskakning är en hjärnskada, som oftast är liten men som kan ha stora konsekvenser. Den legitimerade läkaren Mats Angvall beskriver problemen i sin broschyr ”Hjärnskakning är på allvar!” som gavs ut i år 2018. När kroppen utsätts för en hjärnskakning måste hjärnan få en chans att läka, precis som ett brutet ben behöver gipsas. Besvär som kan uppstå av hjärnskadan är till exempel: huvudvärk, illamående, trötthet, nedsatt koncentration, nedstämdhet, sömnbesvär, overklighetskänsla och emotionell instabilitet. Det är svårt att bedöma svårighetsgraden av skadan utifrån de första symptomen (tex medvetslös, minneslucka) och man ska alltid, oavsett symptom, ta en kraftig krasch mot huvudet på allvar.

Det första steget mot läkning är total hjärnvila och ska inledas så fort som möjligt efter att skadan har uppstått. Det första dygnet bör inte den skadade vara ensam, så att eventuella försämringar kan uppmärksammas. Symptom på försämringar kan till exempel vara: svårt att hålla sig vaken, förvirring, irritation, kramp, nacksmärtor eller upprepade kräkningar. Vid försämring, ska man direkt ta kontakt med sjukvård. För läkning bör man följa ”hjärntrappan” (se längs ned hur hjärntrappan är uppbyggd för skidåkare), då ger man hjärnan den bästa förutsättningen för återhämtning och kan minska risken att få långvariga eller bestående besvär.

ERIK WENNBERG – för många tunga krascher

I våras spreds det ett klipp som löpeld över internet när Erik Wennberg droppade högsta högsta i Östra Ravin, Åre. Erik norpade snabbt en historisk plats som den första personen att faktiskt (typ) stå det våghalsiga droppet på över 30 meter. Hyllningarna spreds över sociala medier, ryggdunkar utdelades och klippet på droppet har i dagsläget över 38.000 visningar på Youtube.

Det som de allra flesta däremot inte vet är att Erik redan vid det här droppet led av ett flertal hjärnskakningar och att hans kropp skrek efter återhämtning. När jag pratar med Erik befinner han sig i ett höstgrått Stockholm, det har då gått ett halvår sedan hans omgivning förstod att någonting inte stod rätt till och tvingade honom till att uppsöka vård. Idag kämpar han med att få till en vanlig vardag och berättar om en avtrubbad känsla från verkligheten:
– Ibland känns det som att jag inte kan connecta med någonting. I början när jag gick på promenad kändes det inte som att jag var utomhus, jag hörde ingenting och jag förstod inte riktigt vad som hände runt omkring mig. Jag fattade att jag gick framåt, men det var som att se på en film utan ljud. Nu efter ett par månader om jag har gjort för mycket på en dag kan det bli som att jag inte har några känslor. Det är jättetråkigt när man känner såhär: det finns ingenting. En bortkopplad känsla från verkligheten, säger Erik

Erik berättar att han med facit i hand kan se att han borde ha insett allvaret i situationen och agerat annorlunda. Förra veckan släppte Erik Wennberg en sju minuter lång trailer till en längre dokumentär om hans omskakande vinter och problemen med ”postkonstutionellt syndrom”.

Men vad var det som drev honom till att bland annat droppa högsta högsta trots att han egentligen behövde pausa ifrån skidåkning och risken för nya trauman mot huvudet?
– Det var skitdålig snö, jag åkte och kollade om det skulle gå att hoppa och jag såg direkt att det var en dålig idé. Men det var den enda dagen med sol och mina kompisar var där med kameror så det kändes som att det var den dagen det gick, vilket gjorde att jag tänkte: skitsamma, vi kör ändå. Man vet att det kan bli ett coolt klipp och då ger man lite extra. Det är ofta flera saker runt omkring som gör att man ger lite extra och när det då blir för många sådana faktorer blir det helt plötsligt extremt.

Hur upplever du att attityden kring hjärnskakningar är i skidåkarvärlden?
– Den är lite kaxig. Som att ”Äh, det där är väl inget farligt”. Jag tycker att folk som ramlar får för mycket cred. Någon tomahawkar och folk tycker att det är fett. Man får höra att ”Du skickade den” eller ”du sendade den” och sådana citat. Alla dom citaten tycker jag inte om längre, för det kan gå så illa, avslutar Erik Wennberg. 

VAD KAN UPPREPAT VÅLD MOT HUVUDET INNEBÄRA?

Direkt efter att du har fått en smäll mot huvudet är hjärnan extra känslig för ytterligare våld mot huvudet, och upprepat våld mot huvudet inom en kort tidsperiod ökar risken för att man ska få långvariga symtom, även efter en mild traumatisk skallskada. Ju kraftigare våld och mer symtom, desto längre tid behöver hjärnan för att hämta sig.

Om man har fått upprepade milda traumatiska skallskador bakåt i tiden, även om det är månader eller år sen den senaste smällen, ökar också risken för att man ska få svårare att återhämta sig efter en ny smäll, och det är extra viktigt att man är försiktig om man drabbas. Elisabet Ahlberg som är Leg. psykolog, ST-psykolog i klinisk neuropsykologi, vid Östersunds rehabcentrum förklarar hur du bör agera efter en smäll mot huvudet:
– Rekommendationen är att du bör vila från fysisk aktivitet och inte utsätta dig för situationer där du kan riskera ett nytt våld mot huvudet, eller en stor mental ansträngning, förrän du är helt symtomfri.
För de allra flesta innebär detta ett par dagars total vila från skola, jobb och fysisk aktivitet. Ibland behövs en betydligt längre viloperiod.

LOTTEN RAPP – krasch på kvaltävling till världstouren

Lotten fick sin hjärnskakning när hon hoppade ut för en klippa och landade olyckligt på en sten under en FWQ-tävling i Les Arc i februari, 2017. Hon har sedan dess haft fokus på rehabilitering och när vi pratas vid över telefon berättar hon med glädje att hon har nått nya framsteg i sin återhämtning:
– För två månader sedan hade det inte hänt så mycket. Jag har varit kvar på samma del av rehabiliteringen mest hela tiden där jag har kunnat gå lugna promenader, men absolut har behövt undvika till exempel löpning. Men de senaste två månaderna har jag kunnat köra lite mer tempo och fått högre blodcirkulation.

Hon drömmer om att i framtiden kunna hoppa och springa, men är samtidigt positiv och menar att det finns mycket hon kan göra även i dagsläget. Hon berättar hur kommunikation har varit en stor del av återhämtningen:
– Jag tror det är viktigt att prata med människor som har samma problematik, för att försöka hitta små grejer som gör att det blir lite bättre.
Lotten fortsätter vårt samtal med att betona vikten av att ta det på allvar om man har slagit i huvudet, även om man efter kraschen känner sig okej:
– Som skidåkare är man van vid ett livstempo som gör att det är svårt att ta sig tid för återhämtning direkt efter skadan. Det är inte alltid man märker direkt hur stor påverkan hjärnskakningen ger, symptomen kan komma senare. Nu vet jag att jag borde ha behandlat det med mycket större respekt.

Hur bör man som kompis bete sig när någon precis har kraschat och landat på huvudet?
– Jag tycker att de flesta människor som kraschar reagerar med att det inte är så farligt. Ser man att en person får höga krafter mot huvudet ska man inte lyssna på dem om de säger att det inte var så farligt, utan då får man ta till lite hårdare tag och se till att åka ned för att kolla upp det. Det är många som inte vill uppsöka vård men då är det bättre att man som kompis står på sig. Det är bättre att man kollar upp det en gång för mycket när det handlar om huvudet.

Lotten har på sin hemsida gjort en lista på hur hon hade agerat om hon hade fått sin hjärnskakning idag. En lista fylld utav bra tips till den som genomgår en hjärnskakning idag: http://lottenrapp.se/hjarnskakning/ Nedan finns också den så kallade hjärntrappan som tagits fram för olika idrotter.

Hjärntrappa för utförsåkning.

Ovanstående grundregler gäller för all idrott. För utförsåkare gäller följande steg i Hjärntrappan.

Steg 1 Hjärnvila
Ingen aktivitet. Total hjärnvila. Kommentar: För att bedöma hur pass återställd åkaren är kan följande
enkla fråga ställas: Hur mår Du på en skala från 0 till 100? Blir svaret mindre än 100 tyder detta på att vederbörande inte är helt återställd och rekommendationen blir då således fortsatt vila. När symptomfrihet varat i 24 timmar fortsätter rehabiliteringen på steg 2.

Steg 2 Aerob träning
Cykel eller jogging upp till 10-12 på Borgs ansträngningsskala.

Steg 3 Teknikträning
Balans och koordinationsträning. Cykel eller jogging upp till 14 på Borgs ansträngningsskala.

Steg 4 Teknikträning på snö
Friåkning i väl pistad terräng. Starta lätt styrketräning.

Steg 5 Full träning
Löpaktivitet upp till 15-16 på Borgs ansträngningsskala. Träning med käpp och hoppmoment upp till full träning.

Steg 6 Full tävlingsaktivitet
När den aktive genomfört steg 5, är fullständigt symptomfri och inte fått några symptom av full träning får hon/han återgå till full aktivitet. Om möjligt bör detta beslut tas tillsammans med medicinsk personal. För att underlätta beslutet med att ge medicinskt klartecken finns det idag hjälpmedel i form av enklare s.k. neuropsykologiska tester. Dessa tester skall dock bara användas av medicinsk utbildade personer. Vid komplexa hjärnskakningar bör det alltid ske någon form av medicinskt bedömning innan åkaren återgår i full aktivitet.

Läs hela dokumentet från Svenska Skidförbundet om riktlinjer för hjärnskakningar inom utförsåkning här.

Text: Lif Hydén
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.
Logga in för att kommentera
Bli medlem Logga in Logga in med Facebook

  1. fafner
    0
    fafner | 2018-11-21 08:42          

    Riktigt bra!

  2. Fabianomne
    3
    Fabianomne | 2018-11-19 18:36          

    Bäst

  3. Rajden
    5
    Rajden | 2018-11-19 18:20          

    Ruggigt bra att släppa denna artikel nu innan vintern rullar igång och hoppas verkligen att alla som läser denna artikel tar innehållet på allvar och tänker till när de eller nån kompis tänker göra något galet som kan få seriösa konsekvenser.

    Just när man arbetat med unga som upplevt något livsförändrande som hjärnskakningar, så får man känslan av de önskat att de kände till hur total livssituationen skulle bli efter ett litet misstag så de kunde väjt undan och steppat tillbaka ett steg eller 2..

    Bra artikel, starkt att stiga fram och berätta samt ge råd om hur ni önskar att andra ska slippa vara med om samma händelse som ni vart med om.

    Håller tummarna för en skadefri vinter för alla entusiaster, samt för skidpatrullörerna som måste träffa och plocka upp personerna direkt efter skadetillfällena.