Brantityd – Är en förebild en förebild?

Förutom talang och 10.000 timmar är kanaler i diverse sociala medier like meriterande om du vill slå dig fram som professionell skidåkare idag. Dagens navelskådare Jibberisch funderar kring ansvaret som följer med följare. Behöver förebilder vara förebilder?

En sponsrad skidåkare får sina skidor av ett företag. Får sina skidkläder av ett företag. Som motprestation ger skidåkaren företaget uppmärksamhet där denne kan. På tävlingar och i filmer. I vår samtid, här på 2000-talet, innebär detta också troligtvis en social medieprofil och följare i den digitala världen. En direktkanal till gemene man. Kom och köp!? Det är här denna krönika kommer in i bilden. För i kölvattnet av en plattform att kunna kommunicera på följer ansvar. Med en större plattform, följer ett större ansvar, som Spindelmannens morbror Ben, med största sannolikhet skulle ha sagt. Men vad är det egentligen för ansvar sponsrade skidåkare ska ta?

I en perfekt värld finns ganska många skyldigheter och förpliktelser om du frågar mig, men jag inser att det kanske är svårt att både leva som man vill och försöker lära fullt ut. För att inte säga omöjligt. Speciellt om du som sponsrad skidåkare väljer att ha en massa åsikter om saker utanför skidåkningen. Där ute, bortanför bergen och skidbyn består ju som bekant verkligheten ofta av en gråskala. Saker bortom skidåkning tenderar att bli komplicerade och motsägelsefulla väldigt snabbt.

Trots att skidvärlden (läs: actionsportbubblan) ofta får kritik för att till exempel vara macho och sexistisk ser jag väldigt lite av detta på ett personligt plan. De människor jag åker skidor med och träffar i olika snösammanhang är till största majoriteten sköna lirare, öppensinnade och väldigt toleranta varelser. Sponsrade åkare brukar inte vara något undantag. De värnar om djur, natur, människors rätt att få vara människor, dricker en och annan öl, är emot miljöförstöring och allt däremellan. Står upp emot sexism och objektifiering. Tongångarna, de övervägande varma sådana, när Gus Kenworthy upplyste sin omgivning om att han är homosexuell ser jag som ett ypperligt exempel på detta.

Så vad är då problemet?

Jo, enligt min ringa åsikt, blir det lite lattjo när du som sponsrad skidåkare förmedlar åsikter som till exempel framställer sexism och miljöförstöring i en negativ och obra dager, men samtidigt tar emot pengar av multinationella företag som inte förefaller ha samma syn på saker och ting. Långt ifrån samma syn som den du visar upp. Vad sänder det för budskap till nästa generation skidåkare? Och ännu viktigare, vad sänder det för budskap till företagen?

”Fortsätt med det ni gör, skitsamma att det är lite märkliga grejer ni står för. Ge mig mina pengar bara. Vilken hashtag ska jag använda?”

Går det att sitta på dessa sociala medier och uttrycka sig negativt mot nämnda sexism och samtidigt ta emot pengar från vissa energidrycksföretag? Med den objektifiering av kvinnor som visas upp av deras marknadsföringsavdelning? Att prata om en hälsosam livsstil i Facebookflödet och samtidigt visa upp läsk till försäljning på Instagram känns inte, för att citera Dr. Alban – ”Stabilt”.

Att du källsorterar och köper hem grön el till vallajärnet hamnar liksom lite i skymundan om din sponsor har ett dragracingteam. Hur går det ihop? Att ursäkta sig med att man bara lyder order eller egentligen bara jobbar i sjukhustältet har inte funkat sedan Vietnamkriget.

Hur förenligt är det att sitta och prata om miljöproblem och samtidigt förespråka konsumtion? Går det att kabla ut ”Save the planet” från ett sjunde varv runt jorden för säsongen? Jag menar, när hetsig konsumtion av allt och inget står i fokus. I grund och botten är det väl därför företag använder sig av skidåkare som levande reklampelare?

Svaret blir väl lite som så att det går tydligen alldeles ypperligt, men känns det trovärdigt? Jag tycker oftast inte det. Det hela blir lite lätt märkligt. Ungefär som att vara miljöminister och äga en dieseldriven fiskebåt.

Förtroendet för viktiga (och semi-viktiga) budskap riskerar att urholkas och gå förlorat.

Så vad är det för ansvar en sponsrad skidåkare ska ta? Allt och inget kan jag tycka. Vill du bara åka skidor medan någon annan betalar är det helt okej. Men var går gränsen, när blir det hela motsägelsefullt? Titta på nästa selfie. Snegla lite på vilka klistermärken som sitter där på hjälmen. Kanske stanna till bulldozern, kliva ner, svälja nyckeln och backa långsamt ut från glashuset innan du sticker en stav rakt in i andras redan dåliga samveten?

Text: Jibberisch
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.