Del 1: Freeride gör Sydamerika

Freerides medarbetare Johan Hellman har begett sig till Sydamerika för att se hur det egentligen står till med skidåkningen på den färgstarka kontinenten.

Buenos Aires från sin bästa sida; ståtliga hus från Argentinas glansdagar och pampiga monument.
Buenos Aires från sin bästa sida; ståtliga hus från Argentinas glansdagar och pampiga monument.

Vi sitter otåliga på en restaurang i Buenos Aires och väntar på den mat kyparen lovade skulle komma för tjugo minuter sedan. Tanken är att vi ska lämna Buenos Aires med en buss om en halvtimma via en busstation som ligger på andra sidan centrum. Vi tittar på varandra, tittar på dörren, lägger lite pengar som ursäkt på bordet och rusar ut. Nu gäller det att snabbt hitta en taxi! Tyvärr visar det sig att vi har hamnat mitt i en stor manifestation som har samlat tusentals argentinare framför presidentpalatset. Med andan i halsen tränger vi oss fram bland folk tills vi äntligen hittar en taxi. Ja! In i bilen, iväg mot stationen. Vi tittar på klockan och slappnar av lite. Då blir det tvärstopp! Tre, fyra vägar med fem filer på varje korsas i ett totalt kaos av bilar, lastbilar och tutor. Vi kommer inte en meter. Längre fram kan vi skymta stationen så vi bestämmer oss för att dumpa taxin och springa sista biten. Resan kostar 10 pesos, men vi har ingen växel utan slänger till chauffören en 50-lapp och drar. Återigen kryssar vi oss fram, men den här gången bland bilar och lastbilar istället för bland folk. Vardagsedge! Med ett par minuter till godo hittar vi till slut vår buss, slänger in väskorna och sjunker ner i fåtöljerna. Äntligen, vi är på väg. Mot Anderna!

Freerides utsända har begett sig till Sydamerika för att se hur det egentligen ligger till med skidåkningen på denna kontinent. Tyvärr har vi inte fått så många svar den första veckan. En väska som inte hann med bytet i Frankfurt har gjort att den första veckan har handlat mer om strul med flygbolag än om skidåkning.

Hur det är att resa i Sydamerika har vi undersökt desto mer. Det är inte som att dra en chartervecka till Alperna; här får man jobba för att komma någonstans. Men det är samtidigt det som är poängen. Det finns inga färdiga paket, utan man får hitta sin egen väg. För att

Ett Buenos Aires som känns mer äkta; fotboll och barn som försöker tjäna ihop några pesos genom att visa upp sina konster utanför stationen.
Ett Buenos Aires som känns mer äkta; fotboll och barn som försöker tjäna ihop några pesos genom att visa upp sina konster utanför stationen.

komma hit finns två alternativ, flyg till Buenos Aires eller till Santiago. Santiago ligger precis vid Anderna, medan Buenos Aires ligger på andra sidan kontinenten. Detta kompenseras dock av att det är en vacker och mycket fascinerande stad, som dessutom är tokbillig att vara i. Att planera in ett par dagar med vackra sekelskifteshus, världens bästa och billigaste kött samt lite tango rekommenderas varmt.

Efter att trots allt ha fått nog av Buenos Aires 13 miljoner invånare och minst lika många dieselstinkande bussar ger vi oss hur som helst av österut. För ungefär 300 kronor fås en plats på en nattbuss med lyxiga fåtöljer som på 15 timmar tar sig till Mendoza. Mendoza ligger precis vid foten av Anderna, har ett universitet med en hel del kvinnliga studenter samt ett bra uteliv. Eftersom den försvunna väskan ännu inte har dykt upp och det råkar vara fredag stannar vi till och tar ett par öl.

Argentinas ekonomi drabbades av en rejäl krasch 2001 då peson efter att ha varit låst mot dollarn under 90-talet släpptes fri och sjönk som en sten. Detta har lett till att medellönen för en arbetare motsvarar ungefär 20 kronor i timmen och att hälften att alla argentinare officiellt räknas som fattiga men också till att Argentina är ett mycket billigt land att resa i. Anmärkningsvärt med tanke på att Argentina för hundra år sedan var ett av världens rikaste länder.

Freerides utsända, Daniel Furberg och Johan Hellman, sitter och väntar på ännu en busstation, den här i Mendoza.
Freerides utsända, Daniel Furberg och Johan Hellman, sitter och väntar på ännu en busstation, den här i Mendoza.

Detta är dock inget vi tänker på när vi dagen efter sitter på en ny buss på väg mot en ännu mindre stad, Malargüe, som ligger bara fem mil från skidorten Las Leñas, det första målet på vår resa. I på flygplatsen i Malargüe ska dessutom den försvunna väskan finnas, har vi blivit lovade. Vi tror det när vi ser det, tänker vi.

På väg från Mendoza till Malargüe, genom vidsträckta grässlätter.
På väg från Mendoza till Malargüe, genom vidsträckta grässlätter.

Malargüe visar sig vara en minst sagt liten stad, fattigdomen är mycket närvarande och flygplatsen är stängd. Nästa plan kommer om en vecka och då öppnar den igen. Väskan är här, men inlåst. Behöver vi säga att frustrationen nu är minst sagt påtaglig. Vi bestämmer oss för åka upp till Las Leñas hur som helst och försöka köpa eller hyra det som fattas. Nu är vi så nära bergen och snön att vi helt enkelt inte kan hålla oss länge. Tidigt på morgonen går vi upp och hoppar på en minibuss som ska ta oss de sista 5 milen. Efter en timma kommer fram, går ur bussen och andas in den friska bergsluften. Det är kanske fem minusgrader, lite molnigt i dalen men uppe på topparna skymtar solen. Äntligen är vi framme, äntligen ska det åkas!

Det kvarter i Malagüe där vi övernattar.
Det kvarter i Malagüe där vi övernattar.

Cerro Martin i Las Leñas, berg som lovar.
Cerro Martin i Las Leñas, berg som lovar.

Följ Freerides fortsatta äventyr i Sydamerika under kommande veckorna. Många intressanta orter i Argentina och Chile står på Att-Göra-listan!

Faktaruta: Argentina

Argentina nås med flyg till Buenos Aires på tolv timmar från ett antal europiska städer, som till exempel Frankfurt, Paris och Madrid. Från Sverige kan man flyga för under 10 000 kronor med lite tur.

I Argentina är det billigt. Att bo på vandrar hem kostar sällan mer än 50 kronor natten i sovsal och under hundra kronor i ett eget rum. En middag med en rejäl köttbit och en flaska vin kan man få för en femtiolapp och att åka landet runt med buss kostar 2-3 kronor milen. På skidorterna stiger priserna rejält, men det är fortfarande långt billigare än i Alperna.

Argentinarna pratar spanska, och det är helt klart en fördel om man gör det själv med. Här och var finns folk som kan engelska men det kan man absolut inte räkna med. Men om man inte kan spanska ska man absolut inte stanna hemma, en parlör och lite tålamod räcker långt. Människorna är mycket trevliga och gör sitt bästa för att förstå.

Text: och bild: Johan Hellman, www.johanhellman.com
Var först med det senaste inom skidvärlden. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och undvik att missa något.