Hallå där: Patric Nyberg, team manager för slopestylelandslaget
Du har med stor sannolikhet läst bloggen om det svenska slopestylelandsslaget. Men vem är mannen bakom orden och hur blir man tränare för ett landslag? Freeride tog ett samtal med Patric Nyberg, team manager för Freeskiing team Sweden.
En uppkopplad coach!
Foto: Niclas Magnusson
Hej Patric. För dem som inte vet vem du är, hur skulle du beskriva dig själv?
–Jag är uppvuxen med snö och har levt för äventyr så länge jag kan minnas. Passionen för skidåkning har för min del alltid genomsyrats av känslan att kunna åka var som helst och göra vad man vill. När portåkning blev för tråkigt började jag åka puckelpist. När mina tränare på skidgymnasiet sa åt mig att göra mer domaranpassade trick skiftade jag fokus igen mot parkåkning. Men utvecklingen följde även där och när det blev tävling av det började jag arbeta med cirkus på snö. Sen blev slopestyle och halfpipe OS-grenar och eftersom jag varit med i branschen så länge blev det naturligt att arbeta med det. Jag mötte en hel hög härliga skidåkare i olika åldrar som stod för det jag själv alltid förespråkat som skidåkare, skidglädje. Jag blev erbjuden en tjänst hos Svenska Skidförbundet med möjligheten att stötta alla som åker park på deras egna villkor. Då var valet inte svårt och det är det jag gör idag
Du hade tidigare smeknamnet ”Patte 1080”. Lever det fortfarande kvar?
–Oj. Det var länge sedan, haha. Det är sant till hälften. Patte har varit mitt smeknamn sedan jag var liten. Sen gillade jag att snurra mycket och eftersom 1080 var ett coolt trick på den tiden så det körde jag det en del.
Vad är dina uppgifter som team manager för slopestylelandslaget?
–Min uppgift är att skapa ett naturligt utrymme för freeskiing som kultur och företeelse inom Svenska Skidförbundet. Det sträcker sig från att planera och arbeta med läger och tävlingsresor till att kommunicera med FIS och vår olympiska kommitté, SOK. Det innebär också att hjälpa åkarna i landslaget att både satsa på att tävla mot OS och att få stöd i sina egna åtaganden inom film och foto. Det är mycket småsaker som bygger helheten och jag drar i så många trådar jag kan för att utvecklingen inom förbundet ska gå åt det håll åkarna vill.
Hur förbereder du dig inför ett läger med dina åkare?
–Förberedelsen ligger i att få alla att befinna sig på en plats samtidigt där det är grymt att åka. Väl där blir det en hel del kommunikation för personlig utveckling. Det är också viktigt med pedagogik för att få biomekaniken att gå ihop med den personliga stilen i en abstrakt uttrycksform.
Vad var ditt intryck från för-OS i Sochi?
–Det var grymt att få se arenan och hänga med Forsell som är där och bygger banorna. Jag har känt honom länge och har stort förtroende för det han gör. Banan kommer att bli i ”standardform”, men förutsättningarna talar för riktigt hög kvalitet och en grym publikarena. Nu blev det ingen tävling i slopestyle i år för all snö kom som regn. Men det blir nog inget problem nästa år med lite bättre framförhållning. Det är mycket kvar att få klart byggnadsmässigt, men det verkar vara under kontroll vad jag har fått höra. Det är svårt att få grepp om hur omfattande ett OS är och allra mest projektet med området kring Sochi, där det arenamässigt var helt öde för fem år sedan.
Är livet som tränare lika glamouröst som man kan tro?
–Glamour är synonymt med skönhet och karisma. Det jag håller på med är ett arbete. Det är viktigt för mig i min yrkesroll att uppnå resultat för dom jag arbetar för, åkarna. Om vi utvecklas och har roligt i de sammanhang vi vill vara och uppnår det som förväntas av oss är det grymt glamouröst.
Foto: Niclas Magnusson
