I skuggan av skate

Skate och snowboard. Skidåkning och …? Få har sett släktskapet mellan skidåkning och inlines. Hur kommer det sig att skidor är hippare än snowboard, men att läget är det motsatta på asfalt? Freeride har sökt med ljus och lykta i branschen och bland åkare för att reda ut mysteriet.


Karl-Anton Svensson vet hur man tar höjd och grabar ordentligt.
Foto: Anders Wingqvist

Grön gubbe. Sen slår trafikljuset kvickt om – röd gubbe. Bilmotorer börjar varva och alla fotgängare stoppar vid övergångsstället i korsningen mellan Kungsportsavenyn och Nya Allén. Ljudet av något som rullar och ett ihållande ”ooooooo” får fotgängarna att vända sig om. En kille på inlines är på väg rakt ut i gatan.
– Jävlar!
Inlineskillen är nödgad att omfamna trafikljusstolpen för att stanna. Två yngre killar i ledigt baggy jeans, ryggsäckar och varsin skateboard i handen fnissar lågt och betraktar inlineskillen.
– Ser ut som om han har tagit sig rakt ut ur ett avsnitt av Baywatch till Göteborg, säger den ena skejtaren lågt till sin kompis. De fortsätter att fnissa. Ljuset slår om, grön gubbe och folket korsar gatan. Inlineskillen snubbel-rullar över övergångsstället. Skejtkillarna är redan på andra sidan gatan och har börjat rulla i riktning mot Heden och ska sannolikt vidare bort mot Göteborgs Actionpark.

 
Aggressive Inlines från Salomon – numera ett minne blott.
Foto: Anders Wingqvist

Skateboard vs Inlines – en ojämn coolhetskamp
En scen som hade kunnat utspela sig i vilken stad som helst. Men vad är det egentligen som gjort att inlines fått en töntstämpel på sig? Från 70-talets disco-rullskridskor, med bromskloss längst fram och fyra färgglada hjul, gärna i pastell- eller neonfärg, monterade i par som på en bil, utvecklades rullskridskor via Rollerblades till dagens olika varianter av inlines. Den nya skolan av skidåkare började experimentera med twintip-konstruktion, rails och olika varianter av skruvar och volter i slutet på 1990-talet. Inlineåkning i liknande tappning som skate har aldrig blivit särskilt stort, men drog igång ungefär samtidigt. Men vad var det som gick snett?

Salomon var ett av de företag
som valde att lägga ner sig sin inlinesdel för ungefär tre år sedan. Robert Gustafsson, som är hårdvaruansvarig säljare för Salomon Sverige, förklarar:
 – Inlinesförsäljningen boomade hårt kring millennieskiftet. Det såldes extremt mycket inlines i början av 2000-talet, allt från fitness och allround, till aggressive. Försäljningen var stor både internationellt och i Sverige. Sverige var riktigt bra. Uppskattningsvis så var andelen aggressive-inlines ungefär 25 procent, så fitness/allround-delen var ju i klar majoritet. Runt 2005 stagnerade försäljningen. Jämför med skateboardåkningen, den har också gått i vågor om man tittar i popularitet hos den breda massan men nu verkar den ju vara här för att stanna.

Varför avvecklade ni verksamheten?
– Det var ett centralt beslut från våra huvudmän nere i Frankrike att Salomon skulle satsa på det vi var bäst på, det vill säga sporter på och vid sidan av berget. Salomon slutade i samma veva med inlines, surfbrädor och våtdräkter. Allt lades ner. Surf handlar om hav och stränder, inlines åker man i staden och det var därmed fel element för oss. Men det var ett tråkigt beslut på många sätt – Salomon låg i framkant med många spännande teknologier både på surf och på inlines. Men det finns ju inget som säger att Salomon inte kan plocka upp nerlagda produktområden igen, det styrs ju av utvecklingen.


Både skejt- och inlineåkarna i Göteborgs Actionparl imponeras av Maximilliam Smiths stil.
Foto: Anders Wingqvist

Många av de som Freeride pratat med verkar ha en bestämd uppfattning om att inlines inte alls är lika coolt som skateboard – vad tycker du?
– Ja, inlines har fått en negativ stämpel. Jag åker skateboard själv och när jag skejtar i olika parker runt om i Sverige så ser man ju att det är rätt få inlines-åkare. Bland gemene man anses det kanske inte lika coolt med inlines. Det kan ha att göra med fitness-trenden, att den gjort hela inlinessporten ocool hos viss corepublik. Att skrinna runt i tights anses kanske inte lika coolt som att kick-flippa en skateboard ner för en tolvstegstrappa helt enkelt. Inom skateboard finns det ju ingen liknande avart med träning, stavar och tights. Skate är mer creddigt rakt igenom.


Stora korset på inlines, Maximilliam Smith tränar grabar inför skidsäsongen.
Foto: Erik Carlsén
Många instämmer i den åsikten. Inlines hamnar ofta i skuggan av skateboard. Några av kommentarerna som Freeride stötte på var följande:

– Jag tror att det är coolare med skateboard för att det är svårare, skateboarding har längre historia och hör till familjen brädsporter (framförallt surfing) och slutligen för att det finns stora profiler inom sporten. Kan du till exempel nämna någon känd inlinesåkare? Det kan inte jag i alla fall. /Johan Svärd, åker skidor och inlines

– Inlines ser faktiskt inte lika häftigt ut, inlinesen sitter ju fast på fötterna, brädan kan göra trix ”av sig själv”. /Elin, åker skate och snowboard

– För det första har all brädkultur en stark tradition som startar med vågsurfing någon gång under 1900-talet. När de första surfarna hittade ut till vågorna tvistar experterna om, men vad jag vet så började surfkulturen växa i 50-talets Hawaii och 60-talets Kalifornien. All skateboardåkning är från början ett försök att efterlikna vad man kan göra med en surfbräda ute i vattnet. Nough said!?

– Jag kan tycka att inlines är roligt och spektakulärt att titta på när de kör vertramp eller grindar feta rails. Men för att jag ska gilla det krävs det verkligen att åkarna på rullskridskor kör riktigt fett och gärna snurrar och flippar som galningar (ungefär som snowboardåkning går mot större och större hopp, fetare och högre höjder). När jag ser en inlinesåkare i en miniramp eller på någon mindre streetyta ser det inte alls coolt ut. De som åker har garanterat lika roligt som brädåkare men skateboard är så mycket svårare och snyggare oavsett om du kör fett eller inte.

– Nu till lite barnsligare argument. Inlinesåkare klär sig utan stil och drar sig stilmässigt snarare mot rave-utstyrsel och gamla 90-tals FILA-hiphoppare än mot trendig punkrock-eller cool hiphop-stil. Avslutningsvis; det är inte coolt med inlines helt enkelt. /Oscar, åker skate och snowboard


Karl-Anton Svensson jagar sin skugga i Göteborgs Actionpark.
Foto: Anders Wingqvist

Gabriel Gök känner på ett av räckena i Göteborgs Actionpark.
Foto: Anders Wingqvist

En av dem som tänker i helt andra banor är Anton Jansson. Han är av många kallad jibbsveriges bästa railare. Vintertid är det skidor som gäller, på sommaren fortsätter han att glida stilfullt på räcken, men då ”grindar” han med inlines istället för skidor och byter underlag från snö till asfalt. Han resonerar så här kring den förhärskande uppfattning att inlines inte är lika coolt som skateboard:
– Jag tycker inte det är så konstigt att ”de” inte tycker att det är lika coolt. De flesta har bara sett inlinesåkare åka runt med sin mammas inlines och gjort 180’s på backen. Hade vi haft lika stor exponering som skateboard har så skulle alla se vad sporten egentligen handlar om och det med coolt och töntigt skulle mer eller mindre försvinna. Det som syns blir mainstream, det som är mainstream blir coolt och det blir de som får pengar och uppmärksamhet.

Så inlines är inte töntigare än skateboard?
– Absolut inte! Inlines, tillsammans med skidor, är och kommer nog alltid vara det roligaste och ”coolaste” jag vet. Men jag tycker dock inte det är mindre coolt med skateboard eftersom det är två helt olika sporter inom samma kategori, ungefär som fotboll och hockey. Inlines är en helt egen sport och att säga att den är töntig innan man ens har satt sig in i den är bara en dålig fördom, säger Anton Jansson.

Vare sig det handlar om inlinesscenens brist på medial exponering, att man ”sitter fast” eller att klädstilen liknar ”rave-utstyrsel” och ”90-tals FILA-hiphoppare”, så återkommer flera av de som Freeride pratat med till faktumet att inlines har en stark koppling till rullskridskor som motionsredskap. Det verkar ha skett någon form av ihopklumpning av aggressive inlines och fitness. Och om valet står mellan inlines med bromsklossar, stavar och tighta kläder eller skate är det kanske inte så konstigt vilken sport som drar det längsta strået.


Maximilliam Smith – en av Skidsveriges unga talanger som sett kopplingen mellan inline och jibb.
Foto: Erik Carlsén
Skidåkningen har dock potentiellt ett liknande problem. Både längdskidåkning och portåkning är träningsinriktade och kräver åtsmitande persedlar, men dessa sporter har knappast saboterat jibb- och friåkningens popularitet och coolhet. Fartgrenarna inom skidåkning lider ju inte heller av någon ”cred-brist” direkt, störtlopp och super-G åkare har ju respekt, trots att de kör i snortighta fartdräkter.

Vi frågade Robert Gustafsson, Salomon Sverige, hur han såg på fenomenet:
– Jag tycker att parallellen jibb och längdskidåkning är långsökt. Längdskidor åker man ju på platt mark och jibb/freeride körs ju utför. De åker ju inte ens på samma ställen. Fartgrenarna inom utförsåkning har ju respekt av andra skäl – alla som någon gång bevittnat en störtloppstävling inser ju vilka atleter det är, att det är duktiga skidåkare med stort mod. Längdskidåkarna bör ju också få cred med all den träning och fokusering de lägger ner. Men inlines verkar börja ta fart igen, speciellt bland yngre kids som åker skidor. De börjar förstå att känslan av att jibba på skidor och åka aggressive-inlines är rätt likt så det skall bli mycket intressant att följa utvecklingen och se vart den leder.

Och Freeride följer utvecklingen. En av de yngre skidtalanger som har sett kopplingen mellan jibb och inlines är sextonåriga Maximilliam Smith från Göteborg. Han kammade hem juniorklassen i Big Air SM 2009 under Freeridehelgen i Åre och har insett att det finns mer att göra sommartid än att köra vattenhopp, träna på trampolin eller flyga ner till Nya Zeeland för att stilla skidabstinensen. En längre intervju med Maximilliam följer inom kort på Freeride.

Text: Anders Wingqvist
Var först med det senaste inom skidvärlden. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och undvik att missa något.