Köpguide: Att välja rätt bindningar

Skidor utan bindningar är som pinnglassar utan pinnar – svårhanterliga. Men hur ska man navigera i djungeln av konstruktioner, och vilken bindning är lämplig för just dig? Freeride reder ut begreppen.

>>> Artikeln är uppdaterad i oktober 2020

Varje år dyker det upp frågor i forumet om vilka bindningar som är lämpligast för en individ. En fråga som kanske verkar ganska svår men egentligen är ganska lätt – något vi återkommer till senare i texten.

De senaste åren har det hänt mycket på bindningsfronten, framför allt inom hybrid- och techbindingar som blir allt lättare och bättre. Det som sticker ut mest är att hybriden Salomon Shift fått konkurrens från nylanserade Marker Duke PT.

Men vad är egentligen skillnaden på alla bindningar? Vad skiljer en hybridbindning från en rambindning? Vad är DIN-skala? Och hur bra fungerar demobindningar? Vi ska försöka att reda ut begreppen och nedan har vi kortfattat och godtyckligt generaliserat och kategoriserat bindningar i tre kategorier:

Alpinbindningar

Den klassiska bindningen för utförsåkning, gjord för att hålla fast pjäxan så att kraft kan överföras från åkare till skida. ­Samt släppa om så krävs­, bland annat med hjälp av fjädring samt roterande elasticitet som alla alpina bindningar innehar. Denna typ av bindning kommer dock i lite olika utföranden:

 

Demobindningar: Sitter i regel på hyr­ och testskidor, är tänkta att passa de flesta pjäxstorlekar och går enkelt att justera till annat sulmått på berget med få, eller inga, verktyg eftersom tå- och häldel är placerad på någon form av skena som gör att du kommer något högre upp. Hur detta ser ut, och justeras varierar mellan tillverkarna. Fungerar bra för många men när du börjar ställa högre krav på din åkning får demobindningarna ge vika.

Standardbindningar: Har oftast en DIN-­skala (de där små siffrorna som anger hur mycket kraft som krävs för att bindningen ska lösa ut) som vanligtvis slutar någonstans mellan 10 och 16. Huvudsakligen tillverkade i plast men det finns några småsyskon till racebindningar med en del metall i sig. Detta är den typ av bindning som de allra flesta skidåkare har monterad på sina skidor.

Racebindningar: DIN­-skala som slutar någonstans från 15 till 30, har allt som oftast högre elasticitet än standardbindningar. Bastanta byggen som i regel innehåller mycket metall. Som namnet antyder ursprungligen framtagna för alpin racing men används idag även av friåkare och jibbers som åker på hög nivå.

Hybridbindningar

Tanken med en hybridbindning är att blanda det bästa av två världar. Möjligheten att gå uppför med relativt låg vikt och samtidigt kunna åka nedför utan större kompromisser. En hybridbindning är utrustad med tech-lösning (läs mer om tech längre ned) vilket gör att du inte behöver lyfta bindningens bakdel, men har i övrigt samma konstruktion som en klassisk alpinbindning vilket resulterar i en bindning som sitter fast ordentligt och löser ut när den ska på vägen ned. Hybridbingingar kräver pjäxor med tech-inserts för att kunna gå uppför men det går att åka utför i vanliga pjäxor.

Inom denna kategori banade Salomon Shift vägen för några år sedan men nyligen lanserade också Marker sin variant Duke PT. I övrigt finns det mindre tillverkare med egna varianter men huvudsakligen är det idag Salomon och Marker som dominerar denna marknad.

Rambindningar

Rambindningar är föregångarna till dagens hybridbindningar. Tanken var den samma då som nu, att göra en bindning med möjlighet att gå uppför utan att tappa nämnvärd prestanda och kraft nedför. Fördelen med en rambindning är att du kan använda dina vanliga pjäxor och ändå ha möjlighet att gå uppför. Nackdelen är att hela bindningen behöver lyftas i varje steg, eftersom tå- och häldel sitter ihop med en ramkonstruktion. Detta i kombination med att gå i pjäxor utan gåläge gör att vägen upp blir betydligt tyngre.

Åsikterna om rambindningarnas egenskaper nedför går isär men faktum är att bindningen med ramkonstruktion blir något högre (likt en alpin demobindning) vilket enligt många ger en annorlunda känsla vid åkning nedför. Konstruktionen med en slags skena/stav som går längs hela bindningen gör också att skidan inte kan böjas på samma sätt där bindningen är monterad vilket också kan påverka skidans egenskaper.

Hur som haver, även om rambindningar hamnat i skuggan av dagens hybridbindningar med tech-lösning så är det fortfarande ett prisvärt alternativ för dig som vill ha möjlighet att gå uppför vid något enstaka tillfälle.

Techbindningar

Minimalistiskt, lätt och snabbt och med helt annorlunda konstruktionen gentemot klassiska bindningar. Dynafit hade länge patent på denna lösning med idag finns ett stort utbud av varumärken på marknaden. Enkelt förklarat så är det två piggar som håller tåklacken på pjäxan och två som håller hälklacken. Det finns dock också varianter där bakdelen liknar en alpin bindning med klassisk fjäder, exempelvis Marker Kingpin.

Oavsett variant så slipper du lyfta något av bindningen alls och ”pivot­pointen” (den punkt där bindningen har sin rotationspunkt för steg) hamnar närmare trampdynan, vilket skapar ett naturligare steg än vad en rambindningar har. Techbindningar kräver pjäxor som är speciellt anpassade för denna typen av bindningar, vilket på pjäxlingo oftast kallas ”tech-inserts”. Vissa techbindningar är DIN-certifierad och vissa inte.

Inom techbindningar finns ett stort utbud med allt från extrema lättviktsvarianter med minimalistisk design och begränsade åkegenskaper till mer bastanta modeller som ska klara tuffare åkning och som liknar alpina bindningar både i prestanda och utförande. Fördelen med alla typer av bindningar inom denna kategorin är utan tvekan den låga vikten och egenskaperna uppför. Nackdelen är att dessa bindningar inte har samma elasticitet i sidled vilket gör att många upplever att bindningarna tyvärr inte alltid löser ut när de ska och vice versa.

Övriga alternativ

Det finns också ett gäng alternativ som ger dina vanliga alpinbindningar möjligheten att gå med, allt ifrån ledade bottenplattor till insatsbindningar. Dessa är dock oftast tunga, otympliga och med tvivelaktiga turegenskaper. Men på senare år har det kommit varianter, exempelvis Cast (utbytbar tådel kompatibel med Look) och Daymaker (insats som enkelt förklarat är en förfinad variant av klassiska Alpine Trekker), som enligt många är ett vettigt alternativ.

Dessa typer av lösningar passar dig som verkligen vill åka med dina alpina bindningar nedför och är beredda att gå uppför med relativt otymplig utrustning. Detta kan också vara ett alternativ för dig som vill testa på att tura för första gången men som inte vill lägga en massa pengar på nya bindningar.

Vilken bindning ska jag ha då?

Den till synes svåra frågan, som egentligen är ganska lätt. Fråga dig själv följande:

Ska jag tura?

Om svaret är nej – standard alpinbindning med den DIN som du behöver, märke och modell väljer du efter ekonomi eller vad du själv tycker är estetiskt tilltalande. Är svaret nej och du ställer din DIN över 12 eller har problem med att vanliga alpinbindningar går sönder stup i kvarten – välj racebindningar, det är dock högst troligt att du redan vet om att du behöver dessa om så är fallet.

Blir svaret ja så kommer följdfrågorna: Hur mycket? Hur långt? Vart?

Blir svaret på första frågan någonstans mellan ”sällan till ganska ofta”, på andra frågan ”oftast inte långt” och tredje frågan ”oftast i anslutning till ett liftsystem”, ja då är en hybrid, alternativt rambindning, något för dig. Nu är det bara att välja en bindning med lagom hög DIN för dig och utvärdera huruvida du behöver en mer turinriktad hybrid eller ej (och det svaret kommer i regel med vilken DIN du behöver).

Blir svaret däremot något i stil med ”oftast, långt och långt från liftsystem” – kör på techbindningar, välj den modell med de egenskaper och DIN du behöver. Åker du även i liftsystem emellanåt så är de flesta ytterst tacksam om du väljer en modell med skistoppers, alternativt använder fångremmar i liftsystemet.

Hur ställer jag in mina bindningar? Vad ska jag ha för DIN-värde?

Andra frågor som ska besvaras är vilket DIN-värde bindningarna ska vara inställda på, samt hur man ställer in förspänningen. Nedan finns några länkar som kan hjälpa dig på traven, men är du osäker rekommenderar vi att du vänder dig till en butik eller verkstad.

Länk: dinsetting.com – Ett hjälpmedel för att räkna ut DIN-värde.

Länk: Forumtråd – Att ställa in bindningar och DIN-värden

Text: Petter Elfsberg
Text: Robert Jarlenäs
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.
7 kommentarer Kommentera   Läs alla kommentarer (7)