Red Mountain – Kanadas roligaste terräng?

När Johan Jonsson från skidfilmsgänget Secondhands var över och filmade för kommande Anaconda Café gav han fingret åt de stora kanadensiska skidorterna och styrde mot ett rött berg som ligger på gränsen mellan British Columbia och USA.

Vill du åka till ett berg i Nordamerika där personalen välkomnar friåkare på samma sätt som de välkomnar rika människor? Vill du åka till ett berg med sjukt rolig terräng och inga liftköer? Vill du åka till ett berg i Kanada där liftkortspriserna ligger långt under Whistlers? Det är klart du vill det! Du vill åka till Red Mountain!

Artikelförfattaren Johan Jonsson.
Artikelförfattaren Johan Jonsson.
Foto: Peter Oszadszky

Som litet svenskt skidfilmscrew on the road är man inte alltid van vid att få det flottaste boendet tilldelat sig. Man är i synnerhet inte van att bli tilldelad ett trevåningars lyxchalet med fyra sovrum, tre badrum, jacuzzi (inne och ute), ismaskin i kylen och fett hemmabiosystem (inbyggt i väggarna). Men det var just vad Erik på Xtravel hade fixat åt oss i Red Mountain.

Detta extraordinära välkomnande skvallrar om vad denna ort tycker om skidåkare av det friare slaget. Erik Kalacis, mannen som sköter orten, verkar ha förstått vad många andra orter tjurigt vägrar inse; det är inte bara de personerna som är köpstarka just idag som man måste attrahera, man måste även se till så att de som är köpstarka om tio, tjugo och trettio år kommer tillbaka. Eftersom vi friåkare är ett släkte av sällan skådat slag – handlingskraftiga, klyftiga och drivna, så tillhör vi ju självklart den grupp som om något tiotal år kommer att spendera hejdundrans massa pengar på skidorter världen över (hmmm).

När vi efter en riktigt god natts sömn beger oss upp på berget är det första som slår mig kvaliteten på liftarna. Inga åttastolars expressliftar direkt. Folk med känsliga bakar kanske tycker det är trist, själv tycker jag det är charmigt. Om man lägger ihop ett och ett inser man även att det är detaljer så som gamla liftar som gör att orter inte blir överbefolkade. En ny fyrstolslift kommer dock att byggas till nästa säsong, på gott och ont.

Wille Lindberg i snön.
Wille Lindberg i snön.
Foto: Peter Oszadszky
Wille Lindberg i luften.
Wille Lindberg i luften.
Foto: Peter Oszadszky

Red Mountain är måna om att vi ska få så mycket som möjligt gjort på berget och har därför försett oss med en sorts guide som visar oss runt på berget fram till lunch. Den första åkaren vi ser i offpisten under liften åker helt sjukt bra. Så bra att vi nästan blir nervösa. När åkaren sen drar en 360 på en liten klippa och vår guide berättar att han är 15 år gammal, känns det nästan lite jobbigt. Här kommer vi, ett filmteam från andra sidan jorden, och blir snudd på utägda av de lokala kidsen. Senare får vi dock reda på att killen är kanadensisk juniormästare i friåkning. Vi blir lite lugnare när vi inser att han i alla fall inte är en vanlig snubbe på en åktur på berget.

Den magiska kanadensiska försäsongen har inte riktigt hållit i sig ända tills vi dyker upp i mitten på februari. Det har regnat för någon vecka sedan och knappt snöat något sedan dess. Vår guide visar oss dock till en del fina åk där snön fortfarande är mjuk. Det är inte episka förhållanden, men flera gånger varje åk stannar vi ändå till och tittar oss omkring. ”Shit alltså! Vi MÅSTE dra hit när det är bättre förhållanden!” ”Men jävlar! Det här är sjukt bra terräng alltså!” Så fortlöper den första dagen. Glada utrop blandas lite besvikelse över att det inte är mer snö.

Johan Jonsson ler och Per Jonsson och Mt Roberts skymtar i linsen.
Johan Jonsson ler och Per Jonsson och Mt Roberts skymtar i linsen.
Foto: Peter Oszadszky

 

Clas Ahlstrand, Wille Lindberg och ett flott hus.
Clas Ahlstrand, Wille Lindberg och ett flott hus.
Foto: Peter Oszadszky
Inte bortalaget direkt...
Inte bortalaget direkt…
Foto: Peter Oszadszky

Nästa morgon träffar vi den unga killen med den sjuka stilen. Colston heter han. Vi frågar om han vill hänga på oss och åka lite och därmed har vi fixat en lokal guide till som dessutom är grym på att åka. Han visar oss ännu fler åk, mest i skogen, och gårdagens sköna känsla av att det här är ett sjukt roligt berg håller i sig.

Vi försöker att filma en del, men i och med att det inte har kommit något rejält dump på ett tag är det svårt att hitta ospårade saker att göra. Men vi hittar en del klippor i skogen som ingen hoppat och kör lite followcamsekvenser med hjälmkamera.

Så fortsätter de dagar vi har kvar också. Vi letar, hittar, svär över att det inte är bättre förhållanden, men skrattar ändå ständigt. Natten innan vår sista skiddag snöar det i alla fall ett par decimeter. Vi får känna på grymt kanadensiskt puder, och på de ställen där basen var mjuk även innan snöfallet är det sjukt bra. När vi senare på dagen packar bilen för att dra vidare är det nästan med gråten i halsen. Inte nog med att snön precis hade börjat komma, vi vet även att vi med största säkerhet kommer att få checka in på ett råsunkigt motell på nästa ort. Otur i oturen.

Svett hos Johan Jonsson, Patrik Lund och Wille Lindberg.
Svett hos Johan Jonsson, Patrik Lund och Wille Lindberg.
Foto: Peter Oszadszky

Det som jag minns bäst från vår vistelse i Red Mountain är att vi hela tiden hade roligt. Det finns många orter där man inte hade haft roligt alls i samma förhållanden. Men i Red var det kul, varje åk. Med riktigt bra förhållanden hade det varit magiskt!

Som avslutning vill jag citera Colstons svar på frågan ”Finns det något mer du vill tillägga om Red?” – ”People should know that this mountain is an amazing local hill. I find new things to ski here every day almost. If people are coming for great off piste skiing, and not chairlifts, shopping and partying this is the place to be… otherwise stay home.” Jag håller dock inte helt med. Allt finns här! Förutom liftköer, dålig attityd och massa sushirestauranger visserligen… Det hittar du i Whistler. Men du vill inte åka till Whistler. Du vill åka till Red Mountain.

Johan Jonsson och Per Jonsson tar snövägen hem och tackar för dagen.
Johan Jonsson och Per Jonsson tar snövägen hem och tackar för dagen.
Foto: Peter Oszadszky

Fotnot: Supertack till alla på Red Resort, speciellt Erik Kalacis. Supertack också till Xtravel (www.xtravel.se), i synnerhet Erik Asmussen, som fixade stora delar av vår Kanadatripp. Och glöm för allt i världen inte att se filmen Anaconda Café, där det är med en del åkning från Red Mountain.

Fakta: Red Mountain

Localtips på bra åkning
Det bästa med offpisten i Red, som ändå är ett hyfsat stort område, är att all åkning inom systemet kan nås från toppliften på Granite Mountain – Motherload Chairlift. Jag bad vår unge guide och local Colston rekommendera en del åk beroende på hur förhållandena är.

Vid puder
Bara åka upp med de två första liftarna. Åk i fallinjen under liften, funkar bättre när det är bra sikt, och skråa lite åt sidorna allt eftersom det blir uppåkt. Det här åket (eller åken, det går att variera mycket) brukar oftast hålla en hel dag. Dag två kan det vara en bra idé att åka upp med Paradise Lift, hika ett par minuter uppåt och åka rännorna där. Här blåser det ofta in mycket snö, och det är inte så många som åker här. När det är lite mer uppåkt rekommenderas Double Chair, för att sedan droppa in på baksidan av Red Mountain. Här finns det många bra spots att bygga kickers på, och även en hel del klippor.

När pudret i systemet börjar ta slut
Mt Roberts tar 20-40 minuter att hika upp på, beroende på hur väl man skött försäsongsträningen. Åk upp på toppen, fråga någon som ser ball ut hur man tar sig dit. Facet är ganska exponerat, till förbannat exponerat. När det är bra förhållanden är det en dröm för den lite mer avancerade åkaren. Massor av klippor, spines och rolig terräng att leka i. Perfekt terräng för film eller foto, ännu mer perfekt för att bara ha roligt med polarna.

Jibba
Man åker inte till Red för att jibba. Det finns en park. Men den är inte i närheten av de bästa svenska parkerna. Men om man bara öppnar ögonen hittar man gott om platser att bygga puderhopp på. Ett stort energiläskeblaskföretag valde Red för sin jättetävling White Rush i vintras. Vi åkte förbi några av hoppen som ingick i tävlingen. Bananas… Det finns alltså bra kicker spots, men det är inte det som är grejen med den här orten.

Boende
Det finns gott om boende uppe vid Red Mountain, bland annat väldigt fina stugor uppe i backen. Bara att sätta på sig skidorna på morgonen och dra iväg. Bekvämt! Rossland ligger bara cirka en mil från Red Mountain, och där finns allt man behöver – mycket mer boende (i alla prisklasser), affärer, skidshopar mm.

Ta sig dit
Xtravel rekommenderar flyg till Vancouver och sedan hyrbil därifrån. Det går visserligen Greyhoundbussar men det alternativet är för dig som känner dig väldigt fattig men har otroligt gott om tid. XTravel arrangerar i vinter resor till Red Mountain och andra kanadensiska orter med guider som Per Jonsson, Per Huss och Jon Örarbäck, www.xtravel.se.

Tävla
På Mt Roberts, hålls varje år en friåkningstävling som ingår i den kanadensiska friåkningstouren. Är du sugen på att vara med? Besök www.canadianfreeskiing.com

Snabbfakta
Dalstation: 1185 möh
Toppstation: 2073 möh
Fallhöjd: 880 m
Årligt snöfall: 750 cm
Säsong: 8:e december – 8:e april
Åkbar terräng: 1685 acres (682 hektar)
Antal pister: 87

Hemsida: www.redresort.com

Text: Johan Jonsson
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.