Snökvalité: En snöläggares känsla för iskristaller och -kockor

Vad spelar snökvalité egentligen för roll? Fråga Erik Hansson, arbetsledare Snö och Pist på Skistar Åre, och man inser snart att schysst snökvalité är a och o för ett bra underlag, som funkar till exempel att köra Alpina VM 2019 på.

Erik, som “är född och uppvuxen i Åre på skidor eller bräda,” har alltid hållit på med snö. Utöver snöläggare har han även jobbat som skidpatrullör och lifttekniker.

Dessutom är pappa legendaren och Åreprofilen Nalle Hansson.

– När han såg att jag kunde frakta mig på egen hand utför Stöveln, så fick man börja vara med på världscuptävlingar. Då fick man börja med en borrmaskin.

Freeride har tidigare tacklat snölagring och nu har turen kommit till snökvalité. Och vem är väl bättre än herr Hansson att besvara frågeställningen – är snö bara snö?

Redo med borren

Hur mäter ni snökvalité?

– Det bygger väldigt mycket på erfarenhet, mag- och fingertoppskänsla. Du har borren, det är ditt instrument. Du borrar, knackar, känner, du ser vad för slags snökristaller som kommer upp. Är det fuktigt, är det torrt, är det små iskristaller, stora? Du bildar dig en uppfattning.

– Du fortsätter sådär så djupt som du vill ner och vi vill ner på minst 20 centimeters djup. Det du märker när du knackar är att ofta har du en hård yta. En Svensson skulle nog säga en isig yta. Jag säger att det är en väldigt kompakt yta.

– Antingen är det som att du knackar i ett golv, du knackar som uppe på ytan på det här islagret eller så kryper borren ner när du knackar. Då ser du direkt att, ‘Ok, jag hade ett hårt lager uppepå,’ sedan var det mindre kompakt snö längre ner för borren sjunker igenom.

– Men har du ett bra underlag, då har du väldigt bra resonans i borren. Du knackar och det är precis som att knacka i ett bord. Bara, ‘donk, donk, donk.’

Tävlingsslitage

Varför vill du ner just 20 centimeter?

– Helst vill du komma ifrån att du inte har några lager. Utan att det är ett stort lager. Anledningen att du vill ner på minst 20 centimeter, om vi säger typ för en världscuptävling. Du har ett visst slitage under en vanlig teknikvärldscup som vi har i Åre varje år. Folk skulle bli förvånade om de visste hur mycket snö åkarna och haspatrullen flyttar på.

– Ändå så tänker vi, ‘Jamen, det är ju is som de åker på.’ Men då [under VM 2019, reds anm.] har vi 750 volontärer på skidor som bara hasar hela tiden. När de här två tävlingsveckorna har gått har vi tagit bort cirka 20 centimeter av den här snön från ytan. Så därför måste du ha även ett hårt underlag inunder eftersom snön försvinner.

Fukten går ur snön

Men det är lätt att kanske glömma att även ett VM-underlag har sitt bäst-före-datum.

  Ett underlag har på något vis en viss livslängd. I och med att du hela tiden har väder och vind att jobba med. Det avdunstar hela tiden. Har du strålande sol, blå himmel, stjärnklart på natten — det avdunstar energi från snön. Fukt.

– Det gör att i teknikbacken, på damsidan inför VM:n, den hade vi inte vattnat när vi hade störtloppstävlingarna. För så fort underlaget är färdigt, måste du underhålla det underlaget.

– Kommer det nysnö på ett färdigt underlag, då isolerar den nysnön. Det är som att du drar på dig mössan. Du ser det otroligt snabbt.

– Du har fått till ett superunderlag. Och så kommer det tre centimeter trevlig pudersnö uppe på det där. Du tar och skrapar bort en liten yta med foten eller handen. Direkt ser du, ‘J-vlar, jag fick med lite, lite snökristaller och det började lossna.’ På toppen av underlaget.

– Du kan ju tänka dig att hålla en VM-arena fri från nysnö. Det är ett sjukt jobb. Det är sjukligt att vi håller på med det här överhuvudtaget, skrattar Erik.

Skiljer det sig hur man mäter snökvalité mellan natur- och kanonsnö?

– Det är ingen skillnad. För snö är snö. Jag gillar inte när folk säger konstsnö för det är ingen magi. Vi hjälper till och gör snö. Vi skapar snökristaller. Enda skillnaden är att en snökristall från en snökanon innehåller mer vatten än en naturlig snöflinga. Därav blir kanonsnö mer slitagevänlig. Den tål högre tryck.

Drömmen om den ideala snötillverkningen

På vilka sätt jobbas det med att förbättra snökvalitén?

– Om jag tänker på gästpreparering. Det är det här som är så svårt, folk vill ha jättebra underlag i backarna men de vill samtidigt att vi ska öppna så tidigt så möjligt på hösten. Öppna så tidigt så  möjligt på hösten, det betyder att vi har marginaltemperaturer. Den bästa kanonsnön, den gör vi mellan -8 och -12. Det är inte alltid vi har stabilt -8,-12 i november för att hinna öppna till Lucia. Utan vi står och gör så mycket snö vi kan på -4.

– Drömmen är att man får -10, -15 och att du gör snön i rätt temperaturer. Då kommer du uppleva en trevlig, inte så isig nedfart. Och där jobbar väl industrin för att ta fram snökanoner som jobbar bättre i marginaltemperaturer.

– Du vill finare munstycken på snökanonerna, det ska dra mindre vatten, dra mindre energi. Och någonstans, varför utvecklar vi det här? Jo, för att skapa en ännu bättre produkt.

 

 

Text: Malin Dunfors
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.