Tropiska vågor på Sri Lanka

I Indiska oceanens 30-gradiga vatten kan du paddla dig i form inför vintersäsongen. Häng med på en veckas surfcamp bland sköldpaddor, apor, varaner, exotiska frukter, fina beach-breaks, avdankade världstoursåkare liksom högaktuella världstoursåkare, livsfarliga tuk-tuk färder, paradisstränder och palmer. Välkommen till södra Sri Lanka.

På Instagram flimrar ännu en försäsongsbild förbi. Det är oktober 2017 och ivriga skidåkare i Åre har redan varit uppe på Skutan. Snön sägs vara inblåst, men en inzoomad svängbild ser faktiskt ganska fluffig och fin ut. Till råga på allt är himmelen blå. Nu är skidsäsongen igång, bara att tuta och köra mot norr eller?!

Instagram är det mest förkastliga av sociala medier. Bildbaserat, rent och snyggt. Till och med reklamfritt tills för inte allt för länge sedan. Skidsäsongen är inte igång i oktober. Det är några få förunnade entusiaster i Jämtland som tajmar väder och ett supertidigt snöfall med samma precision som en laserstråle. När oktober-månad byter blad i almanackan till november reser vi inte norrut mot svenska berg med klent snötäcke och liftar som ännu inte är igång, vi tar en flight långt, långt söderut.

På södra Sri Lanka är klockan 8 på morgonen. Temperaturen i luften är runt 25 grader Celsius och Indiska oceanens vågor som rullar in mot stranden håller en temperatur på drygt 29 grader. Surfskolan ringer in. Vågmagister Randika Eshan och paddeladjunkt Nalindu är förberedda.

De har lagt upp fem surfbrädor som allesammans är kring 8 fot långa, vilket är en perfekt nybörjarstorlek. Jämte varje bräda har de dragit ett rakt streck i den svarta sanden. Randika går igenom grunderna för oss fem kursdeltagare: hur vi ska ligga när vi paddlar för att både få bra balans och kraft, samt hur vi ska göra ”poppet” upp till stående.

”Vi lystrar på lankesen och börjar fladdra med armarna i luften och ned i sanden likt sköldpadsbebisar som efter kläckning hasar sig ned mot vattenbrynet.”

Vi stretchar tillsammans. Nacke, armar och axlar, snabbt lite ben. Sedan torrtränar vi: de sträcken som Randika har målat upp är inga gränser för hur nära brädorna får ligga varandra. Utan de är mittlinjen för våra imaginära brädor. Vi lägger oss i surfposition med strecken rakt under oss, bröst och nacke ståtligt upphöjda och så skriker Randika:
– Start paddeling!
Vi lystrar på lankesen och börjar fladdra med armarna i luften och ned i sanden likt sköldpadsbebisar som efter kläckning hasar sig ned mot vattenbrynet.

– STAND UP! gastar Randika Eshan sedan.
Vi hoppar upp efter bästa förmåga, försöker placera fötter tvärsöver den streckade linjen och samtidigt landa i en skön sumo-liknande grundställning.
– Ok, good! One more time, ljuger han.

För det blir inte en gång till. Vi kör 7-8 gånger till, minst, och han hjälper oss med detaljerna ”längre fram med benet, du måste stå på linjen annars kommer brädan att välta i vattnet, snabbare upp annars hinner brädan dyka ned i vågen som hinner att bli för brant”. ”Är detta verkligen kul?” tänker jag och skickar menande blickar i riktning mot mannen som bär ansvar för att vi allesammans hamnat här på surfstranden SK Town utanför staden Matara på södra Sri Lanka. Mannen heter Adam Widén.

Adam Widén är 31-år gammal, förre detta tävlande friåkare och har en dialekt som för tankarna till Linköping-Norrköping, men sanningen är att han härstammar från Karlskoga i östra Värmland. Tillsammans med kompisen Fredrik Lindstål har han nu startat surfcampet Indian Ocean Surf Club (IOSC) här på södra Sri Lanka. Allt har gått i en rasande takt: från att idéen fanns för ett par år sedan hittade Fredrik Lindstål, som tidigare hade varit rätt mycket på Sri Lanka, förra vintern rätt ställe att realisera drömprojektet på.

Idéen var att starta en surfclub i lite mindre skala. Fredrik Lindstål kom till ett boende i SK Town som hette ”Neutral Wind – Leonards place”. Ett mysigt och lagom litet hotell med sex rum för gäster, bra plats för surfbrädor, utedusch och en riktigt mysig terass med kök allra längst upp. Havet bara ett stenkast bort.
– Nu har jag hittat stället, du åker dit och kollar i mars och om du gillar det så ska vi köra! sade en entusiastisk Fredrik till Adam Widén. 

Adam Widén har knappast ett långt register av surande på sitt CV. Men tyckte ändå att Fredrik Lindståls entusiasm kanske var lite väl stor. Adam Widén ligger bakom arrangemanget VM-kval i Dödshopp. Han har också jobbat på nischade resebolaget Xtravel. Han visste att resebranschen kräver mycket och gediget arbete. Samtidigt hade han insikten om att det finns många pärlor ute i världen som är som gjorda för att göra resor till.  När han åkte ner till SK Town på rekognosceringstur i mars 2017 var han minst lika peppad som kollegan Fredrik:
– Framförallt när jag såg läget på surfcluben och hur vågorna var på stranden nedanför så kändes det bara helt perfekt, minns Adam Widén.
Men det var fler saker som behövde falla på plats:
– Själva boendet behövde sig en rejäl uppfräschning, och när vi tillsammans med ägaren Leonard hittade en vettig form för samarbete så var saken klar, berättar Adam Widén.

Månaderna från mars till öppningen i november 2017 har därefter varit fyllda med renoveringar och annat arbete. Men initialt så har konceptet fungerat över förväntan, surfcluben är mer eller mindre fullbokad januari ut. Namnet på surfcluben blev Indian Ocean Surf Club (IOSC) och det valet var ingen slump:
– Både jag och Fredrik är visionärer. Om det fortsätter att gå bra här på Sri Lanka så vill vi öppna fler surfklubbar med samma koncept. Det var därför vi valde att ha med Indiska oceanen i namnet, det finns ju fler fina, tropiska stränder där detta hav rullar in surfvågor. Indien är exempelvis ett av dessa ställen som vi också är sugna på, berättar Adam Widén. 

Tillbaka till surflektionen. Efter en kvarts sandigt strandsurfande, stretchande, och teoretiserande är vi vattenmogna. Vi tar oss ut på sandstranden. De stora 8-fots brädorna under armarna och leashen runt smalbenet. Vår huvudcoach Randika, som är lokal surfare precis som hans side kick Nalindu, är noga med att vi inte ska vara för nära varandra när vi går i vattnet, vilket är klokt: Hur många nybörjare startar inte sin karriär som surfare i en liknande situation med att få någon av de andra elevernas bräda på sig?

Det varma & salta havsvattnet sköljer bort all sand på mage och lår, som satt sig efter paddlandet i sanden. Leahsen runt smalbenet känns i början, men sitter efter en stund bara obemärkt på. Vi tar oss ut och vår coach Randika hjälper oss en och en, säger åt oss att paddla, står vid sidan och ger en knuff när vågen kommer och så ”stand up”.  Även coachen Nalindu hjälper till. Upp på brädan och vi fem som kör trillar, står, trillar igen, står lite längre, svär, tjoar, blir förbannade, skrattar och försöker om och om igen.

”En annan sport. Ett annat element. Här är inte backen konstant. Backen rullar på dig bakifrån och du har en enda chans att åka med den.”

Vågsurf är ingen lätt sport och det är något helt annat än att åka skidor som de flesta av oss har gjort sedan barnsben. Det är en alldeles särkilt frustrerande och samtidigt förförisk feeling att lära sig nytt. En annan sport. Ett annat element. Här är inte backen konstant. Backen rullar på dig bakifrån och du har en enda chans att åka med den.

Ett par timmar varar surflektionen. Mellan 8-10 varje förmiddag är det lektion för de som bor på surfcluben och vill få hjälp av Randika och Nalindu. Det kan låta lite med två timmar surf. Men om du som nybörjare tragglat i vittvattenvågornas frustande skum i 120 minuter vet du att det är ingenting mindre än en evighet. Flera av oss viker av för vattenpaus efter 45 minuter, några kör ett pass till medan andra väljer att strosa upp mot boendet eller bara sitta på stranden och njuta av värmen och kika på de andra.

Surfsäsongen på södra Sri Lanka krockar bara delvis med skidsäsongen. Vågorna börjar rulla in redan i början av november i de sydvästra delarna och i december är det mer eller mindre prime time, för att sedan fortsätta hela mars ut, varefter monsunperioden dödar vågorna. Men det intressanta med just Sri Lanka är att ön har olika monsunregioner. Detta trots att ön är något mindre i storlek än Irland. Detta fenomen gör att när surfsäsongen är över i sydväst vrids fokuset över till östkusten. Swellet från Indiska oceanen pumpar då istället från maj – september in vågor på östkusten av den forna brittiska kolonin. Då är en en plats som Arugam Bay, som drar till sig surfare från hela världen, i rampljuset. Nära Arugam Bay finns också fler klassiska vågor som Okanda, Peanut Farm och Pottuvil point för att nämna några.

”Våtdräkt är precis lika obehövligt som tre ton skidutrustning med lavinkit, kläder, pjäxor. På surfresa till Sri Lanka kan du packa ett handbagage och sedan ha en tropisk surf getaway i en eller ett par veckor.”

På sydvästkusten är huvudcentret för surf Hikkaduwa, som ligger två mil norr om staden Galle, som är något av en turistmagnet med sitt befästningsvärk. Om vi tar oss vidare söder ut längs kustremsan hittar vi flera andra surfbreaks med gott rykte som Unawatuna Bay, Weligama Bay och näraliggande Merissa, samt Matara beach. Indian Ocean Surf Club (IOSC) ligger strax utanför nämnda Matara, som är en av södra Sri Lankas större städer. Surfstranden nedanför IOSC heter SK Town, precis som själva byn. Från stranden SK Town går det också faktiskt att promenera över till Matara Beach, man får dock kliva över några steniga partier.

Våtdräkt är precis lika obehövligt som tre ton skidutrustning med lavinkit, kläder, pjäxor. På surfresa till Sri Lanka kan du packa ett slimmat handbagage och sedan ha en tropisk surf getaway i en eller ett par veckor. Det är inte mycket saker som du egentligen behöver ha med dig: surfshorts/bikini, sommarkläder, flip-flops, kamera, kontokort, en bra bok och lite solkräm täcker in det mesta.

På kvällen sänker sig solen i den varma tropiska kvällen. Vågorna från havet rullar in med sitt konstanta sövande ljud. Några aport tjattrar ett par hustak bort. På taket jämte IOSC:s byggnad ligger en kattfamilj och slumrar, en kattmamma och två små – just nu – väldigt trötta ungar. I luften omkring oss här upp på terassen syns flygande små lyktor:
– Det är eldflugor, berättar Leonard.
De svävar långsamt fram genom natten. Leonard har ägt och drivit det här lilla surfhotellet i snart två decennier. Att Adam Widén och Fredrik Lindstål nu driver det tillsammans med honom är han glad över. Det är så klart enklare för personer som själva är dedikerade surfare att hitta andra surfare som vill pröva på Sri Lankas vågor.

Vi är ett tiotal i sällskapet som sitter och jäser och småpratar efter den nyss avslutade middagen med stekt ris, räkor i ”deviled” sås och grönsaker. Den världstoursaktuella snowboardåkaren Christoffer Granbom är här och surfar i ett par månader, Janette Hargin – den forna FWT-mästaren – har också åkt till Sri Lanka för en veckas surfsemester.

Leonard och hans familj är högst delaktig i driften av IOSC, de lagar mat, städar och är givetvis med i alla stora beslut som rör hotellet eftersom familjen fortfarande äger stället. Leonard är hjälpsam och trevlig. Han minns med all tydlighet delar av Sri Lankas historia som är mer än bara paradisstränder, kokosnötter, solkräm och semster:
– Över sextiotusen människor dog, till ingen nytta!
Leonard berättar om det när 20 år långa inbördeskriget som härjade på ön. Det startade i början av 1980-talet och fram till freden 2009 var det ett både bittert och blodigt krig.
– Ett sprängdåd i vår huvudstad Colomobo krävde nära hundra dödsoffer, och det var bara ett av dåden, berättar Leonard.
Många civila offer fick sätta sina liv till i kriget mellan regeringsstyrkorna och gerillan LTTE (Liberation Tigers of Tamil Eelam). Leonard var besättningsman på en patrullbåt som gick på nätterna längs östkusten av Sri Lanka i mitten på 1980-talet när inbördeskriget var som värst. Kriget tog slut med att Sri Lankas regeringsstyrkor gjorde en offensiv norrut och dödade LTTE:s ledare Velupillai Prabhakaran i maj 2009. Efter krigets slut har båda sidor anklagats för krigsbrott i FN-rapporter.

Grunden till det nu avslutas inbördeskriget var en konflikt mellan Sri Lankas majoritetsbefolkning singaleser, som utgör nära tre fjärdedelar av öns 20 miljoner invånare, och den tamilska minoriteten på cirka 12 procent som framförallt bor i de norra och östra delarna av ön. När Sri Lanka blev fritt 1948 efter brittiskt styre vidtogs flera åtgärder som missgynnade den tamiliska befolkningen. Före självständigheten fanns nämligen en utbredd uppfattning om att tamilierna hade favoriserats under den brittiska kolonialperioden. Efter självständigheten från Storbritannien vreds så makten till den singalesiska majoritetens händer – och det var händer som inte alltid ville tamiliernas bästa. En av de första åtgärderna som den nya regeringen på Sri Lanka vidtog var att frånta landets indiska tamiler sitt medborgarskap och 1949 fråntogs de även rösträtten. Konflikten bubblade därefter på och 1983 utbröt sedan det regelrätta inbördeskriget som sedan alltså fortgick till 2009. År 2017 är Sri Lanka som vilket fredligt exotiskt resmål som helst. Några spår direkta spår efter det långa inbördes kriget syns inte på de södra delarna av ön. Kriget utkämpades dessutom i norr. Men minnena lever så klart kvar bland befolkningen.

Efter ännu en lätt paradisfrukost – färsk passionsfrukt, papaya och en kopp kaffe – på surfklubbens terass är det dags för en ny dag i vågorna. Redan igår framkom att de inhemska djuren elefant, apa, varan och sköldpadda fått sällskap av en invasiv art – en ulv i surfshorts.

Gårdagens nybörjarlektion blev för mig som en uppfräschning. Jag har nämligen under årens lopp i spridda skurar skrapat ihop något tiotal dagar med vågsurf: som backpacker på Australiens östkust i Byron Bay & Noosa, Kuta Beach på Bali, ett par dagar på Danmarks västkust vid Løkken, och även hemmavid utanför det lilla samhället Åsas båthamn Stenudden.

Mitt tiotal surfdagar till trots är nivån bara ett litet hack upp från nybörjarfasen, surf kräver tid och än mer tid om uppenbar talang saknas. Men det finns folk som kan hjälpa till.
– Vänta på det här settet med vågor så det får slå sig trött, säger Adam Widén.
Vi står i knädjupt vatten och ser hur vågorna bryter kraftfullt framför oss. Vi är på surfstranden SK Town fortfarande. Vårt sikte är line up:en utanför det vita, vilda skummet av vågor som bryter här inne. Vi hoppar över skummet, som blir av vågorna här inne, och landar med magen på brädan. Sedan kommer en platt lucka i vattnet. Fältet är fritt.
– Nu tar vi oss ut, lugnt och bestämt som att jogga i en stabilt takt!
Adam Widén och Janette Hargin verkar urstarka och paddlar iväg framför mig. Det är jobbigt, men det är inte helt dödande för armarna. Långsamt tar jag mig ut mot de gröna, obrutna vågorna. Men en lite större våg möter oss på väg ut till line up:en och den duck-divar jag efter bästa förmåga av det jag lärde mig i Australien för över 15 år sedan. Det är en ganska snäll våg och jag har nog inte tappat mer än 5-7 meter när jag kommer upp ifrån den, sedan är det några stadiga paddeltag till och jag sätter mig upp invid Adam och Janette och andas ut ett slag.

Här ute i line up:en är det vilsamt. Skönt att sitta upp på brädan och dingla med benen i det varma havsvattnet. Blicka in mot sandstranden och de gröna, höga palmerna som böjer sig ut mot havet. Med blicken mot land ser vi till höger Sri Lankas allra sydligaste punkt. Innanför oss jobbar några av IOSC:s andra gäster tillsammans med coacherna Randika och Nalindu. Det slår mig att det är extra otacksamt i början när man ska lära sig att surfa. Då är du i princip i vitvattenvågornas oförutsägbara och våldsamma domäner hela tiden.

Vi sitter och väntar. Hur mycket tid av surf går egentligen ut på själva surfet? Inte så mycket. Paddla, sitta på brädan och vänta på vågor är definitivt den större delen av tiden. Det är lite som att sitta och vänta på fisk med ett metspö. Rogivande, kontemplativt, enkelt. Det är du & havet.

Sedan kommer plötsligt en tillräckligt bra våg och jag hör Adam skrika:
– Paddla, paddla, paddla!
Jag vevar med armarna som coach Randika lärt mig, frustar och pustar, känner hur vågen först får tag i brädan och hur den börjar bryta, men sedan hur dess kraft försvinner under brädan och in mot stranden. Jag kommer inte med denna våg, dags att paddla tillbaka ut och ta nästa.

Nästa våg fångar jag inte heller. Adam Widén plockar våg efter våg, en duktig surfare får sjukt många fler åk. Janette Hargin som surfat förut, men samtidigt är långt ifrån Adam Widéns nivå plockar en våg. Sedan kommer en ny chans för mig och jag paddlar som aldrig för och tajmar vågen, ploppar upp oväntat fort och smidigt. Står i en millisekund och slås sedan brutalt ner i vattnet igen och spolas med en liten bit under vattnet.

Senare på förmiddagen ansluter sig fler av IOSC:s gäster till oss därute. Både Maja och Linnea från Norrland känner sig redo för att köra gröna vågor. De som är kvar med Randika och Nalindu där inne blir därför färre och färre och får således mer och mer privatlik undervisning. Lägre risk att krascha in i andra och mer pedagogisk uppmärksamhet.

Efter två timmar och en kort vattenpaus känner jag mig lite vimmelkantig i huvudet och alldeles för trött i armarna för att fortsätta. Facit lyder i runda slängar 10-15 missade paddlingar på vågor, 3-4 små wipe outs, 2 ordentliga långa åk. Det är de två sista jag tar med mig och det är de som ger mig ett pinsamt stort leende när jag går upp på stranden tillbaka mot boendet.

Mer om Indian Ocean Surf Club (IOSC) på Sri Lanka

Vad?  Indianoceansurfclub är ett klassiskt surfcamp. Det är till för dig som vill lära dig att vågsurfa eller utveckla din surfing vidare.
Var? Surfhusen ligger i den mysiga lilla byn SK Town, Meddawatta, på södra Sri Lanka. Surfstrand för alla nivåer precis framför huset.
Pris? 5 000 kr för en vecka (inkl boende, frukost, surflektioner, surfbrädor, surfguidning).
Typ av ställe? En liten familjär surfclub med bara sex rum i huvudhuset. I Beach-huset, som ligger precis dikt an stranden, finns två rum med delad toalett och dusch. Boendestandarden är enkel och bra.
Vem inte? Den som åker till Sri Lanka för att bo på spahotell med massagehandlingar och infinity-pool ska inte styra tuk-tuken mot SK Town och IOSC:s surfcamp.
För vem? Nybörjare och medelgoda som vill surfa med instruktör ett par timmar på förmiddagen, hänga ut på surcampets terass och äta mat, eller dricka kaffe. I surfhuset finns också ett billigare rum som är tänkt för mer erfarna surfare.
Maldiverna? IOSC ordnar båtturer till Maldiverna där det är all in surf på segelbåt.
Resa? Från Stockholm via Doha till Sri Lankas huvudstad Colombo flyger du på cirka 12 timmar, från Göteborg via Amsterdam något längre restid.
När är det bäst vågor? December sägs vara bästa månaden, men surfet är bra hela öppetperioden november till och med mars på sydvästra Sri Lanka. Östkusten gäller maj – september.
Hemsida: www.indianoceansurfclub.com
Fler surfclubar på södra Sri Lanka: Lapoint, Surf Akademin, Sunshine Stories.
Fler surfreportage på Freeride: Sri Lanka är inte första gången som Freeride bytt skidor mot surfbräda, längre ner läser du om Indonesien, Frankrike och Costa Rica och platser som Biarritz, Hossegor, Santa Teresa och Bali.

Text: Anders Wingqvist
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.
Freeride sparar data i cookies. Genom att använda våra tjänster godkänner du det. Läs mer