Dubbelextremt i Engelberg: Chlyn Wendenstock & Marcello Couloir

Alexander Rydén har gjort två tämligen exponerade åk i Engelberg. Först Chlyn Wendenstock och därefter Marcello Couloir. Höjdrädda varnas. 

Alexander Rydén och hans kumpan William Fjällström gav sig av på ett tämligen exotiskt och exponerat äventyr nära Engelberg. De siktade nämligen på att åka skidor på Chlyn Wendenstock 2954 möh, som är en snöramp som man absolut inte vill trilla ner ifrån.

Senare på vårkanten tog sig Alexander an den snorbranta rännan Marcello Couloir på Titlis och hans vapendragare då var David Deliv.

Äventyret på Chlyn Wendenstock

Vi tar först ett snack med Alexander Rydén som pitchade idéen att göra Chlyn Wendenstock till sin kompis William Fjällström. Alexander är en erfaren klättrare, medan William är mindre erfaren i den skolan.

Hej Alexander Rydén: Hur är läget och vad händer just nu?
– Hej, har precis kommit hem till Åre efter två månaders skidåkning och jobb i Engelberg.
Det har varit väldigt roligt att vara på en plats med större berg under en längre tid och att ha haft möjligheten att uppleva och lära av olika typer av väder. Både dagar med 90 cm nysnö och men även dagar med stenhård snö och mer eller mindre obefintlig lavinrisk.

Berätta din och William Fjällströms utflykt till toppen av Chlyn Wendenstock 2954 möh, som i ärlighetens namn ter sig som ett fullkomligt livsfarligt skidåk: Hur kom idéen?
– Jag har åkt skidor i hela mitt liv och klättrat i 17 år, med ett flertal förstabestigningar inom klippklättring. Med mitt jobb som äventyrsfilmare har jag fått möjligheten att se väldigt många platser runt om i världen tillsammans med duktiga klättrare och skidåkare. Det har inspirerat mig i flera år, samt väckt ett intresse inom mig och kombinera min bakgrund från klättringen och skidåkningen.

– För 3 år sen kollade jag i guideboken för Engelberg och bläddra till sektionen ”Extremåk”. Såg bland annat ”Chlyn Wendenstock” och ”Marcelo Couloir” Engelberg. Tänkte wow, vem fasen åker skidor där? Det ser ju livsfarligt ut.

– 3 år senare har jag bekantat mig med tanken och samtidigt haft möjligheten att invänta rätt typ av väderförhållanden. Några dagar innan vi klättrade Chlyn Wendenstock, turade jag upp till botten av klättringen för att flyga upp med drönaren och reka klättringen och åket. Tog flera bilder och letade efter den enklaste vägen upp.

Filmen från äventyret på CHLYN WENDENSTOCK

Du är ju inte bara filmare och skidåkare, utan även en duktig klättrare som sagt. För att ge sig på Chlyn Wendenstock behöver man vara en bra klättrare eller räcker det att vara skidåkare med lite koll på rep liksom?
– Vägen upp är exponerad brant boot pack med stegjärn. Det är två svårare passager som kräver klättring på klippa. 3 meter klättring grad 3 och 6 meter klättring grad 4, om vi ska använda den skalan. Rent tekniskt är det enkel klättring. Men en överkapacitet av den tekniska graden klättringen är att rekommendera. Då klippan är lös och har väldigt dåliga säkringsmöjligheter.

Var det självklart för dig att göra själva skidåket när William avstod och klättrade ner? Hur gick tankarna där och hur var er kommunikation?
Ibland är det lättare att fortsätta uppåt en att avbryta och vända. Så var fallet här. Strax innan toppen var William väldigt utmattad både mentalt och fysiskt. Eftersom den enklaste och säkraste vägen ner var att fortsätta uppåt, för att sedan ta en annan väg ned. Tillsammans bestämde vi oss för att William skulle vila en stund. Efter couloiren, vid början av snö fältet och känna in om han kunde fortsätta den sista enkla biten mot toppen. Eller börja gå ned på snö fältet till ankaret. I slutet av snöfältet finns ett bultat ankare där vi kunde fira oss ner för klippan. 

Intervju med Willam Fjällström om Chlyn Wendenstock

Hej William Fjällström: Varför hängde du med till Chlyn Wendenstock?
– Hej Anders! En kombination av några snöfattiga veckor och att det vore kul att prova lite mer alpin klättring. I vår planering trodde i alla fall jag att turen skulle vara lite lättare och gå lite snabbare. Sen vet jag ju att Alex är väldigt noggrann och inte har något emot att vända så därför kan man alltid prova.

Är detta det mest exponerade som du har gjort i alpin väg?
– Ja helt klart, samt det var exponerat under lång så tid.

Du valde att inte åka skidor nerför själva snörampen på toppen. Berätta om hur din beslutsprocess såg ut och hur tankarna gick?
– Själva åkningen är ju egentligen inga problem och det jag känner mig tryggast med. Men snön var lurig och framförallt så var jag för trött och det kändes för riskfyllt då. Dessutom kändes det som onödig energiförbrukning att fixa med ryggan och stegjärn och allt för fem svängar när jag inte visste hur länge energin skulle räcka.

Kände du dig besviken eller stolt över ditt beslut efteråt? Eller nån annan känsla?
– Jag hade varit besviken på mig själv om jag hade pushat det och åkt i det läget. Det hade säkert gått bra men jag är nöjd med mitt beslut.

Ok, nåt mer att tillägga?
– Till nästa äventyr får vi planera för att det kan ta längre tid än tänkt. På den här turen verkade som att det skulle gå att vända om det blev svårt, men efter ett tag var det lättare att göra klart än att vända.

Andra extrema offpiståk: Fransson och Wester

Några fler riktigt extrema skidåk som har gjorts av svenskar som man osökt tänker på är så klart Andreas Fransssons åk på Whillans Ramp, på berget Aguja Poincenot i södra Argentina år 2012.

I lite mer närtid har vi Jacob Westers åk våren 2018, då han tillsammans med de brantåkande skidkompisarna i Chamonix – Jesper Petersson, André Dalkarl och Mikko Heimonen – blev först med att länka samman Barbey Couloir på Aiguille d’Argentière östsida ner till samma bergs massiva nordsida.

Marcello Couloir Engelberg

Men hur gick det med Alexanders andra åk som han spanade in? Den där Marcello couloiren? Ja, det är en annan historia, men vi låter Alexander berätta om den också.

Berätta om Marcello korridoren för oss! 
– Ja, men varför inte, när vi ändå gaggar om brantåk. Marcelo Couloir är ett annat åk som jag har drömt om under en längre tid. Men tanken att åka det har känts abstrakt. Fram tills den här vintern 2022. Under två tillfällen kikade vi på åket. Till slut var det rätt förutsättningar. Jag och David Deliv bestämde oss för att testa åket. 

Vad är det för åk vi pratar om här?
– Marcello är 660 höjdmeter couloir på Titlis öst sida. Lutningen är mellan 40-50 grader. Åket slutar med en 90 meter lång firning.

Varför är snön brun på bilderna från Marcello couloir?
– En storm i alperna drog med sand från Sahara och färgade delar av snön på berget.

Text: Anders Wingqvist
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.