Henrik Windstedt laddar om

”Det är inte lätt med försäsongstävlingar, säger Henke. Det är som om Annika Sörenstam skulle stått och tränat med ett brännbollsträ i fyra månader och sedan gått ut på touren. Man vill ju inte direkt nöta in Fakie 1080 i decembersnön hemma i Åre.”

Säsongen började sent för Henrik Windstedt i år. Förutom försäsongstävlingar (till exempel King of the Globe) var det egentligen först vid plåtningar i Mammoth 20 november som Henke stod på skidor. Standard för många kanske, men inte för före detta puckellandslagsåkare som är vana vid snöträning redan i september. Men det långa breaket var självvalt.
– I fjol blev jag ganska less på skidåkningen mitt i säsongen, det var mycket jobb och slit o min åkning gick sämre, tänkte da att jag behövde en extra lång ledighet från skidorna, säger Henke och fortsätter:
– Det är svårt med de tidigare försäsongstävlingarna. Visst kan man träna hopp med trampolin, men det ju som om Annika Sörenstam skulle ha stått och tränat med ett brännbollsträ i fyra månader och sedan direkt gått ut på touren. Den riktiga åkkänslan tar lite tid att fånga. Och det är ju inte direkt så att man vill träna in Fakie 1080 i Åre i decembersnön heller.

Den lite hafsiga säsongsintroduktionen till trots åkte Henke över till X-Games. Henke fick ett wild card till Super Pipe i slutet på december men inte till Slope Style; det fick han samma dag han landade i Aspen (fredagen). Tävlingen skulle vara på söndagen! Hoppning hade det knappt blivit av med sedan mitten på december, så det blev som ett chockbesked.
Utslaget på hela året blir det sju tävlingar för Henkes del i år: Rip Curl, X-Games, US Open, Paul Michel Bump ´n Jump, NM, Red Bull Big Air och WSSI i Whister. Med tanke på att varje tävling i princip tar en vecka i anspråk och att Henke kommer filma med Poor Boyz, Push Films, Down Film (och kanske Sebastian Garhammers filmprojekt som Freeride skrev om tidigare i höstas) plus att Henke har ett ständigt behov av att köra snöskoter, så ser säsongen hyfsat späckad ut. Utan att vara kaxig konstaterar han att han nog har bäst chanser i Slope Style; den Windstedska ”trixpåsen” bräcker många och mycket. Samtidigt är det också i Slope Style som mest kan gå fel; allt måste sitta på samtliga hopp och räcken.

De personliga ljusglimtarna från i fjol var självklart resultaten i X-Games, Red Bull Big Air och NM. Stack ut gjorde även åkningen i Engelberg som på senaste tiden blivit Windsteds favorittillhåll i Europa, bredvid St Anton. Men vad ska då förbättras inför årets säsong?
– Att lära mig att sträcka upp händerna i målgången och visa alla att man är bäst i världen, alltså det är så man vinner domarna i USA, flinar Henke. Nä men, jag vill ännu mer ta trix utför klippor och vinddrivor. Lära mig att använda det naturliga på berget och inte slita med att reka o trampa branta inruns och bygga hopp hela tiden.

Det är i backcountryn som skidåkningens främsta utveckling ligger framöver menar Henke. Den som bäst kombinerar parkhopp med feta linjer och samtidigt står i landningarna kommer att regera. Själv stod Henke och lurade på en 20-meters klippa i St Anton nyligen. Landningen var helt platt men visst, det låg ju i alla fall två meter snö… Något dropp blev det inte denna gång. Men det är ju bara början av säsongen än…

Text: Dan-Marcus Pethrus