Kristina hittar lugnet i farten

Kristina Engstrand har valt en annorlunda sport och livsstil. Hon är Sveriges enda tjej som tävlar i downhill med en longboard. Kristina kommer inom kort att blogga här på Freeride om hennes liv på fyra hjul och en planka.

Kristina sladdar.

Det är en kall vårdag och regnet hänger i luften. Asfaltsvägen slingrar sig brant nedför, för dagen kantad av höbalar. Det är stillsamt och skönt, bara någon mygga förstör lugnet vid skogsbrynet. Tills en funktionär skriker ”åkare”. Då brakar det loss, man hör ansträngda hjul mot asfalten och skrapljud när de fyra stycken tävlande sladdbromsar inför 180-graderskurvan.
– Jag hittar lugnet när det går fort, då kan jag koppla av, förklarar Kristina.

Albin från Lifeonaboard kör hårt.

Kristina Engstrand och en integralhjälm.
Hon ler genom öppningen i integralhjälmen. Hon bär ett slitet mc-ställ från 80-talet och sneakers. På händerna har hon specialanpassade slide-handskar. Vi är mitt i en pågående tävling, Moose Hunt i Hunneberg, utanför Vännersborg. Kristina måste tillbaka upp för att köra sin heat.
– Om allt annat är en fjärkontroll är longboard av och på knappen. Jag är kreatör till vardags, men när jag kör downhill behöver inte jag vara kreativ, bara släppa på och njuta av farten, hinner hon säga innan hon ska upp igen.

Slidehandskar

Jag ställer mig vid 180-graderskurvan och väntar med kameran i högsta hugg. En och annan åkare missbedömmer farten och kör rätt in i höbalarna. ”Another one bites the dust…”, sjunger jag för mig själv.

Så är det dags för heat nummer tre, där Kristina är med. Hon tappar fart i flakpartiet och dyker upp sist, men är med i klungan som åker tight och det går väldigt fort. Bara några minuter senare kommer hon upp med brädan släppandes efter.
– Det är kört, jag går inte vidare, säger hon men ler fortfarande.

För Kristina handlar inte brädåkningen bara om de snabba minuterna på den branta asfalten. Det handlar om ett sammanhang och en livsstil.
– Jag åker bräda varje dag och umgås mycket med andra som åker bräda också, säger Kristina och man förstår vad hon menar, hennes sambo Fredric står precis bredvid, också iklädd läderställ och med en krabbliknande hjälm under armen.

Stiilstudie på bra kurvteknik i Hunneberg.

Downhill är relativt nytt i Sverige och det växer så det knakar, Kristina började tävla redan 2006.
– Jag åkte mycket skidor då, men som student tyckte jag att det blev för dyrt så man åkte alldeles för sällan. Brädan åker jag hela våren, sommaren och delar av hösten. Nu har jag fått en omvänd säsong. Jag jobbar på vintern och njuter av sommaren, säger hon.

Under tiden hon har tävlat har det hänt mycket inom longboard, menar Kristina.
– När jag började var downhill väldigt renodlade, det gällde att stå still på brädan och fotbromsa. Idag har alla grenar börjat närma sig varandra (downhill, slalom, dancing/slide, cruising, reds anm) och nu har vi till exempel killar som tävlar i slalom som kör här. Som han som pumpar upp farten där, säger Kristina och pekar på en kille som ser ut att vobbla efter kurvan.
Och jag som trodde att han höll på att tappa kontrollen …

Tighta race under Moose Hunt.

Föutom att tävla åker Kristina freeride, men brukar inte åka på arrangerade sådana, utan kör då egna spontana med vänner. Det kan bli upp till 50 åkare samtidigt i exempelvis Hallandssåsen eller Voss i Norge.
– Det finns stora freerides utanför norden med flera hundra åkare, jag har inte varit på något sådant event ännu, säger hon.
Hon använder brädan till vardags och till att slappna av.
– Det är lätt att lära sig, på en halvtimme lär du dig att bromsa och ta dig runt, det är verkligen kul, säger Kristina.

Kristina standing her ground