14 insikter om snö och laviner
Lavinskalan i Sverige följer internationell standard och är ett hjälpmedel för att riskbedöma. Men hur använder man lavinskalan på ett vettigt sätt och hur ska man absolut inte läsa den? Vi ställde 14 frågor till lavinexperten Mattias Tarestad på Naturvårdsverket.
1. Varför dör de flesta när lavinskalan bara är 3/5?
– Det är korrekt att statistiken världen över tydligt visar att flest människor omkommer i lavinolyckor när lavinfaran är 3. Betydande. Näst flest omkommer faktiskt när lavinskalan är 2. Måttlig, alltså det näst lägsta skalsteget. Detta är ett problem och lavinskalan i sig innebär en kommunikativ utmaning för lavinprognostjänster världen över.
Det är viktigt att förstå att före 1993 så fanns det ingen gemensam lavinskala utan alla länder hade egna varianter. Inte ens i Alperna hade länderna likadana skalor utan både antalet steg och benämningarna varierade. Detta var förmodligen en ännu större utmaning för de som ville förstå lavininformationen på den tiden. Skalan är i många länder också kopplad till lokal beredskap för lavinfara. Ska vägen stängas eller skolan evakueras?
”Lavinskalan är i många länder också kopplad till lokal beredskap för lavinfara. Ska vägen stängas eller skolan evakueras? Lavinskalan är inte bara framtagen för offpiståkare.”
Ifall vi tänker oss att vi befinner oss i en dalgång omgiven av lavinterräng ovanför oss så är skalan mer förståelig. Då kan vi strunta i både lavinfara 1 och 2, undvika att vistas i uppenbara utloppsområden för laviner vid lavinfara 3 samt hålla oss inomhus/ undvika utsatta vägsträckor eller evakuera vid lavinfara 4 och 5.
Men när vi aktivt söker oss till branta sluttningar för att åka så innebär skalan egentligen att endast ett steg är relativt säkert och de övriga fyra mer eller mindre farliga. Då är skalan inte intuitiv att förstå, likt en gammal betygsskala, där mitten på skalan är någon typ av medel.
Vidare är det viktigt att förstå att lavinskalans lavinfara inte är linjär utan mer åt det exponentiella hållet. I praktiken innebär det att för varje skalsteg ökar inte sannolikheten för laviner lite grann utan väldigt mycket.
Slutligen så bedömer lavinprognostjänsten ofta lavinfaran som 4. Stor när det stormar och vädret är väldigt dåligt. Oftast sjunker den objektiva lavinfaran ett steg till 3. Betydande när vädret blir bättre. Samtidigt som alla ger sig ut på berget för att åka upp den ospårade snön… Det är sådana dagar som de flesta olyckorna sker.
2. Vad är det vanligaste felet skidåkare gör när de läser och tolkar lavinskalan?
– Jag skulle tro att det kan vara att ha en förutfattad mening av vad siffran innebär. Det finns mängder av olika scenarion med helt olika lavinförhållanden som ryms inom 2. Måttlig lavinfara. Det är väldig skillnad på stor sannolikhet för att utlösa relativt små laviner eller liten sannolikhet för att utlösa en mycket stor lavin som är mer eller mindre omöjlig att överleva. Två helt olika situationer som kan uppstå vid samma nivå av lavinfara men med helt olika konsekvenser vilka också kräver olika strategier för riskhantering.
– En annan farlig tolkning är att översätta lavinfaran till om ett givet åk/ sluttning är okej att åka eller inte. Det är viktigt att tänka på att lavinprognosen gäller ett stort område där terrängen och snötäcket är varierande. En lavinprognos kan aldrig vara helt rätt överallt i ett stort område. Vi strävar snarare efter att aldrig ha helt fel när vi gör prognoserna.
3. Måste man läsa HELA lavinprognosen verkligen? Räcker det inte med lavinskalan för att få översiktligt koll och sedan att läsa om lavinproblemen, därefter fylla på med observationer ute på berget?
– Ja! Att åka med i en lavin är farligt och bör undvikas i alla lägen, chansen att överleva om man åker med en lavin är sämre än att spela rysk roulette. Att inte använda all tillgänglig information till sin fördel kan jag tycka är lite ignorant, på gränsen till dumdristigt. Nivån av lavinfara ger en bra överblick över hur farliga förhållandena är men inte mycket mer. Lavinproblem ger dig mycket mer kött på benen för att planera dagen. Summering av de senaste observationer ger än mer detaljrikedom kring vilka förhållanden som vi har upplevt på fjället de senaste dagarna. Verktygen för lutningskarta, sluttningsriktningar (väderstreck) och senaste dygnens lavinaktivitet ger än mer stöd till din egen planering. Vill du verkligen nörda ner dig finns även alla grävda snöprofiler länkade.
– Dock är lavinprognosen inget facit utan just en prognos. Det finns alltid osäkerhet. Använd informationen i lavinprognosen som en hypotes som du själv testar när du är ute. Var uppmärksam, notera och diskutera med dina åkkompisar. Var, när och hur ni åker är val som ni själva måste göra.
4. Är dödsfallen av laviner jämt utspridda över vintersäsongen?
– Nej. De sker framförallt när mycket människor är i fjällen. I Sverige har merparten av alla lavinolyckor skett under månaderna februari till april.
Dödsfallen är tack och lov få i Sverige men inkluderar vi även olyckor där ingen omkommer så får vi ett större dataset. Då kan vi sen en tydlig korrelation mellan olyckstillfällen och ledighet (helg/lov). Det betyder såklart inte att snötäcket är mer instabilt på helgerna. Ofta finns det en del sluttningar som är lavinfarliga. Inte sällan, på grund av rådande vindförhållanden, är det samma sluttningar som erbjuder den ”bästa snön”. Ett dilemma.
5. Varför är vi människor ofta bra på att förstora små risker och ignorera stora?
– Det är en svår fråga. Jag får försöka hålla mitt svar till laviner och den risken som det utgör. När det gäller rädslor så tror jag att vi är ganska hårt kodade av evolutionen. Att upptäcka hot för att kunna fly eller slåss har varit nödvändigt för vår överlevnad och fortplantning.
”När solen skiner och bergen är täckt av fluffig vit snö så finns det inget som signalerar fara.”
Många saker som vi är rädda för, ex. ormar eller höga höjder, är ju något som är uppenbart farligt. Även om risken av att dö ut av ormbett eller getingstick är försvinnande liten så kan många bli rädda av det. Fjällen framstår som hotfulla när vädret är dåligt. Vind gör oss illa till mods och dålig sikt är en tydlig begränsning för vad vi kan göra. Vår försiktighet ökar då. Däremot när solen skiner och allt är täckt av fluffig vit snö så finns det inget som signalerar fara. Hjärnan kanske snarare skickar ut helt andra signaler. Plötsligt flödar dopaminet och vi ser bara belöningarna framför oss istället för att tänka på faran som kan lura i snötäcket. Laviner är abstrakta. De blir först konkreta efter att snön har släppt. Det är farligt.
6. Kan man köpa sig fri från risker med offpiståkning? Säkerhetsprylar, anlita bergsguide osv.
– Alla aktiviteter i lavinterräng involverar risk. Det är utgångspunkten. Att branta snöfält är farliga kan du inte göra något åt. Så är det. Inte överallt och alltid, men på vissa platser ibland.
Det du däremot kan välja är hur stor risk du utsätter dig för. Hur farliga platser du vistas på och hur lång tid du vistas på de platserna. Risken påverkas av exponeringen till faran och hur stor förlusten blir. Vad konsekvenserna bli om det farliga inträffar. Det finns självklart också en belöning, annars hade du inte sökt dig till faran. Exempelvis brant skidåkning i djup snö, ögonblick att minnas för resten av livet.
För att försöka djupare besvara frågan vill jag också kort försöka identifiera de olika beståndsdelarna i risk kopplat till laviner. De första två delarna som är något så när objektiva och som går att försöka bedöma:
- Sannolikhet för att en lavin utlöses
- Konsekvens ifall en lavin utlöses.
De två mer subjektiva delarna är:
- Exponering – var, när och hur jag rör mig i lavinterrängen avgör hur utsatt jag är för laviner.
- Sårbarhet – min kunskap, utrustning och sällskap påverkar till viss del hur stora mina överlevnadschanser är i en lavin.
Du kan alltså inte trolla bort risken utan bara göra en bedömning av den och vidta nödvändiga åtgärder för att minimera den till en acceptabel nivå. Så att du upplever att belöningen gör det värt att ta risken. Går det inte så är risken för stor och då bör du avstå och undvika den.
Att köpa rätt utrustning, skaffa kunskap, gå kurser och anlita professionella guider är alla sätt att försöka minimera riskerna och förbättra oddsen. Det finns däremot inget sätt att göra en potentiellt farlig aktivitet helt säker. Exponering för fara medför alltid någon sannolikhet för att det kan gå snett.
7. Hur många dör av laviner i Sverige per år? Och hur många svenskar dör i laviner per år i Sverige och utomlands?
Genomsnittet över 10 år är:
- I Sverige ett dödsfall vartannat år
- Svenskar utomlands 2-3 dödsfall per år.
8. Av den statistik som finns: hur många lavin-dödsfall och tillbud sker tillsammans med guide?
– Det kan jag inte riktigt svara på eftersom jag inte har någon statistik för det. Med säkerhet kan jag däremot säga att dödsfall i laviner under guidade turer har förekommit. Senast var det olyckan i Österrike tidigare i år men det finns även några olyckstillfällen i Sverige.
9. Vilka svenskar är det som dör i laviner rent statistisk, om vi kikar på kön, ålder etc?
– Tack och lov är det ett litet dataset. Vi ser att medelåldern stiger och att de flesta är män. Men det har också hänt vid flera tillfällen att unga tjejer som säsongar har omkommit. Här spelar förmodligen slumpen en stor roll som gör att jag inte vågar dra alltför stora slutsatser. Det som däremot är uppenbart är att det allt som oftast är duktiga åkare som aktivt söker sig till brant terräng.
Film om lavin i Japan
10. Med allt ovan i beaktande: hur kan man ens njuta av offpistskidåkning utan att vara skitskraj mest hela tiden?
Det enkla svaret är att vill du vara väldigt säker på att undvika laviner så kan du inte åka i terräng brantare än 25-30 grader.
En bra tumregel är:
- Enkel åkning = Enkla förberedelser
- Krävande åkning= Krävande förberedelser
Många av oss vill ändå åka brantare eller gå på stighudar rakt upp genom en potentiell startzon för att nå toppen. Då är insatserna högre och vi är på en helt annan spelplan. Vi rör oss då bland bergen med osäkerheten som en ständig följeslagare. Vi kan ha väldigt goda skäl att tro att vi vet vad som kommer att ske härnäst men vi kan aldrig veta säkert. Mellan vår uppfattning av verkligheten och verkligheten kan det glappa och det finns alltid en möjlighet att vår bedömning är felaktig.
Att försöka belysa osäkerheten via frågor är en väldigt bra metod för att öka medvetenheten.
- Vad vet vi säkert?
- Vad har vi goda skäl att tro?
- Vad vet vi inte?
- (Vad vet vi inte att vi inte vet??)
Mitt råd är att öka säkerhetsmarginalerna och minska exponeringen i takt med att osäkerheten ökar. Det hjälper till att minimera riskerna, förhoppningsvis till en acceptabel nivå.
11. Hur kan man lära sig mer om laviner på ett skoj och bra sätt!
– En bra början är att gå en lavinutbildning. Förslagsvis SVELAV Friåkning 1 från Sveriges Lavinutbildningar. Det ger en bra grund för fortsatt lärande. Kunskap föder intresse och med intresse kommer en vilja att lära mer. Nyfikenhet är viktigt. Medvetenhet likaså. Ödmjukhet och tålamod förmodligen viktigast av allt. Observera, dokumentera och reflektera när du är ute på fjället. Att ha kompisar att diskutera och reflektera med är värdefullt. Att hitta en mentor likaså. Gå en kurs till och börja sedan en ny inlärningsloop och så vidare.
Ingen av oss blir någonsin fullärd. Vi som jobbar dagligen med lavinsäkerhet blir överraskade varje säsong. Frågorna blir fler, ju mer vi lär oss.
12. Hur stor är den perfekta gruppen för offpiståkning ?
– Toppturer och offpiståkning i brant terräng är potentiellt en farlig aktivitet där det inte finns utrymme för strul. Forskning visar att riskerna ökar i en större grupp. Bland annat för att vi människor känner trygghet i en större grupp. Vi är flockdjur i grunden. Men vad vi känner och vad de faktiska riskerna är – det är olika saker. Ett brant snöfält blir inte säkrare för att vi är många på sluttningen. I en stor grupp är det också svårare att komma överens och kommunicera så att alla uppfattar samma budskap.
Om du värderar den sociala biten ute på fjället, så välj enkla turer och dagar när snöförhållandena är stabila. Får ni inte plats i en bil så är ni troligen för många för att göra mer avancerade turer. Fler än fyra viljor i en grupp kan också bli svåra att jämka. Men kom också ihåg att en liten grupp kan innebära större sårbarhet för när en olycka väl har inträffat så vänder vi på steken. Då är en större grupp en resurs för att lösa problemen som har uppstått. Därför är 3–4 en ideal storlek för grupper som färdas i lavinterräng.
13. Vem törs jag åka med?
– Bräd- och skidåkning är en social aktivitet. Det är kul att vara tillsammans ute i naturen och göra roliga saker. När den aktiviteten når en viss nivå, där riskerna blir större, var kräsen! Var kräsen med vem ska få åka med dig och kunna rädda dig när ditt liv står på spel och du behöver vännerna som mest.
– Om du är klättrare vill du knappast klättra tillsammans med en partner som du inte vet om person kan säkra på ett korrekt sätt. Så varför ska du åka offpist i lavinterräng med någon som du inte vet har rätt utrustning, inställning eller kunskap för att rädda dig? Det är viktigt att du kan lita på de personer som kanske behöver rädda dig. Människor som varit med om en lavinolycka berättar ofta att någon i sällskapet haft en dålig känsla men inte velat säga något. Eller tänkt att om ingen annan säger något så är det nog ok. Eftersom vi människor själva orsakar de flesta lavinolyckor, så är det klokt att du betraktar dig själv och dina kompisar kritiskt. Hur fungerar ni som grupp? Är det högt i tak och det är ok att säga nej, utan att känna sig som en fegis? Då är ni bättre rustade att undvika olyckor.
– Kom ihåg att en grupp med dålig kommunikation, olika riskacceptans och olika förmåga och mål kan hamna i trubbel även när förhållandena är ganska säkra. Omvänt så kan en väl fungerade grupp kommunicera, fatta bra beslut och göra säkra vägval under krävande förhållanden.
14. Ett sista medskick inför resten av säsongen
– Alla val får konsekvenser. I riskmiljöer såsom lavinterräng så kan ett (i efterhand) felaktigt val i värsta fall bli ditt sista. Ingen tror att de ska åka med i en lavin förrän det faktiskt händer. Inte du heller. Kom ihåg att det också finns ett val att välja att inte åka. Fjällen står kvar imorgon också.
