Myoko Kogen är japans ”Little Australia”
Du vill till Japan och uppleva det legendariska vita pudret. Du vill inte uppleva liftköer och överbefolkade skidorter, men samtidigt ha ett någorlunda stort område att åka på. Har du idol-poster på Crocodile Dundee eller Chris Hemsworth hängandes hemma? Då har Freeride skidorten-ish för dig.
Myoko Kogen med dess tillhörande fyra skidanläggningar erbjuder inte Japans brantaste skidåkning, men gör årliga rekord i snödump och är relativt glesbefolkat. Området erbjuder den gemytliga känslan av skidåkarhåla och av någon anledning huserar mer säsongare från Australien än inhemska japaner.
Själva byn, Myoko Kogen, bjuder inte in till den där speciella känslan av snövita fjärilar i magen som vi förväntat oss. Jag och min ständige resekamrat, Andreas Lundstam Guidetti, står trötta och kalla vid den lokala busstationen och försöker lokalisera oss själva så att vår hotelltransfer kan hämta upp oss. Vi har precis stigit av bussen som går från Lotte Arai, där vi spenderat dagen i solsken och mer snö än vi någonsin kunnat önska oss. Bussar rullar ut och in i den annars till synes gråa och ödsliga byn och det är inte förrän vi gett telefonen till Japans svar på Lasse Kongo, som vi både blir hittade och inser vi klivit av vid fel station. Väl uppe i skidområdet infinner sig den välkända bevingade känslan i magen igen.
Onsen och Kanko
Vår första skiddag spenderar vi i de två sammanflätade systemen, Akakura Onsen och Akakura Kanko. För att fritt åka mellan dessa behöver du ett kombinerat liftkort som kostar dig 7000 yen, strax över 500 kronor. Snögudarna verkar ha hört våra böner, lite för mycket. Det dumpar i mängder sällan sett även för denna snövälsignade del av världen. Vårt uppvärmningsåk uppmärksammar oss att man kan önska sig för mycket snö då det nästan tar stopp när det flackar på. Instinktivt beger vi oss mot högre och brantare terräng. Snart finner vi oss själva med att köra varv efter varv i Hotel #5, eller lift 20 som den så innovativt heter.
”Japanerna är i framkant när det kommer till mycket, men inte när det kommer till att att namnge skidliftar och pister”
Japanerna är i framkant när det kommer till mycket, men inte när det kommer till att namnge skidliftar och pister. Vid uppfarten åtnjuter vi de största hitsen från det färgglada 80-talet ur sprakande högtalare, nedfarten avnjuts i Hotel A och i skogen ned mot Champion C. Innovationen flödar vidare i Onsen och Kanko då en hel del liftar känns konstigt placerade, nästan som om väldigt lite tanke låg bakom. Vi hittar även flertalet liftar som inte finns med på pistkartan, men låt oss inte trassla in oss i abstrakt japansk arkitektur. För oavsett om deras skidsystem kan uppfattas som M.C Eschers Relativitetstavla så levererar området för dig som vill ägna dig åt liftburen offpist eller spänna på hudarna för kortare turer.
Myoko Kogen och Little Australia
Den gråa lilla byn med den öde busstationen är bortom det Åre-grå skimret en populär sommardestination och framröstad som Japans bästa redan 1916. Skidorterna, som snart firar 100 år och räknas som några av världens äldsta, huserar runt den aktiva vulkanen, Mount Myōkō med sin topp på 2454 meter över havet. Akakura Onsen, Akakura Kanko, Ikenotaira och Myoko Suginohara ligger på vulkanens södra och västra sidor som du tar dig enkelt mellan med buss som tar cirka 20 minuter. Ikenotaira och Suginohara är sina egna mindre fristående skidsystem, medan Akakura Onsen och Akura Kanko är egentligen till synes ett pistsystem, men bestämde sig för att skiljas och ingen ville ge upp huset som resulterade i en gräns rakt igenom vardagsrummet, som sedan kräver två liftkort.
Ett oväntat inslag i Myoko Kogen är att i Akakura Onsen, som är knutpunkten för restauranger, nattliv och annat, är den totala invasionen av australiensare. Oavsett om det är lokala säsongare i skiduthyrningarna eller gäster på restauranger och i pisten, så hör du den säregna dialekten av det engelska språket överallt. “Crikey” och “G’Day” flyger genom luften oftare än skidutrustning i Åre vecka 9. Men Onsen ger ändå den där fantastiska känslan av skidort och japansk kultur som man vill åt. Längs med huvudgatan genom byn radar traditionella japanska restauranger och väster-inspirerade hamburgehak upp sig tillsammans med barer och skiduthyrningar. Det känns litet, gemytligt, japanskt och väldigt bra på något sätt. De 40–50 centimeterna nysnö som dumpat över området hjälper givetvis till.
Myoko Suginohara
Vid Mount Myōkōs södra fot ligger systemet, Suginohara. Ett någorlunda litet system med fem liftar och områdets enda gondol. Även om Suginohara lackar efter i storlek så levererar det i möjligheter för klassisk skogsskidåkning och längre turer, japanskt sett, om du är villig att använda dina stighudar. Vårt besök här kunde varken bli bättre men samtidigt bli paradoxalt avsevärt bättre. Dagen börjar med att transferbussen åker ifrån oss på metern och nästa är inställt på grund av snö, vilket gör väntetiden en timme extra. Men som internationella skid-affärsmän måste vi se värdet av de första svängarna, särskilt när det snöar i den mängd som dagen erbjuder. Efter en snabb färd med taxi, business style, har vi inhandlat ett dagskort för 6000 yen, cirka 450 kronor och står i gondolen upp.
”Vädret har slagit om och vinden tilltar rejält, likaså snön. Detta kan bli hur bra som helst, eller katastrof.”
Vädret har slagit om och vinden tilltar rejält, likaså snön. Detta kan bli hur bra som helst, eller katastrof. Efter att vi tagit oss skiers right Mitahara High-speed Lift No. 3, eller lift “E” kort och gott, så faller vi precis, som med morgonens buss, på mållinjen. Eller avspärrningen snarare. Pistören informerar oss på knackig engelska att de precis bestämde sig för att stänga den översta liften som tar dig upp på lite brantare lutning på grund av hård vind och dålig sikt.
Men skam den som ger sig. Det japanska guldet fullständigt vräker ned (ibland sidledes beroende på vindriktning) och med denna mängd är även mindre sluttningar och pisten makalöst roligt. Tack vare att det lokala vädret inspirerats av svensk midsommar i fjällen är liftköerna här uppe i den övre zonen lika med noll. De första och enda japanska jibbers som vi ser har fullt upp med att bokstavligen gräva fram parken. Hela dagen spenderas med att varva lift “E” och hitta nya svängar bland skogen. Varje gång sneglar vi upp mot den helt orörda pisten “E2” och drömmer om andra tider när liften är öppen. Precis som i Onsen och Kanko, så kräver denna enorma mängd snö sin lutning och Suginohara lider av samma topografiska dilemma. Men det är ändå fascinerande på något sätt, det här med skidåkning och lössnö. Även om det inte är Instagram-värdigt brant så ger ett par skidor och 50 centimeter nysnö glädje som är svårfunnen på andra platser i livet. När dagen beger sig mot sitt slut så glider vi ned till gondolens dalstation och unnar oss en gedigen hamburgare i den lokala cafeterian/skidshop, där du absolut inte får missa inte att plocka upp ett exemplar av det legendariska skidmagasinet, Ski Club.
Mount Myōkō och dess omkringliggande små skidsystem är väl värt ett besök. Det bockar av det mesta som en skidåkare vill ha i Japan: en gemytlig by, massor med pudersnö, japansk kultur, onsens och få pratar det engelska språket. Vill du bo på ett någorlunda traditionellt hotell så kan vi inte rekommendera Kougakuro nog. Här får du madrassen på golvet, skjutdörrarna med papper och toaletten som är det mest högteknologiska på hela stället. Här kan du socialisera med australiensarna framför den öppna brasan, unna dig en drink i hotellets egen Après ski eller bada i deras privata onsen som även fungerar som dusch efter skidbacken. Byn är liten och Kougakuro ligger mitt i smeten för gångavstånd till valfri restaurang och krypavstånd hem om du väljer att samla på alla olika glasburkar med saké.
Tokyo runt hörnet
En av de bästa aspekterna med att välja en skidort som Myoko Kogen är att du stannar kvar på Japans huvudö, Honshū, och har närheten till en av världens absolut mest spännande städer, Tokyo. En tågresa på cirka två timmar bort ligger världens största stad både till ytan och folkmängd sett, och med sina 39 miljoner invånare är du dock garanterad liftkö. Det är dock inget som stoppar mig och Andreas Lundstam. Vi ska spendera ett dygn i staden och ta reda på varför Godzilla har så starka åsikter om stället. Kommande dygnet promenerar vi runt mellan skyskrapor, neonljus och elektronikbutiker i travar. Den ena gatan är hypermodern och viker du av till nästa så hittar du en avskild gränd med gudomliga nudlar som serveras ur ett hål i väggen.
Just detta är nog charmen med Tokyo, du hittar verkligen allt. Vad sägs om real life Mario Kart, besök ett kattempel, rollspela som avloppsrensare eller se sumobrottare få bebisar att gråta(!)? Oavsett vad för konstigt du väljer att göra utanför skidbacken lägger Freeride ingen vikt på, men vi kan verkligen rekommendera dig ett besök på den legendariska fiskmarknaden, vilket är bättre än vad den både låter och luktar. Här hittar du det mesta inom det mesta att titta på eller inhandla. Kulinariska guldgruvor finnes också på området, men vill du ha den absolut bästa Kobebiffen eller sushin får du vara beredd på att vara här tidigt eller köa. Glöm inte att köpa med dig en obligatoriska vinkande kattstatyn hem.
Information
Ta dig till Japan: Vi flög med Finnair från Stockholm, via Helsingfors och vidare till Tokyo. Nya plan och en extremt trevlig kabinpersonal gjorde resan till ett rent nöje, trots 13 timmar flygresa.
Ta dig till Myoko Kogen: Från Tokyo Station, ta Hokuriku Shinkansen-linjen till Nagano, sedan Kita-Shinano Linjen till Myoko-Kogen Station. Ta sedan en taxi eller buss upp till önskad ort.
Åkning: Hotel #5 (lift 20) i Akakura Kanko är fantastiskt rolig. Har du hudar så glöm inte att fortsätta uppåt mot toppen. Glöm inte att besöka Suginohara också.
Bo: Vi bodde på Kougakuro och kan bara säga gott om stället, ligger mitt i byn och med bra frukost.
Äta: Kamakura DIY Dining & Bar är ett litet ställe belägen i en källare ett stenkast från Kougakuro. Laga din egen Takoyaki på bordet och drick saké i glasburk, perfekt för vuxna barn.
Liftkö: Fanns inte mycket av när vi besökte området.
