Pårtetjåkko i Sarek: Sveriges enklaste 2000-meters topp?
I södra Sarek ligger berget Pårtetjåkko. Det ska vara Sveriges både enklaste och mest lättillgängliga 2000-meters topp att bestiga. Berget ligger 25 kilometer från närmaste väg så det säger en del om lättillgängligheten kring landets 2000-metare. Ett försök på en bestigning visade att det minsann inte behöver vara så enkelt heller att ta sig upp till toppen
Jag lyckas med nöd och näppe hålla balansen. Med båda stavarna hårt isatta i marken och med en position som en boll fick vinden inte riktigt tag i mig. Men Ellen hann inte. Hon ligger på marken framför mig. Igen.
Blåst, blåst blåst i Sarek
De hårda vindbyarna kommer med jämna mellanrum och sveper fram som en ångvält över landskapet i Sarek. Jag är så less. Så less på vinden. Vi är på väg upp för Pårtetjåkko (även kallat Bårdetjåhkkå) som anses vara Sveriges mest lättillgängliga och enklaste 2000-meters topp att bestiga. Detta är vårt andra försök på tre dagar och att vända om sitter som alltid långt inne, men det börjar återigen kännas som ett rimligt alternativ.
Ellen reser sig upp och vi samlas kring henne. Hon säger att hon vill avbryta toppturen och återvända ner till baslägret. Jag känner hur besvikelsen tar över i kroppen. Jag vill upp till toppen och blicka ut över Sarek. Himlen är ju blå men den osynliga vinden kämpar på för att hålla oss på lägre höjder. Efter ett överläggande i gruppen kommer vi fram till att Ellen tar sig till baslägret på egen hand medan jag, Johan och Oscar fortsätter mot toppen. Men frågan är hur långt vi kommer att orka kämpa mot den svårforcerade vinden?
13 toppar över 2ooo meter i Sverige
Pårtetjåkko är med sina 2005 meter över havsytan en av de 13 toppar som når över 2000 meter i Sverige. Berget ligger i södra delen av den vilda och mytomspunna nationalparken Sarek. Inne i Sarek finns inga vägar, inga bilar och inga människor.
Sova gör man i tält och behöver man hjälp så bör man ha med en satellittelefon. Det är vildmark på riktigt och att området ibland omnämns som ”Europas sista vildmark” är verkligen inte konstigt. Här inne får man nämligen klara sig helt på egen hand.
Det finns flera sätt att ta sig in i Sarek. Från norr utgår man från Ritsem och från öster antingen via Stora Sjöfallet eller Saltoluokta. Vi tog oss in i nationalparken söderifrån. I slutet av väg 805 ligger Kvikkjokk, ett litet samhälle med 20 invånare. Här parkerade vi bilen och packade våra pulkor med mat och övernattningsutrustning för de kommande 5 dagarna. Sedan fick vi skoterskjuts längsmed Kungsleden i cirka 10 kilometer, tills vi var en kilometer från gränsen till nationalparken. Skotrarna, som inte är tillåtna att köra i Sarek, vände om och åkte tillbaka till Kvikkjokk. Vi gick åt andra hållet, in mot södra Sarek och Pårtemassivet.
9 kilometer plattförs med pulkor till basecamp
Efter nio kilometer med pulkor släpandes efter oss var vi framme vid platsen där vi skulle slå upp vårt basläger. Två faktorer avgjorde att vi placerade tälten precis under trädgränsen och bredvid ett översnöat vattendrag. Enligt väderleksprognosen skulle vi pricka säsongens största oväder och då skulle fjällbjörkarna ge oss lite skydd.
Att vi valde att slå upp tälten bredvid ett vattendrag var att vi på så sätt skulle slippa att smälta snö. Det är alltid skönt att slippa göra smälta snö för det tar bara en massa tid och förbrukar massor med bränsle.
Och stormen kom precis som det var sagt. Men inte med den dignitet som var förutspådd. Vinden kom förvisso med en brutal kraft, men det som kom att ha mest inverkan på skidåkningen var temperaturen. Nederbörden föll som regn istället för snö, hela vägen upp till 1600 meter. Då är det är lätt att dra egna hobbyslutsatser om klimatförändringen när man sitter i tältet samtidigt som regnet piskar mot tältduken, i Sarek, i mitten av mars, i norra delen av Sveriges inland.
Ska vi nå toppen av Pårtetjåkko eller ej?
Vi ser hur Ellen glider bort från oss. Strax därefter är det svårt att urskilja henne bakom alla luftburna snökristaller. Till slut ser jag henne som en svag siluett försvinna bakom ett krön. Kvar är jag, Johan och Oscar. Vi vänder oss om och vinden börjar återigen piska oss i våra ansikten. Jag är less. På motvinden. På ljudet. På det mesta faktiskt men motivationen att fortsätta är större. Efter 10 kilometers kämpande i mestadels flack terräng står vi äntligen i botten av Pårtetjåkkos sydflank. Framför oss, 800 höjdmeter upp, sträcker sig toppen mot den blå himmeln.
Blåsten håller i sig, men idag kommer den inte vinna. Oscar och Johan tar täten, jag hänger nätt och jämt på. Toppen kommer närmare och närmare och till slut står vi där uppe. 13 kilometer och 6 timmar efter att vi lämnade tältlägret. Det har varit slitsamma timmar uppför ”Sveriges lättaste 2000-meters topp”.
Men nu är allt det som glömt. Framför våra näsor breder Sarek ut sig. Här finns över 100 glaciärer och oräkneliga skidåk. Det är en mäktig vy. Fortfarande, efter nästan 20 år med toppturande i Sverige och otaliga resor till Nordens bästa topptursområden, blir jag förvånad varje gång jag ser dessa storslagna berg i Sverige. Jag blir stolt. Och glad. Tänk att det är så här vackert i mitt hemland.
Sarektjåkkå 2089 meter är allra högst i Sarek
Långt bort reser sig Sarektjåkkå mot horisonten. Berget har bronsmedaljen i tävlingen över högsta berg i Sverige och sträcker sig 2089 meter upp mot himlen. Sarektjåkkå har även givit namnet åt nationalparken Sarek som bildades redan 1909.
Sydöst om oss, cirka 150 fallhöjdsmeter längre ner och 1 kilometer bort ligger observatorieplatån. Där står det en mast, ett litet hus och ytterligare ett par metallobjekt. Där bedrev svenska vetenskapsmannen Axel Hamberg meteorologiska arbeten i början på 1900-talet. Huset och utrustningen står alltså än idag kvar, men utan kopplingar till vetenskapen mer än att det är historiska intressant.
Det är 800 högkvalitativa höjdmeter ner till botten av sydsidan. Vi åker de stora ytorna och håller oss öster om de brantare rännorna. Lutningen ligger konstant på mellan 25 och 30 grader och vi njuter av stora svängar i hög fart. Men i bakhuvudet finns fortfarande det faktum att vi är i Sarek och att en skada kan få jobbiga konsekvenser.
Innan vi glider in i tältlägret har vi betat av ytterligare en topp. Vinden mojnade något framåt eftermiddagen vilket gav en stor injektion till motivationen att sätta på stighudarna ytterligare en gång.
Utvärdering: Är Pårtetjåkko Sveriges enklaste 2000-meters topp?
I mattältet njuter vi av maten och diskuterar Pårtetjåkko. Hur lättillgänglig är den egentligen? I ärlighetens namn inte särskilt. Det är en lång topptur hur man än vrider och vänder på det, och utmanade att göra utan övernattning i tält. Och genom att man förmodligen behöver övernatta i tält så blir det ett ganska så stort projekt.
Hur lätt var den att bestiga? Lätt, toppturen höll sig hela tiden under 30 grader utan särskilt många andra objektiva faror. Är det storslaget? Ja, men egentligen först när man kommer upp på toppen och blickar ut över resten av Sarek. Den känslan, den vyn, den upplevelsen – det är det toppturande handlar om. För mig i alla fall.
Fakta Sareks bergstopp Pårtetjåkko 2005 möh
Vad: Toppbestigning av Pårtetjåkko (2005möh).
Var: Pårtemassivet i södra delen av Sareks nationalpark.
Utgångspunkt: Kvikkjokk. I Kvikkjokk finns STF Kvikkjokk fjällstation.
Boende: Tält
Göra det själv: Se till att ha koll på lavinkunskap och vintertältande. På många ställen i södra delen av Pårtemassivet finns mobiltäckning, men det kommer förmodligen ta lång tid innan hjälp kommer. För att slippa smälta snö så är ett hett tips att tälta nära ett vattendrag.
Det går bra att resa kollektivt till Kvikkjokk, dock går bussen dit endast en gång per dag under lågsäsongen (vintern är lågsäsong). Snöskotertransport kan bokas på www.battrafikikvikkjokk.se.
Gör det inte helt själv: Boka en all inklusive resa med resa, skotertransport, lagad mat av kock, utrustning och guide av svenska topptursresearrangören Pure Ski Touring.
Text: Fredrik Schenholm
