Skogarna i Bruson

Världskändisen Verbier har inte bara högalpin offpiståkning att erbjuda. Freeride tog kabinbana och postbuss till andra sidan av dalgången Val de Bagnes och styrde skidspetsarna ner mot skogarna i Bruson.


Den soliga väderprognosen i botten på skylten verifieras av den strålande stjärnan till höger i bilden.
Foto: Fredrik Schenholm

Vi kommer till Bruson för skogsskidåkningen. Väl uppe på toppen av systemet, som består av fyra liftar, vid Grand-Tsai 2 232 meter över havet är det dock annat som lockar. Snön ligger i retfullt raka manchesterränder. Pisterna ringlar sig ner genom skogarna till botten av sittliften La Pasay drygt en halv fallhöjdskilometer längre ned. Denna soliga januarimorgon med blå himmel och mild temperatur är det i stort sett tomt i Brusons backar.


Distraherande bra pistning i Brusons backar.
Foto: Fredrik Schenholm

Några lokala hjälmfotingar (4-åringar där allt som syns är en Globen-stor hjälm och ett par barnskidor, reds anm) med tillhörande föräldrar är i princip de enda skidåkarna som syns till. Den stora massan är givetvis kvar på andra sidan av dalgången Val de Bagnes i världskändisen Verbiers enorma skidsystem. Skogspudret nedanför kommer således att förbli orört denna morgon och med den vetskapen skjuter vi fart nedför de nypreparerade och folktomma pisterna istället.

Precis som Chamonix har Le Tour, som St Anton har Stuben och som Engelberg har Brunni – så har Verbier Bruson. Ett litet satellitsystem sammanlänkat via gemensamt liftkort och buss med dess storebroder. Bruson är den perfekta kontrasterande avstickaren under en veckas skidsemester i Verbier; mindre, lugnare och trevligare. Detta utan att för den sakens skull kompromissa med skidåkningen. Bruson må vara litet i förhållande till en gigant som Verbier men är fortfarande ett intressant skidberg med över elvahundra fallhöjdsmeter, gles och fin skogsåkning och en övre del med oväntat bra trädlös, högalpin skidåkning.


Toppen av släpliften Grand-Tsai 2 232 meter över havet på andra sidan dalen till vänster syns Verbier, sockertoppen Mont-Gelé syns rakt ovanför lifthustaket.
Foto: Fredrik Schenholm

Lite senare på förmiddagen sitter på terassen på restaurangen vid sittliften La Pasays bergstation 2 170 meter över havet.
– Har ni hört historien om Dahun? frågar Isabelle Hefti, som arbetar lokalt med turismen i Verbier med omnejd.
– Det är en slags vild bergsget med olika långa ben. Detta gör att den tar sig fram smidigt längs bergssidorna men tyvärr bara kan gå runt berget åt ett håll, fortsätter Isabelle.

Vi småler, sippar lite av vårt kaffe och lyssnar vidare på den gamla folksagan. Isabelle berättar att vid jakt på Dahu så används en enkel metod.
– Man visslar på den bara. När den ska vända sig om och se vad det är frågan om så välter den eftersom de korta benen hamnar nedåt i sluttningen.

Småleendet övergår i småfnissande. Men hon har mer att berätta:
– Jag berättade legenden om Dahun för en äldre engelsk journalist en gång. Hon antecknade vartenda ord jag sade och var helt förundrad över detta fantastiska, exotiska djur, berättar Isabelle och vårt småfnissande blir till skrattsalvor.


Linn Karlsson klagar varken på Bruson eller Verbier.
Foto: Fredrik Schenholm


Lagom glest mellan träden i Bruson, Peter Nilsson gillar läget.
Foto: Fredrik Schenholm

En högst verklig Dahu ligger dock inte alltför långt bort. Vi reser oss upp på uteserveringen och blickar över mot andra sidan dalen. Verbiers by ligger som en utsmetad myrstack på högplatan 1 500 meter över havet ovanför Le Châble. Karaktäristiska sockertoppen Mont-Gelé reser sig mitt i och till höger ser vi de fantastiska branta, breda rännorna där vi igår åkte rakt ner i fallinjen mot La Chaux och restaurangen Le Dahu.

Vi vänder oss om och tittar i andra riktningen där en annan levande legend breder ut sig, i det här fallet ett bergsmassiv. Med hjälp av panoramakartan på terassdäcket lyckas vi identifiera Aiguille d’Argentiére 3 878 meter över havet, en av Chamonixdalens högre bergstoppar.  Bilvägen är det knappt sex mil härifrån till Chamonix – fågelvägen över till Mont Blanc-massivet är betydligt kortare.

Med lunchmackorna i magen och kaffesuget tillfälligt tillfredsställt bränner vi av några skogsåk. Det är inte så krångligt att hitta, trots att vi varken har någon certifierad bergsguide eller lokalkunnig skibum vid vår sida.

Det fungerar bra att slänga sig in där man känner för och skida ner över kuddar, mellan trädstammar genom snön. Vi är här i Bruson efter en period av stora snöfall och stormigt väder, följt av ett par klarblå högtrycksdagar vilket gör att det finns en del spår, men det mesta av skogspudret ligger ändå slätt och orört.


Peter Nilsson i en sluttning nära släpliften Grand-Tsai i Bruson.
Foto: Fredrik Schenholm

Total kontroll och samlad kroppsföring när Peter Nilsson hoppar småkuddar i Brusons skogar.
Foto: Fredrik Schenholm


Enligt egen utsago tar Peter Nilsson luft utför ”Stenkuken” strax nedanför toppliften Grand-Tsai i Bruson.
Foto: Fredrik Schenholm


Peter Nilsson synar Brusons sluttningar ovanifrån.
Foto: Fredrik Schenholm


Jakob Sanne
Foto: Josefin Löwing

Mini-intervju om Bruson
Jakob Sanne, 29 år, gör sin fjärde hela säsong i Verbier.

Vid vilka förhållanden åker du till Bruson?
Det naturliga är att bege sig till Bruson när det snöar eller är för dålig sikt för att köra mer öppna ytor som man hittar i Verbier. Dessutom dröjer det ofta en eller två dagar efter ett rejält snöfall innan Verbier-systemet öppnar upp över 2000 meter och då är Bruson ett klockrent alternativ. Ett tips som ofta funkar rätt bra är också att gå mot strömmen och åka till Bruson dagar då solen skiner, då är man garanterat ensam ”freerider” i systemet.

När åker du inte till Bruson?
Bruson ligger ju lite lägre än de höga åken i Verbier så det gäller att hålla lite koll på var frysnivån ligger så att man inte åker lift och buss i en timme för att upptäcka att det bara är skare och kartong man åker på.

Vilket är ditt favoritåk i Bruson?
Det mest kända ”åket” är det som kallas för American Forest vilket innebär att man tar den högsta släpliften och sen sidsteppar/traverserar på skiers-right sidan tills man ser att skogen glesnar och lutningen tilltar. Det går att droppa in varsomhelst och hur man än gör så hamnar man på transportsträckan som tar dig tillbaka till liften.

Vad är det bästa med Bruson?
Det bästa med Bruson är nog samtidigt också det sämsta; de långsamma liftarna i systemet i kombination med att det tar en stund att ta sig dit från Verbier. Detta gör att det sällan är mycket folk som åker där samtidigt. Man behöver nästan aldrig ta av sig skidorna eller traversera särskilt långt för att hitta ospårade repor, utan det går att dra ner i skogen lite varsomhelst egentligen. Bruson är dessutom fullt av större och mindre drop, sköna pillows eller bara sköna rännor i precis lagom lutning, det finns något för alla helt enkelt.

Fakta Bruson

Var:
Mittemot Verbier, på andra sidan av dalgången Val de Bagnes. Bruson och Verbier ligger i sydvästra fransktalande Schweiz nära Mont Blanc-massivet och Chamonix.

Ta sig dit:
Flyg till Gèneve och drygt två timmars tågfärd med SBB direkt från flygplatsen till Le Châble med ett byte i Martigny. Postbuss drygt tio minuter vidare från Le Châble upp till Bruson. Från Verbier-by tar du kabinbanan ner från Médran till Le Châble och därifrån bussen upp till Bruson.

Liftsystem:
Fyra liftar, 48 kilometer pist

Fallhöjd:
1 129 vertikala meter. Toppliften Grand-Tsai 2 232 meter över havet ner till dalstationen La Côt i Bruson på 1 103 meter över havet.

Varför:
Bruson är en lättillgänglig avstickare från Verbier och ett bra alternativ vid dåligt väder på grund av den fina skogsåkningen. Ett alternativ de flesta dagar för att slippa eventuell trängsel i Verbier.

Liftkort:
Löser du liftkort i Verbier/Fyra dalarna så ingår Bruson. Ska du bara åka i Bruson är det liftkortet cirka 200 SEK billigare (68 CHF jämfört ned 40 CHF dagskort, vuxen).

Mer info: www.sbb.ch och www.verbier.ch

Text: Anders Wingqvist
Foto: Fredrik Schenholm
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.