Krönika: Våra barn vill också ha vinter!

Oro över klimatförändringarna är det många som känner, men oron behöver omvandlas till organiserad handling för att kunna göra skillnad. Krönikör Johan Ahlgren tror dock att Sveriges samlade vinterälskare utan tvekan kan påverka skidindustrin och öka chansen för vita vintrar även i slutet av seklet.

Jag är bekymrad. Jag är bekymrad för våra barns framtid. Jag är bekymrad för vår vinters framtid, för forskningen är entydig, klimatförändringarna hotar att ta våra vintrar. Mörker.

Eftersom vi är orsaken till att våra vintrar är hotade, har vi också möjligheten att rädda vintern. Visst, världens beslutfattare står handlingsförlamade, men gräsrotsrörelsen och människors engagemang växer. Detta gör mig hoppfull. Hoppfull att jag på äldre dar kan få visa mina barnbarn de där puderfyllda skogsåken jag hittat i Funäsdalen. Lättnad.

Konkret så säger forskarnas prognoser att förutom kortare vintrar, så kommer vi att få mer nederbörd under vintermånaderna. Gött, tänker ni, mer puder! Tyvärr, det blir inte mer pow-pow. Nederbörden kommer i större utsträckning att falla som regn, inte snö. Så de korta vintrarna kommer även ha ett tunnare snötäcke. Hårdast drabbas vi puderälskare, men även längdskidåkare och skoterentusiaster eftersom de inte heller kan förlita sig på snökanoner.

SMHIEnligt SMHIs rapporter ser det riktigt mörkt ut för de sydligaste skidorterna. Kungsberget som har legat på runt 125 dagar med snötäcke kommer att i slutet av seklet (2071-2100) endast ha snö i 30 dagar per vinter. I fjällkedjan kommer till exempel Åre att gå från ett snitt på 175 dagar till blygsamma 80 snödagar per vinter. En större del av dessa dagar kommer snödjupet dessutom vara mindre än 10 cm. Mindre än 10cm i snödjup omöjliggör all form av skidåkning som inte kan förlita sig på snökanoner. Visst, det är många av oss som inte kommer uppleva slutet av seklet och de som gör det kommer i alla fall inte uppleva det på skidor. Tyvärr kommer vi se stora förändringar långt tidigare, redan 2040 förväntas Åre ha endast 140 dagar med snö. Dessutom – 30 till 45 av dessa 140 dagar förväntas ha ett snödjup på under 10 cm.
Inte nog med att snödjupet påverkas, det nya klimatet kommer också medföra extremare väder och större temperatursvängningar, därför förutspår klimatmodellerna även att antalet laviner kommer att öka i fjällkedjan.

I fjällkedjan kommer till exempel Åre att gå från ett snitt på 175 dagar till blygsamma 80 snödagar per vinter

I detta mörker finns det dock hopp, som när 94 procent av de tillfrågade svarade ”Ja, absolut” eller ”Ja, i viss mån” på Sifos fråga om de trodde att klimatförändringarna skulle påverka oss i Sverige nu och i framtiden. Allt vi behöver göra är att omsätta folks insikt och oro till handling.

Söndagen den 14 september känns rent spontant som ett utmärkt tillfälle att ge vintern en chans. Politik må upplevas tråkigt och ibland känns det som att skillnaderna mellan partierna är små. När det kommer till klimatpolitik finns det dock skillnader. Stora skillnader. Några av dessa skillnader finns beskrivna i Naturskyddsföreningens partijämförelse (länk i slutet). Bilda dig gärna också en egen uppfattning om lämpliga partier genom att blanda klimatpolitik med dina övriga värderingar i någon av de valkompasser som finns på tevekanalernas och de stora tidningarnas hemsidor.

I ärlighetens namn är dock vinterdyrkare en brokig skara och alla kan inte tänka sig att rösta på de mest klimatvänliga partierna på grund av den ideologi man själv förknippar sig med. Om vi bortser från detta så har vi vår kärlek till vintern gemensamt, så bortom den 14 september måste vi kunna enas och gemensamt ge vintern en chans.

Många av oss kan göra mer i vardagen för att hjälpa vintern. Naturskyddsföreningens gröna guide är en bra källa för vinterälskare som vill göra skillnad. En sak som jag själv har anammat och som borde passa många vinterälskare är cykelpendling. Visst finns det begränsningar i hur långt man kan cykelpendla och många ser det kanske som ett slöseri med dyrbar tid, men se det som gratis barmarksträning istället. Tänk vad till exempel 4×5 mil cykling i veckan gör för din fysik, din skidåkning och inte minst för klimatet.
En annan sak man kan fundera på är hur ens skidåkning påverkar klimatet. Behöver vi verkligen ta flyget alla gånger, kanske kan vi ibland ta en semesterdag extra, ta tillfället i akt, varva ner och komma in i ”semester-mode” och få lite kvalitetstid med polarna på ett nattåg? Byta ut helikoptern mot ett par stighudar och mjölksyra?

Med tanke på den statliga utredning som räknade ut att den svenska skidturismen kommer att förlora 0.9-1.9 miljarder om året i slutet av seklet så borde industrin vara intresserad av att jobba klimatsmart

Allt detta vet ni, men vad kan vi göra förutom att förändra vår egen klimatpåverkan? Jag vill påstå att vi sitter på mycket makt. Makt över alla de som tjänar pengar på vår kärlek till vintern. För det ser det mörkt ut för svensk vinterturism, detta trots att man tror att den tillfälligt kommer att öka på grund av att Alperna drabbas ännu hårdare av klimatförändringarna. Med tanke på den statliga utredning som räknade ut att den svenska skidturismen kommer att förlora 0.9-1.9 miljarder om året (!) i slutet av seklet så borde industrin vara intresserad av att jobba klimatsmart. Men när man till exempel väljer att bygga en ny flygplats i Sälen istället för att jobba för en förlängning av tågrälsen från Malung/Oxberg så undrar jag om man bryr sig om något annat än den kortsiktiga aktieutdelningen. Jag är helt övertygad om att vi vinterälskare kan stoppa liknande projekt och istället styra skidindustrin i en mer vintervänlig riktning.

Vi kan även ställa krav på beslutsfattare. Svenska skidindustrin och skidturismen omsätter miljarder årligen, miljarder som kommer från oss som älskar vintern. Om vi organiserar oss så kan vi som kollektiv ställa krav. Ännu starkare blir vi med hjälp av alla vinterälskande och inflytelserika kändisar, idrottsstjärnor, skidlandslag, ja till och med politiker åker skidor.
Visst, det finns redan organisationer som jobbar för miljön, ja det finns till och med organisationer som gör precis det jag pratar om. Protect Our Winters har lyckats samla vanliga vinterälskare och kryddat det med stora skid- och snowboardprofiler för att snabba på klimatarbetet. Jag tror att politiker, branschen och övrig skidturism skulle lyssna väldig noga den dagen vi, Sveriges vinterälskare, gemensamt höjer rösten.

Så låt oss slänga skygglapparna, rösta för snön, ändra våra vanor, organisera oss och rädda vintern.
Är ni med?

Källor och fördjupning:

SMHI – Konsekvenser för turismen i Sverige: LÄNK >>
SMHI – Kunskapsbanken, klimat: LÄNK >>
Bosse Bodén (2007). Mittuniversitetet – Klimatförändringen och naturbaserad turism: LÄNK >>
Johan Andersson (2008). Sveriges framtida vinterturism – Företags och kommuners anpassningar till klimatförändringarna: LÄNK >>
Protect Our Winters: LÄNK >>
Regeringen – Konsekvenser av klimatförändringar och extrema väderhändelser: LÄNK >>
Naturskyddsföreningens partijämförelse: LÄNK >>
Naturskyddsföreningens gröna guide: LÄNK >>

Text: Johan Ahlgren
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.