Ny fokusblogg: Per Jonsson
Per Jonsson är telemarksåkaren som kör skiten ur de flesta. En glad, fast obotlig, tidsoptimist med en stor kärlek till Riksgränsen. I vinter följer du honom i hans blogg här på Freeride.
Foto: Martin Söderqvist
Vem är Per Jonsson? Bortsett från en kille med sug i blicken…
Jag är en 27 årig kille som brinner för skidåkning och telemark. Ville egentligen bli hockeyproffs och har spelat hockey i 15 år men en resa till Kanada gjorde att jag ändrade åsikt och la skridskorna på hyllan vilket jag idag definitivt inte ångrar. Uppvuxen i Kiruna men bor sedan 2,5 år i Åre.
Jag kan titulera mig gruvarbetare efter att ha jobbat på LKAB i Kiruna sex somrar/höstar. Blev erbjuden fast jobb men tackade vänligt men bestämt nej och det var första gången min chef hade fått ett nej till svar och trodde nog att jag var dum i huvudet.
Annars är jag en glad kille som försöker att ta tillvara på varje dag. Försöker leva efter mottot det blir inte roligare än man gör det.
Älskar att utmana mig själv och har faktisk genomfört två stycken Åre Extreme Challange som är en triathlon-tävling. Gick riktigt bra i år och hade faktiskt fjärde snabbaste tiden på löpningen upp på Åre skutan av 160 deltagare (tror jag sprang på 58 minuter från torget till toppen). Inte många i freeride-världen som gör det, haha
Är en obotlig tidsoptimist och tror fortfarande att man kan laga mat, gå på toa, äta maten och tvätta på tio minuter. Och jag lär mig aldrig!
Du har en stor kärlek till Riksgränsen och du och din husvagn har haft Gränsen som bas ett bra tag. Vad är det som är så bra med Gränsen?
Min husvagn och min klotgrill såklart, haha.
Att vara i Rikgränsen är total frihet. Naturen är helt enom och det finns roliga saker att göra året om. Att vara i Riksgränsen är mer som en sinnesstämning. Man går omkring och myser, dricker kaffe, snackar skit, kör skoter och åker sjukt bra och rolig skidåknig. Vi brukar åka omkring i gäng och bara peppa varandra till att hoppa högre, snurra ett varv till och hitta nya linjer. Jag har åkt i Riksgränsen sen jag var fyra år och varje vinter hittar jag nya kombinationer som jag aldrig har åkt vilket är otroligt utvecklande.
Foto: Martin Söderqvist
Du har även börjat plugga. Är det svårt att studera samtidigt som du åker skidor?
Att plugga och åka skidor är en perfekt mix. Nu har jag i och för sig bara pluggat på hösten och tagit uppehåll på vintern då jag fokuserat på skidåkningen till 100%. Istället har jag läst 200% på hösten och det har funkat bra fastän man har haft måttligt ont i huvudet när man gått och lagt sig ibland men vill man så kan man. Jag har även pluggat vid Mittuniversitetet i Östersund och de har varit förstående och mycket hjälpsamma. Ett tips är att bli bra vän med studievägledaren – det kommer att löna sig!
Varför vill man åka skidor med Per Jonsson?
För att man får åka med en kille som är positiv och ständigt vill hitta på nya saker. Jag försöker altid att utvecklas och åker så ofta och så länge jag kan. Kort och gott, man skall åka med mig om man älskar att åka skidor och vill bli omåkt av en telemarksåkare, haha
Varför vill man INTE åka skidor med Per Jonsson?
För att jag aldrig ger mig. Om jag inte kan göra en sak nöter jag tills jag kan göra grejen. Kan hoppa en klippa 50 gånger om det skulle krävas – men stompa den skall jag göra!
Per Jonsson med lös häl i Silverton
Foto: Martin Söderqvist
Hur ser vintern ut i grova drag?
Det ändras varje dag tycker jag men jag kommer att försöka att åka till Grekland och Kanada i januari. I Kanada skall vi åka på ett ställe som ingen tidigare åkt skidor på så det kan bli häftigt. Jag hoppas kunna filma så mycket jag bara kan och lägger stort fokus på det. Hoppas kunna få till en bra filmdel till nästa år.
Sen ska jag eventuellt på en båttur till en glaciär i Atlanten och ytterligare några resor som är så hemliga så jag inte kan delge dem här och nu. Den som lever få se men det kommer bli en full vinter med många resor, tävlingar och oförglömliga minnen tillsammans med ett gäng sköna kompisar.
Bästa skidminne?
Svår fråga men hade sjukt roligt under några dagar med Magnus Loo och filmaren Erik Henriksson i Val D’ Anniviers för två år sedan under inspelningen av Free radicals 618. Allt gick så himla dåligt men vi höll peppet uppe. Lyssnade på Don’t stop believin’ med Journey och helt plötsligt vände det.
Värsta skidminne?
När jag bröt ryggen i Andermatt för nått år sedan…
Vad kommer vi att få läsa om din blogg?
Sånt som normalt inte får läsa om annars i skidmedia. Jag kommer att skriva om vardagen och en skidåkares verklighet. Att man kanske inte flyger helikopter sju dagar i veckan och kör Lamborghini i Monaco. En skidåkares liv är så mycket mer, det är hårt jobb, afterski och ömma knän. Jag skriver utan censur och hoppas kunna berätta så många roliga storys som mina fingrar och dator klarar av att få ner. Vi hörs och syns snart!
