Åter till ruta ett

Bergsguiden Carl Lundberg som driver Skitouring Scandinavia ändrade sitt resebeteende för några år sedan. Här funderar han kring detta och hur man när sina närodlade skiddrömmar om Sarek, Keb och Norge. Och även om hans roll som biktfader för skidåkare med klimatångest. 

Jag driver ett litet eko-travelföretag och uppdaterar tågbokningar via knagglig satellit-telefon: ”Skit o urin?”, ”Nej vadå, Skitouring, Skitouring Scandinavia, på engelska!” utbrister jag och bokstaverar från början. Återigen ifrågasätter jag att jag valt ett engelskt namn men av helt andra skäl.

”I min värld ligger lösningen i att både jag som arrangör och du som resenär återvänder till ruta ett – rutan där det görs ett val som i alla efterföljande steg hjälper eller stjälper möjligheterna till en klimatsmart resa.”

Sedan jag startade företaget har jag börjat få rollen som bollplank och från tid till annan också som biktfader. Både vänner och människor i periferin av min bekantskapskrets har börjat höra av sig om det här med klimatet. Det ger mig glädje, stolthet och hopp. Efter en stunds samtal händer det dock att synden kryper fram: ”Vi har bokat flyg, det gick inte på något annat sätt.”

Sen följer som regel ett av tre argument. De har alla gemensamt att bero på yttre omständigheter som liksom ligger bortanför den personliga möjligheten och makten att påverka. Det starkaste i trion ger ett så gott som fullständigt fribrev och bygger på att det inte existerar några alternativa transportmedel. Typiskt för att det ligger en ocean eller minst ett kvarts jordklot mellan här och där. Nummer två uppstår när avståndet krymper och det rent teoretiskt skulle gå att resa på annat sätt. Då blir det tid och energi som begränsar – det skulle helt enkelt gå orimligt långsamt eller bli för krångligt. Det sista och minst nobla handlar om pengar. Andra transportslag blir för dyra för att komma på fråga.

”Det anmärkningsvärda är dock hur enkelt det var att växla om till mera lokala drömmar som Sarek, Hardangervidda och det där åket på baksidan av Kebnekaises nordtopp.”

Jag vet aldrig vad jag skall svara, mina egna resonemang har ju gått i samma banor. Samtidigt gör insikten om hur flyget bara ökar, att klimatångesten är nära att tippa över i förtvivlan. Min självhjälpsstrategi bygger på eget-påtvingat tålamod och förhoppning om att om en tid, något år eller två, så kommer de flesta säkert ha knäckt samma kod som jag har brottat mig igenom. I min värld ligger lösningen i att både jag som arrangör och du som resenär återvänder till ruta ett – rutan där det görs ett val som i alla efterföljande steg hjälper eller stjälper möjligheterna till en klimatsmart resa.

Om du godtyckligt kastar pil på kartan så blir det sannolikt ofta omöjligt, tidskrävande eller dyrt att resa dit på ett hållbart sätt. På samma sätt gör jag som reseproducent det lika svårt om jag inriktar mig på en målgrupp från fjärran. Det är därför min webbsida är på svenska och det är därför mitt engelska varumärke skaver. Visst, det medför avkall. För mig så blev det aldrig någon sommarskidåkning i Sydamerika och jag missar det sublima landskapet på Svalbard, eller, man vet aldrig, kanske kan jag segla dit någon gång. Min vision om att under ett år följa vintern jorden runt kommer däremot definitivt aldrig bli verklighet.

Det anmärkningsvärda är dock hur enkelt det var att växla om till mera lokala drömmar som Sarek, Hardangervidda och det där åket på baksidan av Kebnekaises nordtopp. Efter tre år med eftertanke i ruta ett så vet jag på vilket vis det är annorlunda att leva under nya och självpåtagna begränsningar. Mitt liv blev inte sämre för att jag inte greppar efter absolut allt inom räckhåll.

Tvärtom, för varje dag när solen gått ner är glädjen över att resa med minimerat klimatavtryck långt mera värd än de inskränkningar det medför. Men hur går det till då? Ja faktum är att när man väl valt ett resmål som passar för tåg är det inte så stor skillnad. Oftast har en skidresa en resdag i början och slutet. De två dagarna kan bli lite längre med tåg men i gengäld så går det ofta bra att fylla tiden med något värdefullt som att läsa, hinna med sånt man skjutit på, umgås eller bara vara. Alternativt så ingår nattåg och då blir avresan kvällen innan och hemkomst morgonen därpå. För egen del har jag alltid gillat det tillfälle till uppladdning respektive landning som övernattningen ger.

”Att tåget skulle orsaka mer friktioner, förseningar och problem tycker jag är något av en myt. Alla transportslag dras med sina problem. Skall man åka bil så är det väglag och trafik, skall man flyga kan bagaget försvinna och järnvägen dras med sina problem.”

Att tåget skulle orsaka mer friktioner, förseningar och problem tycker jag är något av en myt. Alla transportslag dras med sina problem. Skall man åka bil så är det väglag och trafik, skall man flyga kan bagaget försvinna och järnvägen dras med sina problem. Det finns alltid osäkerhetsfaktorer, de flesta går att förutse och ha någon slags beredskap för.

Eftersom det finns så fina toppturer i Skandinavien så ser jag det inte som nödvändigt att ordna resor någon annanstans. Då blir det inte heller så dyrt; tågen är faktiskt är rätt billiga i Sverige och Norge, speciellt om man är ute i tid. För mig som arrangör är det en del trix med tågbiljetter för grupper eftersom SJs bokningsregler inte är avsedda för aktörer med små grupper. Hos norska VY, tidigare NSB är det inga problem. Men om man bara bokar biljetter till sig själv så tycker jag att det över lag går smidigt. Ett tips är att boka alla tåg och bussar i samma Resplus-bokning för då får man kom-fram-garanti. STF och Friluftsfrämjandet med flera har 10 % rabatt på tåg, så det kan snabbt löna sig att bli medlem.

För transfer väljer jag i första hand kollektiva färdmedel. Jag är så imponerad av hur väl det kan vara upplagt på glesbygden där tidtabeller är synkade, hur bussen även transporterar gods och till och med kör ut tidningar och post. När bussen försvinner ligger bygden illa till. För mina resor medför det att det blir till att hyra bil. I första hand frågar jag efter någon typ av miljöbil och hos vissa biluthyrare går det numera att hyra elbil. I Norge finns även nabobil.no som förmedlar uthyrning av privatbilar, där kan det också gå att hitta elbilar.

Nu när jag väl kommit in i att resa med mindre klimatbelastning så känner jag helt ärligt att det går lika bra som innan. Prova du med!

/Kram Calle

Texten har till del publicerats tidigare i EPOK Magasin 

Carl Lundberg
IFMGA/UIAGM/IVBV-certifierad bergsguide
Driver företaget Skitouring Scandiniavia

Ekologisk skidåkning a la Carl, enklare än du tror:

1. Rimliga destinationer

2. Inget flyg

3. Klimatsmart mat

4. Minskad konsumtion

Text: Carl Lundberg
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.