Hallå där: Neil Williman
För ett par veckor sedan blev Neil Williman namnet på mångas läppar efter en massiv flygtur utför Högsta Högsta i Åre. Freeride fick tag på Williman för att se hur tankarna gick inför droppet men också för att reda ut hur han hamnade i Sverige.
Neil Williman
Foto: Matt Berkowitz
För de som inte känner till dig så bra – skulle du kort kunna berätta vem du är?
Jag är en friåkare från New Zeeland som brukar hålla till i Europa under vinterhalvåret. 2009/2010 och 2010/2011 höll jag till i Chamonix där jag träffade en massa svenskar, inklusive min flickvän Tove som studerar i Umeå. Under de två säsongerna gjorde jag en massa Freeride World Qualifier-tävlingar och kvalade också in till och körde Freeride World Tour den här säsongen.
De senaste åren har inneburit mycket resor för tävlingar samt film- och fotoshoots så det har varit skönt att vara med Tove i Umeå när jag har kunnat. Hennes mamma har dock en lägenhet i Åre som jag nästan spenderat mer tid i. Haha, tack mamma Britta!
Neil kör Tyskhuvudet
Foto: Daniel Warberg
När var första gången du var i Sverige?
Det var när vi gjorde en roadtrip till NM i Riksgränsen från Chamonix i slutet av säsongen 2009/2010. Det var jag, en kompis från australien och sju svenskar som tog plats i två bilar och körde norrut. Vi körde genom Östeuropa och det tog nästan två veckor att oss från Chamonix till Riksgränsen. Jag fattade nog inte hur långt Sverige var och när vi kom till Göteborg trodde jag att vi snart skulle vara framme.
Hur hamnade du i Åre?
Delvis har jag väl svarat på det här ovan (att min flickväns mamma har lägenhet där) men även för att jag åkt en hel del med Reine Barkered till och från Freeride World Tour-tävlingarna. Så när vi kom tillbaka till Åre efter tävlingarna brukade jag åka skidor där ett par dagar innan jag åkte vidare hem till Umeå.
För ett par veckor sedan gjorde du väsen av dig uppe i Åre när du körde Högsta Högsta. Vem var det som berättade om droppet för dig?
Jag tror det var min flickvän Tove som först berättade för mig. Hon pekade ut det när vi åkte Hummelliften under min första skiddag i Åre.
Högsta Högsta såg skrämmande ut och det svåra när man droppar från vinddrivor är att man knappt ser någonting av landningen förrän man är i luften. Tyvärr var det dåligt väder den veckan och liftarna var stängda så jag kunde inte åka upp och kolla in det närmare.
När jag var i Åre nästa gång var det soligt väder och fin snö så jag åkte till Östra Ravin tillsammans med Henrik Utter och Per Jonsson. Henrik berättade för mig att Per Spett hade gjort en backflip där utför för ett litet tag sedan och de tog mig även med till Högsta.
Per och Henrik visade mig avsatsen så att jag skulle kunna se hur högt det var men jag trodde de visade den så att jag skulle kunna köra. Haha, sjukt missförstånd egentligen. Hur som helst så började jag göra mig redo för att droppa och då kollade Henrik förvånat på mig och frågade om jag verkligen skulle köra. Han sa att det var en rätt bra flygtur och jag blev faktiskt lite tveksam eftersom det var en av de första rejäla droppen efter min ryggskada i januari. Haha, det var väldigt dålig tajming att säga något sånt Henrik!
Hur som helst bestämde jag mig för att köra och stompade landningen men det enda materialet jag hade på droppet var med min hjälmkamera, som tyvärr var överexponerat. Henrik pekade ut Högsta Högsta och sa ”men det där kommer aldrig någon att köra. Man måste över så många stenar” och det var nog då jag började fundera på att få bli den första att köra någonting i Åre.
Neil dundrar utför Högsta Högsta
Foto: Tove Kockum
Tvekade du mycket innan du bestämde dig för att göra ett försök på Högsta Högsta?
Det dröjde till stängningshelgen i Åre innan jag körde Högsta Högsta men vid den tidpunkten hade redan Adam Widén kört den för deras projekt Six Months. Högsta Högsta låter lite löjligt och jag tycker den borde kallas Widéns från det att Adam körde där.
Det var enklare att bestämma sig för att göra ett försök när Adam redan kört den men jag fick se videon från hans luftfärd och kommer ihåg att jag tänkte att han skulle vara glad att han kunde gå därifrån utan någon allvarlig skada.
Den här säsongen har varit lite frustrerande och jag har dragit på mig ett par skador samtidigt som jag haft otur med tävlingsresultaten. Jag ville avsluta säsongen med en stor klippa och när jag väl sagt att jag skulle köra Högsta Högsta och stod där med ett par kameror riktade mot mig var det svårt att backa ur. (Se droppet 53 sekunder in i klippet nedan, reds anm)
Vad är din plan nu?
Jag stannar i Europa till jag flyger hem den 10 juli för att påbörja vintern på Nya Zeeland direkt. De kommande veckorna ska jag främst vara i Sverige men hoppas också på att kunna åka till Norge och se fjordarna. Förutom det ska jag åka till Österrike och England för att träffa Fischer och Sufanic och kanske även hinna med något äventyr i Chamonix.
Vad saknar du mest med Nya Zeeland?
Mina vänner, att kunna använda sjuka slangord och folk fortfarande förstår mig, köttpajer, marmite (salt smörgåspålägg, reds anm), våra skidanläggningar och att kunna åka skidor och surfa på samma dag.
En sak jag inte saknar är det faktum att vår skidsäsong varar i drygt tre månader och vårt hus där hemma inte har speciellt bra värme. Det kanske inte är lika kallt som i Sverige men ofta har vi samma temperatur inomhus och utomhus.
Neil Williman under NM i Riksgränsen
Foto: Anna Öhlund
Neil skickar iväg en backflip under NM 2012 framför ögonen på Mattias Hargin och Reine Barkered
Foto: Ola Melin
Vad är det märkligaste du har upplevt i Sverige?
Första gången jag var i Sverige åkte vi upp till Riksgränsen och det hade varit en kall vår fram till ett par dagar innan vi kom upp, då allt började smälta jättefort. Det bildades floder ovanpå de frysta vattendragen som i sin tur bildade sjöar. Sen var det ljust dygnet runt, vilket jag aldrig varit med om tidigare, så när jag ville köra elddans på NM-efterfesten det året var det rätt löjligt eftersom det var helt ljust.
Och på efterfesten var alla superfulla och började låtsasbråka, slänga varandra i snön och dra sönder varandras kalsonger. Jag minns att jag tänke ”Herregud, är Sverige alltid så här?”
Kan du några svenska ord/meningar?
Bara ”flaggstångsknoppspoleringsmålar” och ”eurovisionschlagerfinalsomröstningsvinnare” som båda är användbara ord, haha.
Jag försöker lära mig svenska så jag kan prata med min flickväns familj och jag förstår när folk pratar med mig. Det var svårt att lära sig svenska och franska samtidigt när jag var i Chamonix, men svenska är ett sexigt språk.
